Kategorier
Medelhavsmuseet

Undantaget Aten

Grekisk hjälm av korintisk modell. Ca 560 f.kr. Studiegalleriet

Känner du igen formen på hjälmen? Den är avskalat cool men är den praktisk för strid? Öronen är helt täckta och synen mycket begränsad. Modellen dog ut rent praktiskt men formen lever kvar, både Boba Fett i Stjärnornas krig och Magneto hos Marvel använder varianter av den korintiska hjälmen.

Hjälmen användes bl.a. av Atens soldater hopliterna som var ett tungt utrustat infanteri. Under den nästan 200 år långa period då Aten var en demokrati (508-338 f.kr) var soldat ett yrke man kunde ha och man finansierade själv sin utrustning. Framgång på slagfältet kunde ge dig goda förutsättningar för politiska positioner.

Aten var en av de grekiska stadsstaterna och den där idén om demokrati uppstod och en av de få där den infördes. Demokratin infördes ganska snabbt efter en revolution 508 f.kr. Tillräckligt många tyckte då att man behövde något annat än en ny tyrann och började ta fram former för storskaligt medborgarinflytande eller direktdemokrati. Det uppstod snabbt en invecklad väv av institutioner och roller som utfördes av alla fria män över 18 år (ca 20% av befolkningen). Aten vid den här tiden var givetvis betydligt mindre än Sverige men samtidigt mycket större än en genomsnittlig svensk kommun.

Man upprättade nya valkretsar som blandade grupper från innerstan, kusten och jordbrukslandet. Indelning var ett sätt att bryta de gamla eliternas makt. Valkretsarna utsåg 500 representanter till medborgarrådet som valdes på ettårsmandat, tanken var att alla ska sitta nån gång. Lagar som föreslogs av medborgarrådet antogs av medborgarförsamlingen som träffades ett par gånger per år. Det fanns också en obligatorisk tjänst som jurymedlem i domstolarna.

Styrelseskicket gav bred legitimitet till både stora byggprojekt och krig och upprätthölls av stora teaterfestivaler med nyskrivna tragedier finansierade av de rikaste. Trots rikets framgång och regionalt ledande roll var många kritiska.

Sokrates var en av kritikerna av den atenska demokratin. Istället för demokrati vill Sokrates att en meritokrati; samhället skulle styras av ett församling av filosofkungar och rörelsefrihet och yttrandefrihet skulle begränsas för att upprätthålla allmän dygdighet. I Aten fanns ingen polis, det ville Sokrates styra upp genom att en stark soldatklass skulle inneha våldsmonopolet.

Atens demokrati fungerade i två hundra år, dubbelt så länge som vår hitills. Sedan föll styrelseformen och konceptet var i dvala fram tills att det åter uppmärksammades närmare 2000 år senare i samband med upplysningstiden.

Skulle du vilja att din kommun styrdes på samma sätt som Aten?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Amazonerna

Herakles i strid med amazoner. Aten, ca. 500 f.kr. Utställningen om Aten, nedre plan

Vad ser du? Den svarta figuren är Herakles, en av de framträdande grekiska hjältarna, i strid med en Amazon nere till höger.

Amazonerna nämns redan 800 f.kr av grekiska historiker. De kraftfulla kvinnokrigarna verkar ha setts som ett skräckexempel. Amazonerna fanns i det skytiska området i dagens Ukraina som gränsande till grekiska kolonier vid Svarta havet. Det finns få skriftliga bevis om hur deras samhälle fungerade men i gravar som grävts ut finns både manliga och kvinnliga krigare och härskare.

Kanske på grund av den svaga ställning kvinnor hade i Aten så gjorde de skytiska kvinnliga krigarna ett djupt intryck på de grekiska männen. Man tycks ha sett det som onaturligt och övermäskligt och därmed var det tacksamt för mytbildning. I Aten var den politiska och militära makten helt och hållet männens och så är det ju på många ställen i världen än idag.

I slutet av 1800- och början av 1900-talen pågick en aktiv debatt i Sverige om kvinnor skulle få rösta. Ensamutredaren Carl-Axel Reuterskiöld kom fram till att det inte var lämpligt, många konservativa tidningar höll med. Det fanns många argument om varför det var onaturligt och olämpligt, men 1919 tog riksdagen beslut om kvinnlig rösträtt. Tjugo år senare var kvinnorna fortfarande kraftigt underrepresenterade på politiska poster. År 1942, då det var 5% kvinnor i stadsfullmäktige och landsting, gjordes en opinionsundersökning, den största någonsin med 5000 tillfrågade. På frågan om det borde vara fler kvinnor i stadsfullmäktige och landsting så sa 42 procent att det var bra som det var, 8 procent tyckte att det borde vara färre kvinnor och 27 procent tycket att det borde vara fler kvinnor.

Tycker du det är viktigt att det är lika mycket män och kvinnor i politiken? Varför/varför inte?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Gud, härskare, ledare

Votivoffer. En bronsstatuett som föreställer guden Osiris, funnen i Faraon Nectanebo II grav. 300-talet f.kr. Egyptiska samlingen, nedre plan, bankvalvet.

Försök att se vad det är för kläder och accessoarer bronsstatuetten har. Kan du se vad som avslöjar att det är en gud och inte bara ett porträtt av en människa?

Osiris ser ut som en människa, precis som gudar oftast gör när de avbildas av människor. Han är klädd som en farao. På huvudet bär han den egyptiska kungakronan.

Faraonerna regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till 30-talet f.kr. Farao uppfattades som gudarnas företrädare på jorden. Faraon var mer eller mindre en halvgud, eftersom han var son till guden Horus. Att makthavare uppfattas som gudarnas företrädare på jorden, eller till och med som gudar, är troligen något som uppstod först när vi människor började leva i större civilisationer, med tusentals individer.

Den kung som anses ha grundat den moderna svenska staten, Gustav Vasa, hade som valsprål att ”All makt är av gud”. Men idag i vår regeringsforms första paragraf står det att all offentlig makt utgår från folket. Det är två motsatta principer om var ledaren får sin makt ifrån; direkt från gud eller från folket.

Totalitära ideologier bygger på att makten inte kommer från folket. Folket ska styras av en person eller liten grupp av personer som har kontakt med gud eller en djupare förståelse för någon slags ”överidé”.

Vi kan tycka det är lustigt att folk trodde att Faraon var son till guden Horus, men det är egentligen inte konstigare än den blinda dyrkan av Stalin, Hitler, Kim il Sung eller Al Bagdadi som vi kan se i modern tid. Även idag lockas människor av tanken att ledaren eller ledarna är övermänskliga. Då behöver man ju inte tänka själv, man kan bara lyda.

Vad skulle kunna få dig att dyrka en ledare som en gud?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Kyzikosbeslutet

Marmorplatta, Kyzikos, grekisk stadsstat i mindre Asien, 100-talet f.kr. Studiegalleriet

Du måste sitta på huk för att se stenen. Ser du vilket alfabet det är? Är det någon bokstav du känner igen?

Inskriptionen är dokumentation av ett gemensamt beslut. Medborgarna i den grekiska stadsstaten Kyzikos i dagens Turkiet har löst en tvist och bestämt att mannen Theognotos ska få ett landområden och en summa pengar. Det måste varit viktigt efter som man ristat det i sten.

En av fördelarna med demokrati är att vi har lättare att acceptera beslut om vi har varit delaktiga i debatten. Det är lättare att acceptera beslut om man vet att man även i framtiden får vara med och bestämma och när det finns principer som gör att det blir någorlunda förutsägbart. Men ibland kan det råda delade meningar om vad det egentligen var man bestämde. Det är därför föreningar skriver protokoll och stater har författningssamlingar. Beslutet på den här stenen är av den typen som idag skulle finnas i ett tingsrättsarkiv.

Vad är viktigt nog för dig att skriva i sten?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Romersk rätt och fel

Porträtt av Julia Domna, Marmor, romerska riket, ca 200 e.kr. Studiegalleriet

Romerska porträtt var, till skillnad från de tidigare grekiska, alltid väldigt lika den de skulle föreställa, så vi kan vara ganska säkra på att Julia Domna såg ut ungefär så här. Ser du att hon har peruk? På romartiden var statyer och statuetter målade, vad tror du att hon var målad i för färger?

Julia Domna (160-217 e.kr) var romarriket mäktigaste kvinna i början av 200-talet. Hon var född i romerska Syrien i staden Homs (som då hette Emesa) och gift med kejsar Septimus Severus. Den romerska överklassen hade sådana här små porträtt av härskarna hemma för att visa att man var en lojal undersåte. Kanske var hennes kläder röda – rött tyg var det dyraste och lyxigaste, färgen framställdes av snäckskal.

Kvinnor hade en svag ställning i det romerska samhället, så hur kunde en kvinna överhuvudtaget vara mäktig? Julia Domna var mycket aktiv politiskt redan då hennes man var kejsare, hon följde med i fälttåg och bidrog till den politiska debatten. Så när hennes man dog 211 och sönerna tog över fick hon en mycket stark ställning som regerande kejsarmoder. I historien finns det flera exempel på detta, att kvinnor fått mycket makt som formellt företrädare för en man eller en ätt.

Rom var centrum i ett vida större imperium än det Aten någonsin styrde över och det var aldrig någon demokrati. Men i de omröstningar som hölls i den romerska folkförsamlingen Comitia började man år 139 före Kristus att tillämpa valhemlighet i vissa fall – lex gabinia tabellaria – och valhemligheten är en viktig princip i våra demokratiska system idag.

Den romerska rätten, som nådde sin höjdpunkt under de tre första århundradena efter Kristi födelse och på 500-talet i östromerska rikets huvudstad, Konstantinopel, anses vara en viktig del av vårt kulturarv. Till skillnad från tidigare rättssystem som ofta byggde på rigida regler och dogmer om att ett visst brott ska leda till en viss påföljd, så var den romerska rätten uppbyggd kring logiska principer och utvecklades ständigt. Den romerska rättens påverkan är stor inom avtalsrätt, där den fastslagit ett antal grundprinciper om när ett avtal uppstår och vilka följder det har för parterna.

När slöt du ett avtal senast?