Vad tänker du på när du ser en uniform? Stil, ordning, underkastelse, utbytbarhet, effektivitet?
Under 1800-talet växer värnpliktsarméer fram i många europeiska länder. Förebilden är Napoleons Frankrike som reformerat sin armé från en yrkesmilitär till en slags folkarmé. Våldsmonopolet stannar hos staten men det upplevda delägarskapet från medborgarna ökar. Förändringarna ökar mängden tillgängliga soldater men förändringen innebär att folket börjar ställa krav. Ska man riskera sitt liv bör man få vara med och påverka.
Våren 1902 rycker de 80 000 första värnpliktiga männen in i den svenska krigsmakten. 1909 får män allmän rösträtt till riksdagen i Sverige, och ett av slagorden på väg mot rösträtten har varit ”En man, en röst, ett gevär”. Just en röst är viktigt då man i Sverige i kommunala val sedan länge hade olika många röster beroende på sin förmögenhet, en rik man kunde i kommunala val ha lika många röster som resten av byn. Exakt hur många röster man kunde ha förändrades ofta t.ex. efter år 1900 var det ett tak på 40 röster. Systemet med olika röstetal fortsatte gälla fram till 1918 i kommunala val, men aldrig i riksdagsval. Alla som hade rösträtt hade en röst.
Har man en plikt att försvara sitt land bara för att man har en rätt att rösta?
1 svar på ”En man, en röst, ett gevär”
Fontstater behöver allmän värnplikt vilket klagjorts ”vänligen” till oss av ryssen Putin. Demokrati och frihet kommier inte från himlen utan från folkets söner och dötrar av alla klasser och etniska grupper. Värnplikt skapar demokrati, men demokrati och socialskydd med mera är även en grund för att alla medborgare känner att fosterlandet är någonting som man vill kämpa för.
Således: ”En man eller kvinna, en gevär, en räst” kunde vara aktuell även för 2022.
Hälsningar från Finland