Kategorier
Sigtuna Museum

Syllabarium

Syllabarium, på Stenhusets övre plan.

Detta är en runornas ABC-bok. Ett syllabarium, en trissa med runalfabetets konsonanter ihopparade med vokalerna i ett rytmiskt mönster som i en ramsa. Om du tittar närmare så ser du att runorna är lite lika det latinska alfabetet, alltså de bokstäver vi använder idag, och det är ingen slump. Sannolikt är runorna inspirerade av något eller några av de klassiska alfabeten, såsom det grekiska, det latinska eller det etruskiska. De olika runtecknen stämmer i många fall överens med bokstäver i klassiska alfabet. Hur många runor känner du igen? Kan du skriva ditt namn med runor?

Man vet inte hur hög läskunnigheten var på medeltiden. Men fynd från till exempel Novgorod, där man skrev på näver, visar att läskunnigheten var utbredd bland både män och kvinnor, i alla fall i de högre samhällsklasserna. I medeltidens Sigtuna fanns många kyrkor och kloster, och det var de som var den tidens viktigaste center för bildning. I klostren kunde man förkovra sig inte bara i teologi, utan även i botanik och lantbruk. Kyrkan lärde också församlingsmedlemmar att läsa, även om det i första hand var för att folk skulle kunna läsa Guds ord och lyda, och inte för att folk skulle vidga sina vyer och tänka själva. Den funktionen bevarade kyrkorna långt in i modern tid, ni kanske minns berättelserna om husförhör i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga?

Allmän folkskola fick vi i Sverige 1842, och när de demokratiska reformerna inleddes i början av 1900-talet var läskunnigheten i Sverige hög. Till skillnad från många andra länder lärde sig flickor att läsa i i stort sätt samma utsträckning som pojkar även om högre utbildningar var stängda för kvinnor.

Demokrati bygger på att många människor deltar i en ganska komplicerad process för att komma fram till beslut. För att de besluten ska bli bra måste man förstå både hur själva processen fungerar och varandras förslag till beslut. Man måste kunna lyssna på varandra och ha gemensamt språk och begrepp. Det är därför bildning är så viktigt för demokratins bevarande och utveckling.

Vad av allt det du har lärt dig i skolan har du haft störst nytta av för att förstå politik och samhälle? Är det kanske att du lärt dig räkna så att du kan förstå och jämföra partiernas skattepolitik? Eller är det att du fick läsa Dickens och Zola, så att du kan leva dig in i hur det är att vara fattig och diskriminerad?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *