Känner du igen någon av personerna utan att läsa namnen? Vad associerar du till när du ser vita skulpturer?
På den nedre raden näst längst till höger i bild syns bysten av Louis de Geer (1818-1896), Sveriges första statsminister. Louis de Geer var ståndsriksdagens sista justitieminister och en av nyckelpersonerna bakom ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.
I mitten av 1800-talet hade ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – var representerade, blivit föråldrad. Den återspeglade inte längre maktförhållandena i samhället. Sverige var naturligtvis ingen demokrati, men syftet med riksdagen var ändå att den skulle återspegla någon slags folkvilja, det vill säga ta hänsyn till de intressen som de som hade egendom och betalade skatt hade. Industrialismen hade förändrat samhället radikalt – nya ekonomiskt starka grupper växte fram som var inte representerade.
Efter brittisk modell infördes en tvåkammarriksdag. Ett beslut måste godkännas av både första och andra kammaren för att bli lag.
I valen till andra kammaren, som hade 190 ledamöter, hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt.
Till första kammaren, som hade 125 ledamöter, utsågs ledamöterna av landstingen, valen var alltså indirekta. Det gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. I landstingsvalen fick i princip alla vuxna män rösta, men de som hade stora egendomar och/eller stora inkomster fick fler röster. En välbärgad man kunde ha uppåt 40 röster. Även kvinnor (änkor och ogifta arvtagerskor) kunde ha rösträtt i kommun- och landstingsval, om de var tillräckligt förmögna. Man kan se det lite grann som om landstingen var som ekonomiska föreningar eller aktiebolag där man har olika mycket inflytande beroende på hur mycket man äger eller betalar. Det var hur mycket du betalade i skatt som avgjorde hur många röster du hade.
Två kammarriksdagen fanns formellt kvar fram till 1971, även om första kammaren då sedan länge hade spelat ut sin roll. Sedan 1971 har vi enkammarriksdag med 349 ledamöter.
Läs även: ”En man, en röst, ett gevär”.
Ståndsriksdagen fungerade i flera hundra år i lite olika former. Tvåkammarriksdagen existerade på pappret i över 100 år. Hur länge tror du det dröjer innan vi reformerar den riksdag vi har idag? Här kan du läsa mer om Sveriges riksdags historia, från 1400-talet fram till idag.