Kategorier
Nationalmuseum

Bechdeltestet

Jeanna Bauck Painting a Portrait målat 1880 eller 1881. Porträttet är utfört av Bertha Wegmann. Finns i salen för perioden 1870-1910.

Vad ser du i porträttet när du undersöker det, vad sticker ut för dig? Är det den avmålades blick, hennes kläder, miljön hon sitter i, sakerna runt omkring? Vad tror du konstnären vill förmedla med den här tavlan?

Jeanna Bauck föddes i Stockholm 1840 och spenderade stora delar av sitt liv i München där hon bland annat startade och drev en skola för kvinnliga konstnärer. Hon hade en framgångsrik karriär och ställde bland annat ut på Parissalongen och på världsutställningen i Chicago 1893. Bauck målade mest landskap och tränade sig i Barbizon-skolan som strävar efter realism, inspirerade av naturen.

Nationalmuseum skriver i sin beskrivning av verket. Jeanna Bauck möter betraktarens blick och är skildrad med stor integritet och närvaro. Här kombinerar Wegmann tidens fria självständiga kvinnotyp med den borgerliga kvinnlighetens elegans. Bauck har sina yrkesattribut vid sin sida: penslar och palett. I en rad epokgörande porträtt av varandra lyckades Bertha Wegmann och Jeanna Bauck bidra till att förändra synen på den kvinnliga konstnären.

Mot 1800-talets slut börjar kvinnor ta mer plats i det offentliga rummet. Man kan säga att detta rum på Nationalmuseum med konst från 1800-talet klarar Bechdeltestet. Det finns en tavla målad av kvinna som har ett namn, föreställande kvinna som har ett namn som ägnar sig åt något annat än en man. Tyvärr har Nationalmuseum på skylten vid konstverket blandat ihop vem som är vem. Det är Wegmann som målat av Bauck, inte tvärtom.

Kvinnors rösträtt väckte stor debatt vid samma tid som porträttet ovan är målat. År 1884 skrev riksdagsledamoten Fredrik Theodor Borg från Lantmannapartiet den första motionen om kvinnlig rösträtt, motionen röstades ner 53 mot 44. Med andra ord var 45% av riksdagen 1884 för kvinnans rösträtt. Men det skulle ändå ta 37 år till innan det blev verklighet.

Vad är viktigt för dig att visa när du ska lägga ut en bild av dig själv på sociala media?

Kategorier
Nationalmuseum

Hattar vs mössor

Carl Gustaf Tessin, porträtt målat i Paris 1741 av Louis Tocqué. Finns i salen för perioden 1720-1770.

Vad har han på sig? Ser det inte ut som en riddarrustning? Men tavlan är målad på 1700-talet långt efter riddartiden…. hur kommer det sig tror du?

Tavlan föreställer den framträdande hattpartisten Carl Gustav Tessin (1695-1770), son och sonson till arkitekterna som byggde Stockholms slott. Han var greve, diplomat och politiker, och en stor konstälskare. Det är hans konstsamling som lade grunden för nationalmuseum. Och varför han har riddarrustning? Kanske för att han var riddare av den preussiska Svarta örns orden och senare även Serafimerordern. Än i dag kan man ju bli utnämnd till riddare, och om man är lite fåfäng så kanske man låter sig porträtteras i rustning.

På 1700-talet händer det mycket i hur Sverige styrs. Kungen har på olika sätt även tidigare behövt stämma av stora projekt med andra makthavare i samhället, att starta krig helt utan stöd skulle inte funka även om kungen var enväldig. Under den så kallade Frihetstiden 1719-1772 har riksdagen stort inflytande och kungen har mindre makt. I ståndsriksdagen väljs ledamöterna som representanter för sitt stånd, sin klass – för adeln adeln, för prästerna, för borgarna eller för bönderna. Men när de väl är invalda bildas andra grupperingar i riksdagen. Det är nu man för första gången egentligen talar om partier i svensk politik, och kampen i riksdagen stod mellan Hattarna och Mössorna. Den största skillnaden mellan partierna låg i synen på utrikespolitik. Hattarna ville att Sverige skulle återta den mäktiga och geografiskt omfattande roll man haft på 1600-talet (under 1600-talet hade två tredjedelar av statsbudgeten gått till krigsmakten) och Mösspartiet ansåg att det skulle tjäna landet bättre att ha fred med grannländerna och använda statsbudgeten till annat än krig. På 1700- och 1800-talet växer en på sätt och vis ny roll fram – politikern. Carl Gustaf Tessin är ett exempel på det, ett annat exempel är hans ärkefiende, mösspartisten Arvid Horn, en annan adelsman och militär. Men det är först på 1800-talet som vi en politikerroll som är mer lik den vi har idag.

Idag finns det ca 36 000 politiker i Sverige, personer som blivit invalda i fullmäktige och nämnder i kommuner, regioner och riksdagen. Det innebär att av 277 personer är det en som är politiker. Nästan alla ca 95% av dem är fritidspolitiker dvs. de har ett annat jobb också som betalar deras lön. Av de folkvalda representanterna är 43% kvinnor, 10% är 18-26 år gamla, 10% är födda i ett annat land och 10% är småbarnsföräldrar.

Skulle du kunna tänka dig att bli politiker? Vilket parti skulle du då vara med i och vilka frågor skulle du driva?

Kategorier
Nationalmuseum

Två kamrar, flera fronter

Marmorbyster av kända svenskar, av olika konstnärer från slutet av 1800-talet. Finns i Skulpturgården.

Känner du igen någon av personerna utan att läsa namnen? Vad associerar du till när du ser vita skulpturer?

På den nedre raden näst längst till höger i bild syns bysten av Louis de Geer (1818-1896), Sveriges första statsminister. Louis de Geer var ståndsriksdagens sista justitieminister och en av nyckelpersonerna bakom ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.

I mitten av 1800-talet hade ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – var representerade, blivit föråldrad. Den återspeglade inte längre maktförhållandena i samhället. Sverige var naturligtvis ingen demokrati, men syftet med riksdagen var ändå att den skulle återspegla någon slags folkvilja, det vill säga ta hänsyn till de intressen som de som hade egendom och betalade skatt hade. Industrialismen hade förändrat samhället radikalt – nya ekonomiskt starka grupper växte fram som var inte representerade.

Efter brittisk modell infördes en tvåkammarriksdag. Ett beslut måste godkännas av både första och andra kammaren för att bli lag.

I valen till andra kammaren, som hade 190 ledamöter, hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt.

Till första kammaren, som hade 125 ledamöter, utsågs ledamöterna av landstingen, valen var alltså indirekta. Det gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. I landstingsvalen fick i princip alla vuxna män rösta, men de som hade stora egendomar och/eller stora inkomster fick fler röster. En välbärgad man kunde ha uppåt 40 röster. Även kvinnor (änkor och ogifta arvtagerskor) kunde ha rösträtt i kommun- och landstingsval, om de var tillräckligt förmögna. Man kan se det lite grann som om landstingen var som ekonomiska föreningar eller aktiebolag där man har olika mycket inflytande beroende på hur mycket man äger eller betalar. Det var hur mycket du betalade i skatt som avgjorde hur många röster du hade.

Två kammarriksdagen fanns formellt kvar fram till 1971, även om första kammaren då sedan länge hade spelat ut sin roll. Sedan 1971 har vi enkammarriksdag med 349 ledamöter.

Läs även: ”En man, en röst, ett gevär”.

Ståndsriksdagen fungerade i flera hundra år i lite olika former. Tvåkammarriksdagen existerade på pappret i över 100 år. Hur länge tror du det dröjer innan vi reformerar den riksdag vi har idag? Här kan du läsa mer om Sveriges riksdags historia, från 1400-talet fram till idag.

Kategorier
Nationalmuseum

Barnens århundrade

Barnkammarens bok, den första bilderboken för barn i Sverige utkom i första upplaga 1882. Rim och ramsor är illustrerade av Jenny Nyström (1854-1946). Salen för 1870-1910.

Vad ser du på bilden? Illustrationerna i Barnkammarens bok är 138 år gamla nu. Vad är likt och olikt i hur vi illustrerar för barn då och nu?

Sekelskiften manar alltid till extra eftertanke. Samhällsdebattören och feministen Ellen Key gav år 1900 ut boken ”Barnets århundrade”, en stridsskrift mot de villkor många barn levde under, både i Sverige och utomlands. Idéerna fick spridning och boken har översatts till 26 språk. Under 1900-talet har synen på barn och barns rättigheter förändrats. Man ser inte längre barn som små ofullständiga vuxna som ska formas och tuktas. Man ser dem som fullständiga personer som ska ges förutsättningar för att utvecklas. Samhällets ansvar för varje enskilt barn och uppväxtvillkor står i centrum, på ett helt annat sätt än på slutet av 1800-talet. På 1950-talet förbjöds lärare slå eleverna och lagen mot barnaga i hemmet kom 1979. Sedan dess har Barnombudsmannen instiftats vilket ytterligare förstärkt barns rättigheter i samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. De mänskliga rättigheterna och friheterna gäller ju även barn, men barn har andra behov och förutsättningar än vuxna. Konventionen beskriver hur de mänskliga rättigheterna ska förverkligas för barn.

Om rättigheter för barn var en av de stora striderna för demokratin under 1900-talet, vilka rättigheter och för vem tror du debatten kommer handla om de kommande 80 åren?

Kategorier
Nationalmuseum

Design för alla

Från vänster: Tvättställsblandare med greppvänliga rattar formgivna av Jan Landqvist för Gustavsberg sent 80-tal, greppvänlig sked och universalvredet ”Uni” RFSU Rehab 1984 formgivna av Maria Benktzon, Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon.

Vad sticker ut när du tittar på objekten? Vad tror du formgivaren har tänkt på när hen designade?

Synen på funktionshinder har förändrats mycket bara under de senaste 50 åren. Istället för att fokusera på individen och individens funktionsnedsättning, börjar man alltmer prata om det omgivande samhället och de hinder som finns. Tillgänglighetsanpassningar underlättar ofta för många grupper, en ramp gör det enklare både för den som skjuter på en barnvagn, den som använder en rulator och den som åker i en rullstol och den som ska leverera lådor.

Sverige började tidigt jämfört med stora delar av världen att lägga fokus på fysisk tillgänglighet med ambitionen att ge fler personer möjlighet att delta i offentligheten och tillgodogöra sig de gemensamma resurserna.

En kanske oväntad konsekvens är att det nu finns många världsledande företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster inom tillgänglighetsområdet.

När har du upplevt att något i ditt liv underlättats tackvare tillgänglighetsanpassning?