Kategorier
Nationalmuseum

Hattar vs mössor

Carl Gustaf Tessin, porträtt målat i Paris 1741 av Louis Tocqué. Finns i salen för perioden 1720-1770.

Vad har han på sig? Ser det inte ut som en riddarrustning? Men tavlan är målad på 1700-talet långt efter riddartiden…. hur kommer det sig tror du?

Tavlan föreställer den framträdande hattpartisten Carl Gustav Tessin (1695-1770), son och sonson till arkitekterna som byggde Stockholms slott. Han var greve, diplomat och politiker, och en stor konstälskare. Det är hans konstsamling som lade grunden för nationalmuseum. Och varför han har riddarrustning? Kanske för att han var riddare av den preussiska Svarta örns orden och senare även Serafimerordern. Än i dag kan man ju bli utnämnd till riddare, och om man är lite fåfäng så kanske man låter sig porträtteras i rustning.

På 1700-talet händer det mycket i hur Sverige styrs. Kungen har på olika sätt även tidigare behövt stämma av stora projekt med andra makthavare i samhället, att starta krig helt utan stöd skulle inte funka även om kungen var enväldig. Under den så kallade Frihetstiden 1719-1772 har riksdagen stort inflytande och kungen har mindre makt. I ståndsriksdagen väljs ledamöterna som representanter för sitt stånd, sin klass – för adeln adeln, för prästerna, för borgarna eller för bönderna. Men när de väl är invalda bildas andra grupperingar i riksdagen. Det är nu man för första gången egentligen talar om partier i svensk politik, och kampen i riksdagen stod mellan Hattarna och Mössorna. Den största skillnaden mellan partierna låg i synen på utrikespolitik. Hattarna ville att Sverige skulle återta den mäktiga och geografiskt omfattande roll man haft på 1600-talet (under 1600-talet hade två tredjedelar av statsbudgeten gått till krigsmakten) och Mösspartiet ansåg att det skulle tjäna landet bättre att ha fred med grannländerna och använda statsbudgeten till annat än krig. På 1700- och 1800-talet växer en på sätt och vis ny roll fram – politikern. Carl Gustaf Tessin är ett exempel på det, ett annat exempel är hans ärkefiende, mösspartisten Arvid Horn, en annan adelsman och militär. Men det är först på 1800-talet som vi en politikerroll som är mer lik den vi har idag.

Idag finns det ca 36 000 politiker i Sverige, personer som blivit invalda i fullmäktige och nämnder i kommuner, regioner och riksdagen. Det innebär att av 277 personer är det en som är politiker. Nästan alla ca 95% av dem är fritidspolitiker dvs. de har ett annat jobb också som betalar deras lön. Av de folkvalda representanterna är 43% kvinnor, 10% är 18-26 år gamla, 10% är födda i ett annat land och 10% är småbarnsföräldrar.

Skulle du kunna tänka dig att bli politiker? Vilket parti skulle du då vara med i och vilka frågor skulle du driva?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *