Kategori: Stockholms Stadsmuseum

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Kopparmatte

Kopparmatte. I utställningen om 1600-talet

Tycker du att Kopparmatte ser skrämmande ut? Hur tror du det känns att få smaka på hans ris?

Kopparmatte var en koppargestalt som från 1603 till 1776 stod ovanpå skampålen (kåken) på Stortorget i Stockholm. Skulpturen skulle fungera som varning mot att begå brott. Byggnadskollegium beslöt 1647 att ”Justitien” (kåken och dithörande anordningar) skulle byggas om och att ”herr Gert styckgjutare skulle gjuta och förfärdiga Justitiæbelätet af fin mässingsmalm”. Från Stortorget i Gamla stan flyttades Kopparmatte 1776 till Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg, och därefter 1810 till Träsktorget, nuvarande Karl Staaffs Torg. Här stod han fram till maj 1833 då han störtades omkull av en stormvind och föll ned. Statyn på stadsmuseet är ingen kopia utan orginalstatyn.

År 1608 kompletterades den gällande Kristoffer landslag med gammaltestamentlig rätt. Det innebar stränga straff för allt från snatteri till otrohet, inte helt olikt de sharialagar som det pratas så mycket om idag och som tillämpas i till exempel Saudiarabien och Iran. I första instans dömdes många till hårda kroppsstraff och till döden. Ofta mildrades straffet när den dömde överklagade. Domarna i hovrätterna ansåg tydligen inte att lagen var riktigt rimlig och hittade olika sätt att gå runt den. Landslagen avskaffades 1734 då den ersattes av ”1734 år lag”. Det är 1734 års lag som som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland.

Idag står en helt annan skulptur framför många domstolar i världen, den romerska gudinnan Justitia. Hon har ingen piska i handen utan en våg som symboliserar att argument och omständigheter ska vägas mot varandra. Hon har också ett svärd som ska symbolisera makt, och ibland en ögonbindel som symboliserar att hon inte ser dig, att det inte ska spela någon roll vem du är för alla är lika inför lagen (nionde paragrafen första kapitlet i regeringsformen). Det visar på en förändrad syn på förhållandet mellan stat och medborgare. Även om straff fortfarande har en avskräckande funktion så lägger man nu mer vikt vid allas likhet inför lagen och att straffen handlar om rättvisa, inte om hämnd för oförrätter.

Tycker du att vi ska ha hårdare eller mildare straff? Eller är det bra ungefär som det är?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Samiska persedlar

Samiskt hantverk funnet vid utgrävningar i Stockholm, troligen 1600-tal. Den avlånga mojängen är ena delen av ett handtag till en nätkasse. Samer var underleverantörer till den svenska krigsmakten som var stor uppköpare av bland annat nätkassar.

Vad är det för ornament? Kan man direkt se att det är samiskt tycker du?

Handel med folk i norra Skandinavien har säkert pågått väldigt länge. Det finns skriftliga källor från 1300-talet och framåt som t.ex. reglerar pälshandel, dyrbara varor som mård, björn och vargskinn. Men det skulle dröja till 1500-talet innan Sverige hade en mer uttalad politik om att införliva Norrland i nationen Sverige. Innan dess bestod Sveriged av södra Finland och Sverige söder om Gävle. Gustav Vasa inledde en kolonialisering av Sapmi och samerna trängdes långsamt undan av svenska bönder. När andra länder kolonialiserade andra världsdelar så kolonialiserade Sverige Norrland. Man talade om det i samma termer.

Under 1600-talet beslutade kungen Karl IX att samerna skulle ha representation i ståndsriksdagen tillsammans med bondeståndet. Hur verklig representationen blev till ståndsriksdagen är lite oklart. Samerna var själva tvungna att finansiera sin riksdagsman och det verkar inte som om de prioriterade detta. Norrland låg ganska långt bort då. Landvägen tog det 16 dagar från Torneå till Stockholm. Med båt tog bara ett dygn skrev Västerbottens landshövding Gabriel Gyllengrip 1755, men det måste ha varit en väldigt snabb båt.

När rösträttsreformerna börjar komma på andra halvan av 1800-talet hamnar samerna ofta i märkliga lagliga situationer. Exempelvis var rösträtten kopplad till hur mycket skatt du betalade, men samerna var skattebefriade. Konsekvensen var att man inte hade individuell rösträtt, däremot betalade samebyn (en slags ekonomisk förening) skatt och juridiska personer kunde på slutet av 1800-talet ha rösträtt. Därmed hade samerna kollektiv rösträtt via samebyn. Vill du veta detaljerna kring den märkliga historien om samerna och rösträtten har Demokrati 100 benat ut detaljerna.

Även om samerna på pappret var medborgare och hade samma rättigheter som andra så blev de i praktiken alltid diskriminerade. De blev berövade på mark och tvångskristnade. Under 1900-talet påverkade idéer om rasbiologi Sveriges politik jäntemot samerna, vilket ledde till många olika former av övergrepp. Forum för Levande Historia har skapat en översikt över denna mörka period.

Sedan 1993 finns Sametinget, en myndighet med en folkvald församling. Myndigheten ansvarar bland annat för språkfrågor, näringsliv och samisk kultur.

Ska majoriteten alltid få bestämma eller ska man se till att minoriteter får särskilda skydd? När har du upplevt att du tillhört en minoritet?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Det ofantliga offentliga samtalet

Rekonstruktion av stadshuskällaren, krogen inrymt i Södra Stadshuset mellan 1660 och 1849. Södra stadshuset ritades av Nicodemus Tessin d.ä tillika farfar till den framträdande Hattpolitiker Carl Gustav Tessin som hänger på Armémuseum

Sätt dig vid ett av borden. Var det här Carl Michael Bellmans favoritplats eller känns det mer som att stortjuven Lasse-Maja satt här?

Du befinner dig i Södra stadshuskällaren, även kallad Malmens källare. Denna plats var central i Stockholms politiska liv under drygt ett och ett halvt sekel (1680-1849). Det är alltså just precis den här platsen, det är själva rummet som är museiföremålet. Det är inrett för att likna hur det såg ut i mitten av 1700-talet. I slutet 1600-talet fick en vinskänk Johan Jöransson utskänkningstillstånd här i lokalen. Södra stadshuskällaren hade gott renommé och där ordnades många fester med prominenta gäster, bland dem Carl Michael Bellman, Gustav III och Ulla Winblad. En annan känd eller snarare beryktad gäst var stortjuven Lasse-Maja. Han fantiserade i en dikt om att beställa en måltid ”uppå Södra stadsens hus”.

Under frihetstiden, när de första tidningarna började komma ut träffades politiker och skribenter över en bägare öl här. Dryckesinrättningar erbjöd en lagom informell miljö för samtal om högt och lågt. Det offentliga samtalet, spridande av kunskap och idéer är en förutsättning för att politik skall fungera. Sociala normer och teknik avgör vilka som kan delta i det samtalet. I Sverige utkom den första dagstidningen, Ordinari Post Tijdender 1645. Under 1700-talet ökade antalet dagstidningar och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. Dagens Nyheter grundades 1864 och var den första att vända sig till en bred publik till ett lågt pris.

Några årtionden efter att baren här i källaren hade stängt började en av de viktiga folkrörelserna i demokratiseringen av Sverige växa fram – nykterhetsrörelsen. De politiska frågorna om att minska alkoholmissbruket, att ha religionsfrihet och arbetares rättigheter samlade många under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Tillsammans skapade nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen ett starkt politiskt tryck på samhället. Fler människor kunde läsa och skriva och det fanns dagstidningar som nådde ut i hela landet. Telegrafen kom under 1800-talet och gjorde det möjligt att skicka meddelanden om vad som hände i olika landsändar. Det politiska samtalet blev större och fler kunde delta.

Kraven som formulerades folkrörelserna vid förra sekelskiftet kom att lägga grunden för de stora dragen som består i partipolitiken än idag.

Vilken plats känner du dig mest bekväm för politiska samtal?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Rösträttskampen

Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901. I utställningen om folkrörelserna.

Vad ser du på bilden, vad sticker ut för dig? Vad är det för människor som engagerar sig i frågan, tror du det är representativt?

Idag betyder allmän rösträtt att alla medborgare över 18 år har en röst oberoende av inkomst, etnisk bakgrund och kön men så har det inte alltid varit. När kampen för allmän rösträtt inleddes på 1880-talet var målet för rösträttsaktivisterna allmän rösträtt för alla män, även om det fanns progressiva som vill gå längre t.ex. Fredrik Theodor Borg som motionerade om kvinnlig rösträtt 1884.

Frågan om allmän och lika rösträtt var stor vid förra sekelskiftet. I de flesta västliga länder pågick liknande debatter och på en ganska kort tid så klubbades lika rösträtt i land efter land. Det fanns dock länder i där processen inte gick lika fort. Sverige var sist i Skandinavien när vi införde kvinnlig rösträtt 1919-1921. I upplysningslandet framför andra Frankrike fick kvinnor inte rösträtt förrän 1942. I demokratins vagga Grekland fick kvinnor rösträtt 1952 och i Schweiz som kanske har några av de ovanligaste röstningsförfarandena i världen så fick kvinnor rösta 1971. Ett annat intressant fall är i USA där man visserligen införde allmän rösträtt för män efter inbördeskriget 1870 och kvinnlig rösträtt fullt ut 1920, men där det i praktiken gällde vita amerikaner. Man hade möjligheten att utesluta väljare från röstlängderna på flera olika sätt, och det drabbade i första hand afroamerikaner, ända fram till 1965.

Gå in på digitala stadsmuseet eller Stockholmskällan och temat rösträtt. Vilka argument för och emot allmän rösträtt hittar du?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Teatermonopolet

Affisch för Herr Caramatis gymnastiska sällskap som passerade Stockholm på sin turné hösten 1821. Sällskapet visade sina konster på Kongl. Mindre Theatern som förmodligen låg i palatset Makalös vid Kungsträdgården. Finns i digitala stadsmuseet.

Försök läsa texten är det lätt eller svårt? Finns det ord du inte förstår? Typsnittet är det tyska Fraktur, det folkliga sättet att trycka svenska på under flera hundra år. Det var med det här typsnittet de flesta biblar och pamfletter skrevs långt in på 1800-talet.

Under frihetstiden (1719-1772) växte ett partiväsendet fram i Sverige och med det nya politiska landskapet kom ett allt större behov av politisk debatt. 1766 drev mösspartiet igenom världens första tryckfrihetsförordning i Sverige och Finland, lagen förbjöd kunglig censur. Trots att Gustav III försökte inskränka lagen hade anden släppts ur flaskan. Flera tidningar växte fram. Tidningen var oftast ett ark med tryck, det är därför tidningar fortfarande ibland heter blad; som Aftonbladet eller Svenska Dagbladet.

En av de framstående publicisterna i Stockholm på början av 1800-talet var Anders Lindeberg. Lindeberg var en stridbar karaktär inte bara chefredaktör utan även poet, författare och teaterman – en kulturprofil. Det är dock hans kungliga yttrandefrihetsbråk som gått till historien.

Lindeberg ville starta en teater, något vi kan läsa om i Aftonbladet i mars 1832. Problemet var att kungen hade monopol på att driva teater vilket Lindeberg öppet kritiserade i en pamflett. Kung Karl XIV Johan stämde Lindeman för majestätsbrott och vann målet som gick ända till Högsta Domstolen. Lindeman dömdes till halshuggning.

Kungen hamnade dock snabbt i ett dilemma, Lindeman var folkets favorit. Kungen försökte benåda Lindeman men Lindeman vägrade be om nåd.

Om rättegången afgöres till mitt fall, så skall mitt hufvud falla, ty nåd skall jag hvarken begära eller mottaga. Jag har visserligen hos E. M. begärt tillåtelse att anlägga en teater för att på den uppföra skådespel, men med min person och min heder skall intet skådespel drivas, och lag och domarmakt ej genom mig förvandlas till en fars.

För att komma ur sitt dilemma och slippa bli folkets fiende blev konsekvensen att kungen benådade alla politiska fångar. Lindeberg blev utkastad från Vaxholmsfästning och åtta år senare 1842 startade han ”Nya teatern”

Demokrati bygger på att fritt få uttrycka sin åsikt men lika mycket på förmågan att lyssna även till sånt som du inte gillar. Hur gör man för att bli bättre på att samtala med människor vars åsikter man verkligen inte delar?