Kategorier
Stockholms city

Karl Staaff

Hermen i granit av Karl Staaff är gjord av den populäre skulptören Carl Eldh 1921.

Det du tittar på är en herm av statsminister Karl Staaff. Vad tror du om hans chanser om han hade varit statsminsterkandidat idag? Hade den kraftiga mustaschen hjälpt eller stjälpt?

Tidigare hette Karl Staaffs park Träsktorget och här stod under en tid Stockholms skampåle. Ovanpå skampålen stod Kopparmatte som numer kan ses på Stadsmuseet. Här fanns även en trähäst med vass rygg för djurplågare att straffas på, en sådan häst finns att prova på Armémuseum bredvid montern för den stora Daldansen.

Karl Staaff var verksam i en brytningstid då Sverige gick från ett strikt klassamhälle till en modern demokratisk rättsstat. Han var en av förgrundsgestalterna i rösträttsrörelsen och statsminister två gånger: 1905 – 1906 och 1911 – 1914.

I februari 1914 avgick Karl Staaff i protest mot att kungen Gustav V försökte öka sin makt och sätta regeringen, som var utsedd av den folkvalda riksdagen, ur spel. Den riksdag som valdes 1911 och som hade utsett Staaffs regering, hade valts med allmän och lika rösträtt för män till andra kammaren. Därför hade den högre demokratisk legitimitet än tidigare riksdagar. Karl Staaffs regering verkade, tillsammans med socialdemokraterna, för att rösträtten skulle utökas ytterligare.

Konflikten mellan kungen och Karl Staaffs regering, som brukar kallas borggårdskrisen, var kungens sista försök att motverka demokratiska reformer. Konflikten utlöstes av att kungen höll det så kallade borggårdstalet inför de 30 000 bönder – bondetåget – som hade kommit till Stockholm för att protestera mot den liberala regeringen Staaffs hållning i försvarspolitiken. Planerna på att bygga svenska pansarbåtar hade slopats, och bönderna menade nu att Sverige hotades av en rysk invasion. Kungen hävdade att han skulle ha rätt att fatta avgörande beslut om armén och flottan, som han kallade ”min armé” och ”min flotta”. Demonstranterna krävde att kungen skulle ”leda landet i denna orostid” . Inte helt olikt de politiska krav som bönderna från Dalarna framförde år 1743.

Här kan du se film från bondetåget.

Några dagar efteråt marscherade 50 000 arbetare i ett sorts motdemonstrationståg till stöd för regeringen Staaff under parollen ”Folkets vilja skall ensam bestämma i Sveriges land”.

Kortsiktigt vann kungen, han fick ju regeringen på fall, och en högerregering tillträdde istället, men långsiktigt så var det början på slutet för den politiska kungamakten. Till och med många kungavänliga konservativa ansåg att han hade gått för långt. Detta skulle även kungen inse några år senare, då han slutade att aktivt motsätta sig demokratisering av Sverige. Kanske var det exemplen från andra länder – det Habsburgska rikets sammanbrott och ryska revolutionen – som fick kungen att omvärdera sina politiska mål och inse att han skulle vara glad om han kom undan med livet i behåll. Till skillnad från många andra monarker fick en svenske kungen leva och han levde länge, han dog 92 år gammal 1950 på Drottningholms slott.

Karl Staaff däremot fick tyvärr inte uppleva när allmän och lika rösträtt infördes för både män och kvinnor. Han dog redan 1915, 55 år gammal, i lunginflammation. Här kan du se en film på kistans färd från Engelbrektskyrkan till Norra begravningsplatsen i Stockholm den 10 oktober 1915.

För drygt hundra år sedan var det många som motsatte sig de demokratiska reformerna, det var inte bara kungen. De tyckte inte alls att det var en bra idé med allmän och lika rösträtt. Vad tror du de hade för argument?

Kategorier
Stockholms city

Ellen Key

Bronsskulpturen föreställande Ellen Key är gjord av Sigrid Fridman, den invigdes 1953.

Ellen Keys park är en dold pärla i Stockholm, passa på att titta lite extra på den kreativa lekplatsen. Parken, som är din start eller slutpunkt under promenaden, är gjord för att passa både unga och gamla besökare.

De flesta statyer på namngivna personer föreställer män. I Göteborg finns det till och med fler skulpturer av Evert Taube än namngivna kvinnor. Stockholm är inte mycket bättre. År 2017 var det 10 av 50 statyer på namngivna personer som föreställde kvinnor. Men det ska jämföras med endast 5 av 39 sju år tidigare, så det går åtminstone åt rätt håll.

Ellen Keys största bidrag till eftervärlden är hennes arbete för att förbättra barns levnadsvillkor och lärande. Gå gärna till Nationalmuseum om du vill utforska henne mer.

Kategorier
Nationalmuseum

Bechdeltestet

Jeanna Bauck Painting a Portrait målat 1880 eller 1881. Porträttet är utfört av Bertha Wegmann. Finns i salen för perioden 1870-1910.

Vad ser du i porträttet när du undersöker det, vad sticker ut för dig? Är det den avmålades blick, hennes kläder, miljön hon sitter i, sakerna runt omkring? Vad tror du konstnären vill förmedla med den här tavlan?

Jeanna Bauck föddes i Stockholm 1840 och spenderade stora delar av sitt liv i München där hon bland annat startade och drev en skola för kvinnliga konstnärer. Hon hade en framgångsrik karriär och ställde bland annat ut på Parissalongen och på världsutställningen i Chicago 1893. Bauck målade mest landskap och tränade sig i Barbizon-skolan som strävar efter realism, inspirerade av naturen.

Nationalmuseum skriver i sin beskrivning av verket. Jeanna Bauck möter betraktarens blick och är skildrad med stor integritet och närvaro. Här kombinerar Wegmann tidens fria självständiga kvinnotyp med den borgerliga kvinnlighetens elegans. Bauck har sina yrkesattribut vid sin sida: penslar och palett. I en rad epokgörande porträtt av varandra lyckades Bertha Wegmann och Jeanna Bauck bidra till att förändra synen på den kvinnliga konstnären.

Mot 1800-talets slut börjar kvinnor ta mer plats i det offentliga rummet. Man kan säga att detta rum på Nationalmuseum med konst från 1800-talet klarar Bechdeltestet. Det finns en tavla målad av kvinna som har ett namn, föreställande kvinna som har ett namn som ägnar sig åt något annat än en man. Tyvärr har Nationalmuseum på skylten vid konstverket blandat ihop vem som är vem. Det är Wegmann som målat av Bauck, inte tvärtom.

Kvinnors rösträtt väckte stor debatt vid samma tid som porträttet ovan är målat. År 1884 skrev riksdagsledamoten Fredrik Theodor Borg från Lantmannapartiet den första motionen om kvinnlig rösträtt, motionen röstades ner 53 mot 44. Med andra ord var 45% av riksdagen 1884 för kvinnans rösträtt. Men det skulle ändå ta 37 år till innan det blev verklighet.

Vad är viktigt för dig att visa när du ska lägga ut en bild av dig själv på sociala media?

Kategorier
Nationalmuseum

Hattar vs mössor

Carl Gustaf Tessin, porträtt målat i Paris 1741 av Louis Tocqué. Finns i salen för perioden 1720-1770.

Vad har han på sig? Ser det inte ut som en riddarrustning? Men tavlan är målad på 1700-talet långt efter riddartiden…. hur kommer det sig tror du?

Tavlan föreställer den framträdande hattpartisten Carl Gustav Tessin (1695-1770), son och sonson till arkitekterna som byggde Stockholms slott. Han var greve, diplomat och politiker, och en stor konstälskare. Det är hans konstsamling som lade grunden för nationalmuseum. Och varför han har riddarrustning? Kanske för att han var riddare av den preussiska Svarta örns orden och senare även Serafimerordern. Än i dag kan man ju bli utnämnd till riddare, och om man är lite fåfäng så kanske man låter sig porträtteras i rustning.

På 1700-talet händer det mycket i hur Sverige styrs. Kungen har på olika sätt även tidigare behövt stämma av stora projekt med andra makthavare i samhället, att starta krig helt utan stöd skulle inte funka även om kungen var enväldig. Under den så kallade Frihetstiden 1719-1772 har riksdagen stort inflytande och kungen har mindre makt. I ståndsriksdagen väljs ledamöterna som representanter för sitt stånd, sin klass – för adeln adeln, för prästerna, för borgarna eller för bönderna. Men när de väl är invalda bildas andra grupperingar i riksdagen. Det är nu man för första gången egentligen talar om partier i svensk politik, och kampen i riksdagen stod mellan Hattarna och Mössorna. Den största skillnaden mellan partierna låg i synen på utrikespolitik. Hattarna ville att Sverige skulle återta den mäktiga och geografiskt omfattande roll man haft på 1600-talet (under 1600-talet hade två tredjedelar av statsbudgeten gått till krigsmakten) och Mösspartiet ansåg att det skulle tjäna landet bättre att ha fred med grannländerna och använda statsbudgeten till annat än krig. På 1700- och 1800-talet växer en på sätt och vis ny roll fram – politikern. Carl Gustaf Tessin är ett exempel på det, ett annat exempel är hans ärkefiende, mösspartisten Arvid Horn, en annan adelsman och militär. Men det är först på 1800-talet som vi en politikerroll som är mer lik den vi har idag.

Idag finns det ca 36 000 politiker i Sverige, personer som blivit invalda i fullmäktige och nämnder i kommuner, regioner och riksdagen. Det innebär att av 277 personer är det en som är politiker. Nästan alla ca 95% av dem är fritidspolitiker dvs. de har ett annat jobb också som betalar deras lön. Av de folkvalda representanterna är 43% kvinnor, 10% är 18-26 år gamla, 10% är födda i ett annat land och 10% är småbarnsföräldrar.

Skulle du kunna tänka dig att bli politiker? Vilket parti skulle du då vara med i och vilka frågor skulle du driva?

Kategorier
Nationalmuseum

Två kamrar, flera fronter

Marmorbyster av kända svenskar, av olika konstnärer från slutet av 1800-talet. Finns i Skulpturgården.

Känner du igen någon av personerna utan att läsa namnen? Vad associerar du till när du ser vita skulpturer?

På den nedre raden näst längst till höger i bild syns bysten av Louis de Geer (1818-1896), Sveriges första statsminister. Louis de Geer var ståndsriksdagens sista justitieminister och en av nyckelpersonerna bakom ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.

I mitten av 1800-talet hade ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – var representerade, blivit föråldrad. Den återspeglade inte längre maktförhållandena i samhället. Sverige var naturligtvis ingen demokrati, men syftet med riksdagen var ändå att den skulle återspegla någon slags folkvilja, det vill säga ta hänsyn till de intressen som de som hade egendom och betalade skatt hade. Industrialismen hade förändrat samhället radikalt – nya ekonomiskt starka grupper växte fram som var inte representerade.

Efter brittisk modell infördes en tvåkammarriksdag. Ett beslut måste godkännas av både första och andra kammaren för att bli lag.

I valen till andra kammaren, som hade 190 ledamöter, hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt.

Till första kammaren, som hade 125 ledamöter, utsågs ledamöterna av landstingen, valen var alltså indirekta. Det gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. I landstingsvalen fick i princip alla vuxna män rösta, men de som hade stora egendomar och/eller stora inkomster fick fler röster. En välbärgad man kunde ha uppåt 40 röster. Även kvinnor (änkor och ogifta arvtagerskor) kunde ha rösträtt i kommun- och landstingsval, om de var tillräckligt förmögna. Man kan se det lite grann som om landstingen var som ekonomiska föreningar eller aktiebolag där man har olika mycket inflytande beroende på hur mycket man äger eller betalar. Det var hur mycket du betalade i skatt som avgjorde hur många röster du hade.

Två kammarriksdagen fanns formellt kvar fram till 1971, även om första kammaren då sedan länge hade spelat ut sin roll. Sedan 1971 har vi enkammarriksdag med 349 ledamöter.

Läs även: ”En man, en röst, ett gevär”.

Ståndsriksdagen fungerade i flera hundra år i lite olika former. Tvåkammarriksdagen existerade på pappret i över 100 år. Hur länge tror du det dröjer innan vi reformerar den riksdag vi har idag? Här kan du läsa mer om Sveriges riksdags historia, från 1400-talet fram till idag.

Kategorier
Nationalmuseum

Barnens århundrade

Barnkammarens bok, den första bilderboken för barn i Sverige utkom i första upplaga 1882. Rim och ramsor är illustrerade av Jenny Nyström (1854-1946). Salen för 1870-1910.

Vad ser du på bilden? Illustrationerna i Barnkammarens bok är 138 år gamla nu. Vad är likt och olikt i hur vi illustrerar för barn då och nu?

Sekelskiften manar alltid till extra eftertanke. Samhällsdebattören och feministen Ellen Key gav år 1900 ut boken ”Barnets århundrade”, en stridsskrift mot de villkor många barn levde under, både i Sverige och utomlands. Idéerna fick spridning och boken har översatts till 26 språk. Under 1900-talet har synen på barn och barns rättigheter förändrats. Man ser inte längre barn som små ofullständiga vuxna som ska formas och tuktas. Man ser dem som fullständiga personer som ska ges förutsättningar för att utvecklas. Samhällets ansvar för varje enskilt barn och uppväxtvillkor står i centrum, på ett helt annat sätt än på slutet av 1800-talet. På 1950-talet förbjöds lärare slå eleverna och lagen mot barnaga i hemmet kom 1979. Sedan dess har Barnombudsmannen instiftats vilket ytterligare förstärkt barns rättigheter i samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. De mänskliga rättigheterna och friheterna gäller ju även barn, men barn har andra behov och förutsättningar än vuxna. Konventionen beskriver hur de mänskliga rättigheterna ska förverkligas för barn.

Om rättigheter för barn var en av de stora striderna för demokratin under 1900-talet, vilka rättigheter och för vem tror du debatten kommer handla om de kommande 80 åren?

Kategorier
Nationalmuseum

Design för alla

Från vänster: Tvättställsblandare med greppvänliga rattar formgivna av Jan Landqvist för Gustavsberg sent 80-tal, greppvänlig sked och universalvredet ”Uni” RFSU Rehab 1984 formgivna av Maria Benktzon, Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon.

Vad sticker ut när du tittar på objekten? Vad tror du formgivaren har tänkt på när hen designade?

Synen på funktionshinder har förändrats mycket bara under de senaste 50 åren. Istället för att fokusera på individen och individens funktionsnedsättning, börjar man alltmer prata om det omgivande samhället och de hinder som finns. Tillgänglighetsanpassningar underlättar ofta för många grupper, en ramp gör det enklare både för den som skjuter på en barnvagn, den som använder en rulator och den som åker i en rullstol och den som ska leverera lådor.

Sverige började tidigt jämfört med stora delar av världen att lägga fokus på fysisk tillgänglighet med ambitionen att ge fler personer möjlighet att delta i offentligheten och tillgodogöra sig de gemensamma resurserna.

En kanske oväntad konsekvens är att det nu finns många världsledande företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster inom tillgänglighetsområdet.

När har du upplevt att något i ditt liv underlättats tackvare tillgänglighetsanpassning?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Kopparmatte

Kopparmatte. I utställningen om 1600-talet

Tycker du att Kopparmatte ser skrämmande ut? Hur tror du det känns att få smaka på hans ris?

Kopparmatte var en koppargestalt som från 1603 till 1776 stod ovanpå skampålen (kåken) på Stortorget i Stockholm. Skulpturen skulle fungera som varning mot att begå brott. Byggnadskollegium beslöt 1647 att ”Justitien” (kåken och dithörande anordningar) skulle byggas om och att ”herr Gert styckgjutare skulle gjuta och förfärdiga Justitiæbelätet af fin mässingsmalm”. Från Stortorget i Gamla stan flyttades Kopparmatte 1776 till Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg, och därefter 1810 till Träsktorget, nuvarande Karl Staaffs Torg. Här stod han fram till maj 1833 då han störtades omkull av en stormvind och föll ned. Statyn på stadsmuseet är ingen kopia utan orginalstatyn.

År 1608 kompletterades den gällande Kristoffer landslag med gammaltestamentlig rätt. Det innebar stränga straff för allt från snatteri till otrohet, inte helt olikt de sharialagar som det pratas så mycket om idag och som tillämpas i till exempel Saudiarabien och Iran. I första instans dömdes många till hårda kroppsstraff och till döden. Ofta mildrades straffet när den dömde överklagade. Domarna i hovrätterna ansåg tydligen inte att lagen var riktigt rimlig och hittade olika sätt att gå runt den. Landslagen avskaffades 1734 då den ersattes av ”1734 år lag”. Det är 1734 års lag som som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland.

Idag står en helt annan skulptur framför många domstolar i världen, den romerska gudinnan Justitia. Hon har ingen piska i handen utan en våg som symboliserar att argument och omständigheter ska vägas mot varandra. Hon har också ett svärd som ska symbolisera makt, och ibland en ögonbindel som symboliserar att hon inte ser dig, att det inte ska spela någon roll vem du är för alla är lika inför lagen (nionde paragrafen första kapitlet i regeringsformen). Det visar på en förändrad syn på förhållandet mellan stat och medborgare. Även om straff fortfarande har en avskräckande funktion så lägger man nu mer vikt vid allas likhet inför lagen och att straffen handlar om rättvisa, inte om hämnd för oförrätter.

Tycker du att vi ska ha hårdare eller mildare straff? Eller är det bra ungefär som det är?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Samiska persedlar

Samiskt hantverk funnet vid utgrävningar i Stockholm, troligen 1600-tal. Den avlånga mojängen är ena delen av ett handtag till en nätkasse. Samer var underleverantörer till den svenska krigsmakten som var stor uppköpare av bland annat nätkassar.

Vad är det för ornament? Kan man direkt se att det är samiskt tycker du?

Handel med folk i norra Skandinavien har säkert pågått väldigt länge. Det finns skriftliga källor från 1300-talet och framåt som t.ex. reglerar pälshandel, dyrbara varor som mård, björn och vargskinn. Men det skulle dröja till 1500-talet innan Sverige hade en mer uttalad politik om att införliva Norrland i nationen Sverige. Innan dess bestod Sveriged av södra Finland och Sverige söder om Gävle. Gustav Vasa inledde en kolonialisering av Sapmi och samerna trängdes långsamt undan av svenska bönder. När andra länder kolonialiserade andra världsdelar så kolonialiserade Sverige Norrland. Man talade om det i samma termer.

Under 1600-talet beslutade kungen Karl IX att samerna skulle ha representation i ståndsriksdagen tillsammans med bondeståndet. Hur verklig representationen blev till ståndsriksdagen är lite oklart. Samerna var själva tvungna att finansiera sin riksdagsman och det verkar inte som om de prioriterade detta. Norrland låg ganska långt bort då. Landvägen tog det 16 dagar från Torneå till Stockholm. Med båt tog bara ett dygn skrev Västerbottens landshövding Gabriel Gyllengrip 1755, men det måste ha varit en väldigt snabb båt.

När rösträttsreformerna börjar komma på andra halvan av 1800-talet hamnar samerna ofta i märkliga lagliga situationer. Exempelvis var rösträtten kopplad till hur mycket skatt du betalade, men samerna var skattebefriade. Konsekvensen var att man inte hade individuell rösträtt, däremot betalade samebyn (en slags ekonomisk förening) skatt och juridiska personer kunde på slutet av 1800-talet ha rösträtt. Därmed hade samerna kollektiv rösträtt via samebyn. Vill du veta detaljerna kring den märkliga historien om samerna och rösträtten har Demokrati 100 benat ut detaljerna.

Även om samerna på pappret var medborgare och hade samma rättigheter som andra så blev de i praktiken alltid diskriminerade. De blev berövade på mark och tvångskristnade. Under 1900-talet påverkade idéer om rasbiologi Sveriges politik jäntemot samerna, vilket ledde till många olika former av övergrepp. Forum för Levande Historia har skapat en översikt över denna mörka period.

Sedan 1993 finns Sametinget, en myndighet med en folkvald församling. Myndigheten ansvarar bland annat för språkfrågor, näringsliv och samisk kultur.

Ska majoriteten alltid få bestämma eller ska man se till att minoriteter får särskilda skydd? När har du upplevt att du tillhört en minoritet?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Det ofantliga offentliga samtalet

Rekonstruktion av stadshuskällaren, krogen inrymt i Södra Stadshuset mellan 1660 och 1849. Södra stadshuset ritades av Nicodemus Tessin d.ä tillika farfar till den framträdande Hattpolitiker Carl Gustav Tessin som hänger på Armémuseum

Sätt dig vid ett av borden. Var det här Carl Michael Bellmans favoritplats eller känns det mer som att stortjuven Lasse-Maja satt här?

Du befinner dig i Södra stadshuskällaren, även kallad Malmens källare. Denna plats var central i Stockholms politiska liv under drygt ett och ett halvt sekel (1680-1849). Det är alltså just precis den här platsen, det är själva rummet som är museiföremålet. Det är inrett för att likna hur det såg ut i mitten av 1700-talet. I slutet 1600-talet fick en vinskänk Johan Jöransson utskänkningstillstånd här i lokalen. Södra stadshuskällaren hade gott renommé och där ordnades många fester med prominenta gäster, bland dem Carl Michael Bellman, Gustav III och Ulla Winblad. En annan känd eller snarare beryktad gäst var stortjuven Lasse-Maja. Han fantiserade i en dikt om att beställa en måltid ”uppå Södra stadsens hus”.

Under frihetstiden, när de första tidningarna började komma ut träffades politiker och skribenter över en bägare öl här. Dryckesinrättningar erbjöd en lagom informell miljö för samtal om högt och lågt. Det offentliga samtalet, spridande av kunskap och idéer är en förutsättning för att politik skall fungera. Sociala normer och teknik avgör vilka som kan delta i det samtalet. I Sverige utkom den första dagstidningen, Ordinari Post Tijdender 1645. Under 1700-talet ökade antalet dagstidningar och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. Dagens Nyheter grundades 1864 och var den första att vända sig till en bred publik till ett lågt pris.

Några årtionden efter att baren här i källaren hade stängt började en av de viktiga folkrörelserna i demokratiseringen av Sverige växa fram – nykterhetsrörelsen. De politiska frågorna om att minska alkoholmissbruket, att ha religionsfrihet och arbetares rättigheter samlade många under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Tillsammans skapade nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen ett starkt politiskt tryck på samhället. Fler människor kunde läsa och skriva och det fanns dagstidningar som nådde ut i hela landet. Telegrafen kom under 1800-talet och gjorde det möjligt att skicka meddelanden om vad som hände i olika landsändar. Det politiska samtalet blev större och fler kunde delta.

Kraven som formulerades folkrörelserna vid förra sekelskiftet kom att lägga grunden för de stora dragen som består i partipolitiken än idag.

Vilken plats känner du dig mest bekväm för politiska samtal?