Kategorier
Vadstena

Medeltida institutioner och vår demokrati

Om historien hade tagit en lite annan vändning hade Vadstena kunnat vara Sveriges huvudstad. Det är givetvis många andra städer som också hade kunnat vara vår huvudstad – Skara, Kalmar, Visby eller Sigtuna – men Vadstena spelar en speciell roll eftersom Birger Jarl, som flyttade makten till Stockholm, kommer från Bjälbo strax utanför staden Vadstena.

Precis som i Sigtuna – vars stadsmuseum också finns här i demokratimuseum – finns i Vadstena rester och minnen av institutioner som lagt fundamentet för det samhälle vi har idag.

Vadstena är helt klart värt ett besök. Vi har gjort en vandring från klosterhotellet i Bjälboättens palats till landsarkivet i vasaslottet.

Kategorier
Vadstena

Kungasalen i Bjälboättens palats

Kungasalen i Bjällboättens palats fungerar idag som frukostmatsal på Klosterhotellet. I bildens övre högra hörn ser du vapensköldarna från ätterna som varit verksamma i palatset på tolv- och trettonhundratalen.

”Vårt dagliga bröd giv oss idag” är något som genomsyrat lokalen under hela dess existens. Bröd och andra spannmålsprodukter som gröt och välling presenterades här för kungligheter för nästan 800 år sedan, sedan för nunnor och numera för hotellgäster. Vad på dagens frukostbord tror du hade överraskat Birger Jarl mest?

Gustav Vasa är det moderna Sveriges första kung, men konceptet av ett svenskt kungarike går längre tillbaka än så. En symbol för den längre traditionen går fortfarande att se i det stora riksvapnet. På skölden finns ett lejon på tre snedgående linjer – det är Birger Jarls vapensköld. Birger Jarl byggde i mitten av 1200-talet detta ståtliga palats åt sin son, Kung Valdemar.

Valdemar störtades 1275 av sin bror Magnus Ladulås. Magnus sonson kung Magnus Eriksson gav sedermera 1346 palatset till Brigitta av Ulvåsa som lät konvertera palatset till ett kloster. Hon är idag känd som heliga Birgitta och är den person man allra mest förknippar med Vadstena, trots att hon levde för nästan sjuhundra år sedan.

Under kung Magnus Erikssons och drottning Blankas tid vid tronen fungerade Kungasalen som audienshall för mottagningar och domslut. För Magnus Eriksson var just domslut viktiga. Han skrev den första riksomfattande landslagen som trädde i kraft 1350. Lagen innebar bland annat avskaffandet av träldomen och stipulerar att kungen ska väljas med ett kungaval. Magnus men också andra författare av landskapslagar följde idén om att ”land skal mæþ laghum byggias”, alltså ”Land skall med lag byggas”. Idén om förutsägbarhet och likhet inför lagen är ett frö till rättsstatstanken, som är viktig i alla nu fungerande demokratier.

Vi förknippar ofta mänskliga rättigheter med ett modernt och upplyst tänkande. Hur kommer det sig att en medeltida kung avskaffar träldomen?

Kategorier
Vadstena

Birgittastatyett i Vadstena klosterkyrka

Den porträttlika birgittaskulpturen i Vadstena klosterkyrka.

När du ser dig omkring i kyrkorummet, vad väcker det för tankar och associationer? När den Heliga Birgitta fick uppenbarelsen och instruktionen om att bygga kyrkan var nyckelbegreppet ödmjukhet. Man kan också tänka att kyrkan är ganska storslagen. Vad betyder ödmjukhet för dig?

Heliga Birgitta (1303 – 1373) är ett viktigt helgon inom den katolska kyrkan, hon är ett av Europas sex skyddshelgon. Under sitt liv hann hon vara med om mycket. Hon kom från adelsfamilj, från Bjälboättens lagmansgren, med andra ord var hon snudd på kunglig. Hon var intresserad av politik, blev åttabarnsmor, vandrade genom hela Europa flera gånger och grundade en klosterorden, Birgittinorden.

Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser, en bok som beskriver över 600 av de uppenbarelser hon hade under sin livstid, sammanställdes av tre av hennes fyra biktfäder, prior Petrus av Alvastra, magister Petrus Olavi från Skänninge, och spanske exbiskopen Alfonso av Jaén. De gavs ut som bok 1492, och räknas som Sveriges första bidrag till Världslitteraturen. P3 historia har gjort en dokumentär om hennes liv och gärning som är värd en genomlyssning. Heliga Birgitta blev kanoniserad redan 1391.

Birgittas handlingskraft och eftermäle har gjort henne till en inspiratör för centrala personer i kampen för kvinnlig rösträtt vid förra sekelskiftet. Ellen Key som förekommer i flera av Demokratimuseums artiklar är en av de som beskriver Birgitta som en förebild. Det kan verka lite motsägelsefullt att en centralgestalt i katolska kyrkan lyfts som en symbol för progressivitet i Sverige på slutet av 1800-talet. Den katolska kyrkan och dess företrädare ses ju ofta som patriarkala och reaktionära och den katolska kyrkan motarbetades aktivt i Sverige ända sedan reformationen. Kanske var det just på grund av att katolska kyrkan motarbetades, som gjorde att Ellen Key och andra med henne såg den som en motkraft. Även om kvinnor fick rösträtt 1921 så dröjde till 1951 innan katoliker fick sitta i regeringen samt studera till lärare och sjuksköterskor. I riksdagen fick katoliker däremot sitta från 1870.

Vi kan hitta förebilder i olika tider. Vad för historiska förebilder har du för det samhälle du vill se ska växa fram?

Kategorier
Vadstena

Pilgrimscentrum

Pilgrimsmärken gjutna i tenn.

Känner du igen någon symbol på märkena? Var ifrån tror du de kommer? Hur tror du man använde dem?

Personer som verkligen gått in i identiteten backpackers smyckar ofta sina ryggsäckar med flaggor från länder de besökt och stadsvapen från städer där de sovit. När man lär sig simma allt bättre kan man ta simmärken. I Slovenien finns en spämpel på varje bergstopp, så att man kan stämpla i sin loggbok att man varit där. Alla exemplen är kvitton, bevis på att vi som människor klarat något speciellt. Pilgrimsmärket fyller samma funktion, ett bevis på att du tagit dig till en viktig plats och de var mycket populära på medeltiden.

I alla tider har det funnits människor som vill stanna hemma och människor som vill ge sig ut på långa resor. Vi vill upptäcka det nya och okända, men vi vill också ha ett ställe som vi kallar vårt hem. Kanske hittar vi ett nytt hem på våra resor. Det var inte bara handel utan även religionen som gav människor anledning att resa under medeltiden. Platser för helgons födsel, död eller viktiga handlingar var kraftcentra för gudomlig närvaro. Pilgrimsmärket anses laddat med den heliga platsens kraft. Ofta kan man hitta pilgrimsmärken fastgjutna på kyrkklockor. Kanske donerade resenären märket till den lokala församlingen. Den viktigaste platsen var givetvis Jerusalem, men även Santiago de Compostela i Spanien var populärt. I Norden var länge Nidaros – det nutida Trondheim – en stor vallfärdsort. Under senare medeltid växte även successivt Vadstenas roll som vallfärdsort.

Att gå på en längre pilgrimsfärd för att få en mirakulös kur, fördjupa tron eller minska avståndet till gud var en folkrörelse på medeltiden. Forskare har uppskattat att en tredjedel av befolkningen genomförde en längre resa i livet. Som bevis att man inte bara var en lösdrivare var man tvungen att få ett pilgrimspass av sin präst. Passet underlättade möjligheterna att erhålla både husrum och mat.

Pilgrimsvandringarna band samman Europa och är än idag, 1500 år senare, ett populärt sätt att upptäcka både sig själv och sin omvärld. På Pilgrimscentrum invid klosterkyrkan kan du ta en kopp kaffe, äta nybakade bullar och träffa pilgrimer från Europas alla hörn. Här får man bo för en billig penning, även utan pilgrimspass från sin präst.

Rörelsefriheten är en mänsklig rättighet §13 i deklarationen om mänskliga rättigheter. Huvudregeln är att man får resa vart man vill i landet där man är medborgare och man får lämna landet. Även nu under coronapandemin är man fri att lämna sitt land, men eftersom möjligheten att bli insläppt i andra länder är begränsad är det ofta inte möjligt. Bara diktaturer låser in sina medborgare.

Det centrala i pilgrimsfärden är resan, både rent praktiskt såklart, men också resan som symbol för förändring och utveckling. Vilken resa behöver du ge dig ut på och varför?

Kategorier
Vadstena

Landsarkivet

Vadstena slott är en Vasaborg, precis som slotten i Örebro och i Uppsala. Vad ser du för skillnad på dessa medeltida borgar och de slott som byggdes på 1700-talet och 1800-talet? Vad tror du skillnaderna beror på?

På 1500-talet åkte kungen runt i riket mellan sina slott, regenten var nomad. Det nordligaste slottet var Gävle slott och det sydligaste Kalmar. Norrland var ännu inte kolonialiserat och Skåne och Blekinge var danskt. Det östligaste var inte Stockholm eller Uppsala, utan Åbo i Finland.

Här i Vadstena slott finns nu landsarkivet som bland annat har kyrkoböcker från Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötland. Där hittar du uppgifter om var någon föddes och dog, vem som ägde vad och vid vilket tillfälle. Här finns också domar, det vill säga bevis på hur man uttolkat lagar vid olika tider i historien. Innan makten centraliserades till Stockholm åkte hela Riksarkivet med kungen till det slott han styrde från just då. Men 1618 inrättades Riksarkivet på Stockholms slott.

Ofta överlever arkiv stora förändringar i samhället – revolutioner, statskupper och krig. Även de nya makthavarna behöver ju ha tillgång till en sann bild av historien. Teoretiskt sätt skulle person född vid förra sekelskiftet i Berlin kunna besöka samma arkiv först i en monarki, sedan i republiken Weimar, sedan i det nazistiska Tyskland och sedan det kommunistiska Östtyskland. Personen skulle slutligen 91 år gammal 1991 kunna sitta i samma läsesal och bläddra i samma diarium i det demokratiska Tyskland.

I icke-demokratiska länder gör man ofta delar arkiven otillgängliga för den stora massan. Det är ett verktyg för att kunna kontrollera berättelsen. Nazityskland och Sovjetunionen använde båda fake history för att kontrollera befolkningarna.

Ales Bjaljatski doktorerade i litteratur i Minsk i Belarus på 80-talet. Han var en skötsam student och verkade allmänt pålitlig och därför fick han tillgång till en del av litteraturfakultetens arkiv som var stängd för allmänheten och för de vanliga studenterna. Det han skulle upptäcka där vände upp och ner på hans egen och många andras bild av landet de levde i och vilka de själva var.

Han upptäckte ett språk. Det belarusiska språket.

Hela sitt liv hade han lärt sig att belarusiska bara var ett talspråk, ett ”omodernt” språk som talades i byar och kanske hemma i köket, men att stor litteratur och vetenskap ska avhandlas på ryska. Men i arkivet hittade han skrifter och berättelser som visade att det inte var sant. På trettiotalet avrättade Stalin alla de ledande författarna som skrev på belarusiska. De skjöts samma natt och grävdes ner i omärkta gravar i skogen Kurapaty. Deras namn skulle glömmas bort, deras språk skulle förtigas, det blev farligt att ens äga en bok på belarusiska. Och Ales, som varit intresserad av litteratur hela sitt liv, upptäckte namn och romaner han aldrig hört talas om. För protokoll från förbundets möten, gamla tidningsartiklar och dödsdomarna fanns kvar i arkiven.

Denna enorma lögn om historien gjorde Ales till en av de mest aktiva i den demokratirörelse som växte fram under åttiotalet i Sovjet. Än idag arbetar Ales för mänskliga rättigheter i Belarus. Organisationen Vjasna som Ales arbetar för samlar in berättelser och sammanställer ett arkiv över Lukasjenkaregimens övergrepp under de protester som startade sommaren 2020. De berättelserna kommer också bli ett arkiv, ett arkiv som kommer vara ett viktig del av det framtida förhoppningsvis demokratiska Belarus’ kollektiva minne.

Vår demokratiska system bygger på att vi fattar gemensamma beslut. Vi kan ha olika åsikter om hur problemen ser ut och vilka lösningar som är bäst, men vi måste ha en gemensam uppfattning om historien och faktiska förhållanden. Arkiven spelar en viktig roll i att göra det möjligt.

Hur gör man när människor i ett land har helt olika bild av historien? När vissa förnekar det som andra anser vara obestridliga fakta? Och vad kan man göra för att inte hamna i den situationen?

Kategorier
Vadstena

Sveriges första tennisplan?

Renässanskungen Erik XIV huserade ofta på det kungliga slottet i Vadstena.

Känn på underlaget, spring lite fram och tillbaka. Hur känns det? Skulle det funka bra som en tennisplan eller en fotbollsplan? Här spelades förmodligen Sveriges första tennismatch.

Gustav Vasas son Erik XIV var en uppkomling bland hoven i Europa. Familjen Vasa hade ingen lång tradition att luta sig emot men det hejdade inte Erik från att ha höga ambitioner. Han skickade sin lillebror Johan, som sedermera skulle bli Johan III, till England för att å Eriks vägnar fria till den blivande drottning Elisabeth.

Johan satte på sig spenderbyxorna och reste till England där han under ett år inte bara lärde sig engelska utan också att spela både fotboll och tennis. Idag heter den sport Johan lärde sig real tennis till skillnad från den idag mer vanliga lawn tennis.

Både Johan och Erik var väldigt influerade av renässansen och dess ideal vilket innebar språkstudier och bred bildning, men även idrott. Förmodligen spelades därför Sveriges första tennismatch här på Vadstena slott mellan Erik och Johan, när Johan kom tillbaka från England med tennisbollar i bagaget sommaren 1560.

VM-final i Real tennis 2016, Riviere (usa) vs Fahey (aus)

Idrott och motion är viktiga för folkhälsan och erhåller ofta offentliga stöd – både i demokratiska och odemokratiska stater. Men om det i demokratiska stater handlar om satsningar på ett demokratiskt föreningsliv, som bygger på frivillighet och att alla skall få vara med, så handlar det i diktaturer ofta om något helt annat. Stenhård disciplin och ett sätt för staten att kontrollera vad medborgarna gör på sin fritid. Alla blir vi stolta när det går bra för vårt landslag, men vissa länder är beredda att gå längre än andra för att genom idrotten höja sin status på världsarenan.

Är du med i någon idrottsförening? Vilka frågor tycker du att det är viktigt att man diskuterar på årsmötet?