Kategorier
Armémuseum

Kupp!

Artillerigården framför Armémuseum.

Du står på artillerigården framför Armémuseum. Hur stor är den? Varför är den så stor och vad tror du man gjorde här?

Här red Gustav III in den 19 augusti 1772, följd av jublande stockholmare och ett par hundra officerare. Han hade precis genomfört en oblodig statskupp och därmed satt stopp för den period i Sveriges historia som kallas för frihetsfriden (1719 – 1772). Själv sa han inte att han genomfört en statskupp, utan han kallade det för en revolution.

Namnet ”frihetstiden” användes redan i samtiden. Det syftade på att man hade avskaffat det kungliga enväldet. Sverige styrdes istället av riksdagen som dominerades av de två partierna Hattarna och Mössorna. Men det var bara någon procent av landets medborgare som faktiskt fick rösta, så det var långt ifrån demokrati. Ändå genomfördes en rad viktiga reformer på det rättsliga området, som tog Sverige några myrsteg närmare än rättsstat. Det var under denna tid man grundlagsfäste yttrandefriheten i Sverige, genom Tryckfrihetsförordningen 1766.

Men Gustav III ansåg att det kungliga enväldet skulle återinföras. Utrikespolitiskt var Sverige starkt försvagat, och två misslyckade krig – Hattarnas ryska krig och pommerska kriget visade att Sverige nu var långt ifrån den militära stormakt det varit under förra århundradet. Mössorna hade tagit över makten i riksdagen och de förde en mindre krigisk utrikespolitik än Hattarna.

Kungen och många högt uppsatta militärer var missnöjda med mösspartiets utrikespolitik och tyckte att Sverige måste rusta upp sin militär inför hotet från Ryssland (där kungens kusin, Katarina den Stora, var regent).

Skulle man kunna genomföra en statskupp i dagens Sverige? Vad skulle du göra om du fick reda på att en enda person eller parti tagit över allt makt och bestämt sig för att ställa in alla allmänna val?

Kategorier
Armémuseum

En man, en röst, ett gevär

Uniform M/1910 som gällde för samtliga truppslag

Vad tänker du på när du ser en uniform? Stil, ordning, underkastelse, utbytbarhet, effektivitet?

Under 1800-talet växer värnpliktsarméer fram i många europeiska länder. Förebilden är Napoleons Frankrike som reformerat sin armé från en yrkesmilitär till en slags folkarmé. Våldsmonopolet stannar hos staten men det upplevda delägarskapet från medborgarna ökar. Förändringarna ökar mängden tillgängliga soldater men förändringen innebär att folket börjar ställa krav. Ska man riskera sitt liv bör man få vara med och påverka.

Våren 1902 rycker de 80 000 första värnpliktiga männen in i den svenska krigsmakten. 1909 får män allmän rösträtt till riksdagen i Sverige, och ett av slagorden på väg mot rösträtten har varit ”En man, en röst, ett gevär”. Just en röst är viktigt då man i Sverige i kommunala val sedan länge hade olika många röster beroende på sin förmögenhet, en rik man kunde i kommunala val ha lika många röster som resten av byn. Exakt hur många röster man kunde ha förändrades ofta t.ex. efter år 1900 var det ett tak på 40 röster. Systemet med olika röstetal fortsatte gälla fram till 1918 i kommunala val, men aldrig i riksdagsval. Alla som hade rösträtt hade en röst.

Har man en plikt att försvara sitt land bara för att man har en rätt att rösta?

Kategorier
Armémuseum

Den stora daldansen

Vapen från dalupproret 1743. Utställningen om Krig och fred 1500-1800-talet, tredje plan

Vad är det för vapen du ser på bilden? Vad tror du dalmasarna tänkte när de satt hemma och tillverkade dem? Är det gamla redskap som är omgjorda till vapen?

Det hade länge funnits ett missnöje hos allmogen mot frihetstidens ”herrevälde”, där böndernas inflytande var minimalt och där de upplevde att tidigare enväldiga monarker åtminstone lyssnat på deras krav. Detta missnöje var ännu starkare i Dalarna än i andra delar av landet, bland annat till följd av att hattpartiet infört inskränkningar i dalkarlarnas fria handel med Norge. Svåra år, ett utbrott av dysenteri och missväxt 1742 som ledde till svält bidrog till att ytterligare öka missnöjet.

Bönder och soldater som beväpnat sig marscherade mot Stockholm i juni 1743. Till Stockholm anlände de den 20 juni. De 4500 bönderna från Dalarna krävde att de som var ansvariga för nederlaget i kriget mot Ryssland 1741-1743 skulle ställas inför rätta. Många soldater från Dalarna hade dött i kriget. De motsatte sig också att regeringen tänkte låta den ryska kejsarinnan Elisabet avgöra vem som skulle bli tronföljare i Sverige.

Regeringen verkade först villig att förhandla med dalkarlarna, men det hela slutade blodigt. Armen öppnade eld mot upprorsmakarna, 150 skjöts ihjäl och 3000 togs till fånga. De fyra ledarna för upproret dömdes till döden.

När nyheten spred sig i landet om dalkarlarnas nederlag så gav även bönderna i andra landsändar upp.

Dalkarlarna krävde inte demokrati, de ville tvärtom att kungamakten skulle stärkas och att riksdagen, som dominerades av aristokratin, skulle få mindre inflytande. Även om regeringen slog ner upproret så var de i viss utsträckning tvungna att ta hänsyn till det folkliga missnöjet. Till exempel så blev de befälhavare som var ansvariga för förlusterna i kriget mot Ryssland senare ställda inför rätta och dömda till döden.

Krig och utrikespolitik, i kombination med ekonomiska problem blir ofta utlösande faktorer för protester och revolutioner. Ibland leder det till att makthavarna ändrar sin politik, ibland att de förlorar makten helt och ibland leder det istället till att diktaturen hårdnar och förtrycket ökar.

Vad krävs för att ett folkligt uppror som detta ska lyckas påverka en regering eller till och med avsätta den? Vad krävs för att någon ska kunna säga att den representerar ”folket” i en sådan här situation?

Kategorier
Armémuseum

Diplomat i frihetens tjänst

Raoul Wallenbergs fickkalender från 1944. Raoul Wallenbergs rum, plan 2

Har du haft en sådan här fickkalender i papper någon gång? Kan du läsa Raoul Wallenbergs handstil?

Nazisterna kom till makten i Tyskland genom demokratiska val 1933 men avskaffade strax därefter demokratin och startade det blodigaste kriget hittills i mänsklighetens historia. Nazisterna invaderade Ungern i mars 1944 och Raoul Wallenberg kom dit i juli 1944 för att arbeta som svensk diplomat. Han satte genast igång med att organisera hjälpaktioner. Han förhandlade med SS (ni ser i kalendern att han hade möte med SS på onsdagen i den vecka i juli som ligger uppslagen) och kunde skriva ut svenska skyddspass åt de som riskerade att deporteras. På så sätt räddade han tiotusentals människor från nazisternas dödsläger.

När Raoul Wallenberg blev tillfrågad om varför han och de andra på ambassaden riskerade livet för människor de inte kände svarade han: ”Jag har inget annat val”.

Vi tycker om att höra historier om hjältar, men det är också sant att en enda person kan ha en avgörande påverkan på historien. Inte bara kungar och presidenter utan även du eller jag eller en vanlig tjänsteman på en diplomatisk beskickning. Världen hade varit lite annorlunda idag om Raoul inte hade varit så modig.

Det var dock inte nazisterna utan kommunisterna som blev Raoul Wallenbergs död. När Sovjet drivit bort nazisterna och intog Budapest blev han gripen. Han dog troligtvis i den sovjetiska säkerhetstjänstens fängelse i Moskva.

Vad är det modigaste du har gjort för att hjälpa en annan människa? Har du någonsin ångrat att du inte vågat säga ifrån?

Kategorier
Armémuseum

Informationskriget

Brevduvan Joy (nr 6684). Utställningen om 1900-talet, plan 2.

Ser brevduvan ut som vilken stadsduva som helst?

Brevduvor användes i det svenska försvaret mellan 1886 och 1948. Brevduvan Joy flög en gång 75 mil mellan Tønder i Danmark och Stockholm. Hon dog 1933. Brevduvor heter ”homing pigeons” på engelska, de flyger alltid hem, så de måste först transporteras till den ort de skall flyga från.

Under kalla kriget utbröt aldrig några direkta krigshandlingar mellan Sovjetunionen och västmakterna. Men informationskriget pågick ständigt. Det handlade både om att nå ut med propaganda till den andra sidans medborgare, men också om att lyckas spionera sig till den andra sidans militära hemligheter. Sverige hade ett strategiskt läge mellan Nato och Sovjet och det skedde flera spionskandaler här. Allmänheten uppmanades att vara vaksam och inte berätta några hemligheter för främlingar. Även sådant som inte verkade så hemligt kunde vara värdefull information för den som ville slåt ut viktiga funktioner i det svenska samhället, till exempel en karta där elskåp och ställverk är tydligt utmärkta.

Yttrandefriheten är viktig i en demokrati, men yttrandefriheten får begränsas om det behövs för att försvara rikets säkerhet eller den allmänna ordningen. Under krig och krigsfara blir yttrandefriheten ofta hotad, då det höjs röster för att inskränka den ytterligare. Regler om sekretess, uppvigling och hets mot folkgrupp är exempel på inskränkningar i yttrandefriheten. De kallas tryckfrihetsbrott och yttrandebrott och står i 7 kap i tryckfrihetsförordningen. Om spioneri står det i 14 paragrafen.

Är det någonsin försvarbart att lämna ut hemligheter om den stat man är medborgare i till en främmande makt?