Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Det ofantliga offentliga samtalet

Rekonstruktion av stadshuskällaren, krogen inrymt i Södra Stadshuset mellan 1660 och 1849. Södra stadshuset ritades av Nicodemus Tessin d.ä tillika farfar till den framträdande Hattpolitiker Carl Gustav Tessin som hänger på Armémuseum

Sätt dig vid ett av borden. Var det här Carl Michael Bellmans favoritplats eller känns det mer som att stortjuven Lasse-Maja satt här?

Du befinner dig i Södra stadshuskällaren, även kallad Malmens källare. Denna plats var central i Stockholms politiska liv under drygt ett och ett halvt sekel (1680-1849). Det är alltså just precis den här platsen, det är själva rummet som är museiföremålet. Det är inrett för att likna hur det såg ut i mitten av 1700-talet. I slutet 1600-talet fick en vinskänk Johan Jöransson utskänkningstillstånd här i lokalen. Södra stadshuskällaren hade gott renommé och där ordnades många fester med prominenta gäster, bland dem Carl Michael Bellman, Gustav III och Ulla Winblad. En annan känd eller snarare beryktad gäst var stortjuven Lasse-Maja. Han fantiserade i en dikt om att beställa en måltid ”uppå Södra stadsens hus”.

Under frihetstiden, när de första tidningarna började komma ut träffades politiker och skribenter över en bägare öl här. Dryckesinrättningar erbjöd en lagom informell miljö för samtal om högt och lågt. Det offentliga samtalet, spridande av kunskap och idéer är en förutsättning för att politik skall fungera. Sociala normer och teknik avgör vilka som kan delta i det samtalet. I Sverige utkom den första dagstidningen, Ordinari Post Tijdender 1645. Under 1700-talet ökade antalet dagstidningar och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. Dagens Nyheter grundades 1864 och var den första att vända sig till en bred publik till ett lågt pris.

Några årtionden efter att baren här i källaren hade stängt började en av de viktiga folkrörelserna i demokratiseringen av Sverige växa fram – nykterhetsrörelsen. De politiska frågorna om att minska alkoholmissbruket, att ha religionsfrihet och arbetares rättigheter samlade många under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Tillsammans skapade nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen ett starkt politiskt tryck på samhället. Fler människor kunde läsa och skriva och det fanns dagstidningar som nådde ut i hela landet. Telegrafen kom under 1800-talet och gjorde det möjligt att skicka meddelanden om vad som hände i olika landsändar. Det politiska samtalet blev större och fler kunde delta.

Kraven som formulerades folkrörelserna vid förra sekelskiftet kom att lägga grunden för de stora dragen som består i partipolitiken än idag.

Vilken plats känner du dig mest bekväm för politiska samtal?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Rösträttskampen

Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901. I utställningen om folkrörelserna.

Vad ser du på bilden, vad sticker ut för dig? Vad är det för människor som engagerar sig i frågan, tror du det är representativt?

Idag betyder allmän rösträtt att alla medborgare över 18 år har en röst oberoende av inkomst, etnisk bakgrund och kön men så har det inte alltid varit. När kampen för allmän rösträtt inleddes på 1880-talet var målet för rösträttsaktivisterna allmän rösträtt för alla män, även om det fanns progressiva som vill gå längre t.ex. Fredrik Theodor Borg som motionerade om kvinnlig rösträtt 1884.

Frågan om allmän och lika rösträtt var stor vid förra sekelskiftet. I de flesta västliga länder pågick liknande debatter och på en ganska kort tid så klubbades lika rösträtt i land efter land. Det fanns dock länder i där processen inte gick lika fort. Sverige var sist i Skandinavien när vi införde kvinnlig rösträtt 1919-1921. I upplysningslandet framför andra Frankrike fick kvinnor inte rösträtt förrän 1942. I demokratins vagga Grekland fick kvinnor rösträtt 1952 och i Schweiz som kanske har några av de ovanligaste röstningsförfarandena i världen så fick kvinnor rösta 1971. Ett annat intressant fall är i USA där man visserligen införde allmän rösträtt för män efter inbördeskriget 1870 och kvinnlig rösträtt fullt ut 1920, men där det i praktiken gällde vita amerikaner. Man hade möjligheten att utesluta väljare från röstlängderna på flera olika sätt, och det drabbade i första hand afroamerikaner, ända fram till 1965.

Gå in på digitala stadsmuseet eller Stockholmskällan och temat rösträtt. Vilka argument för och emot allmän rösträtt hittar du?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Teatermonopolet

Affisch för Herr Caramatis gymnastiska sällskap som passerade Stockholm på sin turné hösten 1821. Sällskapet visade sina konster på Kongl. Mindre Theatern som förmodligen låg i palatset Makalös vid Kungsträdgården. Finns i digitala stadsmuseet.

Försök läsa texten är det lätt eller svårt? Finns det ord du inte förstår? Typsnittet är det tyska Fraktur, det folkliga sättet att trycka svenska på under flera hundra år. Det var med det här typsnittet de flesta biblar och pamfletter skrevs långt in på 1800-talet.

Under frihetstiden (1719-1772) växte ett partiväsendet fram i Sverige och med det nya politiska landskapet kom ett allt större behov av politisk debatt. 1766 drev mösspartiet igenom världens första tryckfrihetsförordning i Sverige och Finland, lagen förbjöd kunglig censur. Trots att Gustav III försökte inskränka lagen hade anden släppts ur flaskan. Flera tidningar växte fram. Tidningen var oftast ett ark med tryck, det är därför tidningar fortfarande ibland heter blad; som Aftonbladet eller Svenska Dagbladet.

En av de framstående publicisterna i Stockholm på början av 1800-talet var Anders Lindeberg. Lindeberg var en stridbar karaktär inte bara chefredaktör utan även poet, författare och teaterman – en kulturprofil. Det är dock hans kungliga yttrandefrihetsbråk som gått till historien.

Lindeberg ville starta en teater, något vi kan läsa om i Aftonbladet i mars 1832. Problemet var att kungen hade monopol på att driva teater vilket Lindeberg öppet kritiserade i en pamflett. Kung Karl XIV Johan stämde Lindeman för majestätsbrott och vann målet som gick ända till Högsta Domstolen. Lindeman dömdes till halshuggning.

Kungen hamnade dock snabbt i ett dilemma, Lindeman var folkets favorit. Kungen försökte benåda Lindeman men Lindeman vägrade be om nåd.

Om rättegången afgöres till mitt fall, så skall mitt hufvud falla, ty nåd skall jag hvarken begära eller mottaga. Jag har visserligen hos E. M. begärt tillåtelse att anlägga en teater för att på den uppföra skådespel, men med min person och min heder skall intet skådespel drivas, och lag och domarmakt ej genom mig förvandlas till en fars.

För att komma ur sitt dilemma och slippa bli folkets fiende blev konsekvensen att kungen benådade alla politiska fångar. Lindeberg blev utkastad från Vaxholmsfästning och åtta år senare 1842 startade han ”Nya teatern”

Demokrati bygger på att fritt få uttrycka sin åsikt men lika mycket på förmågan att lyssna även till sånt som du inte gillar. Hur gör man för att bli bättre på att samtala med människor vars åsikter man verkligen inte delar?

Kategorier
Armémuseum

Kupp!

Artillerigården framför Armémuseum.

Du står på artillerigården framför Armémuseum. Hur stor är den? Varför är den så stor och vad tror du man gjorde här?

Här red Gustav III in den 19 augusti 1772, följd av jublande stockholmare och ett par hundra officerare. Han hade precis genomfört en oblodig statskupp och därmed satt stopp för den period i Sveriges historia som kallas för frihetsfriden (1719 – 1772). Själv sa han inte att han genomfört en statskupp, utan han kallade det för en revolution.

Namnet ”frihetstiden” användes redan i samtiden. Det syftade på att man hade avskaffat det kungliga enväldet. Sverige styrdes istället av riksdagen som dominerades av de två partierna Hattarna och Mössorna. Men det var bara någon procent av landets medborgare som faktiskt fick rösta, så det var långt ifrån demokrati. Ändå genomfördes en rad viktiga reformer på det rättsliga området, som tog Sverige några myrsteg närmare än rättsstat. Det var under denna tid man grundlagsfäste yttrandefriheten i Sverige, genom Tryckfrihetsförordningen 1766.

Men Gustav III ansåg att det kungliga enväldet skulle återinföras. Utrikespolitiskt var Sverige starkt försvagat, och två misslyckade krig – Hattarnas ryska krig och pommerska kriget visade att Sverige nu var långt ifrån den militära stormakt det varit under förra århundradet. Mössorna hade tagit över makten i riksdagen och de förde en mindre krigisk utrikespolitik än Hattarna.

Kungen och många högt uppsatta militärer var missnöjda med mösspartiets utrikespolitik och tyckte att Sverige måste rusta upp sin militär inför hotet från Ryssland (där kungens kusin, Katarina den Stora, var regent).

Skulle man kunna genomföra en statskupp i dagens Sverige? Vad skulle du göra om du fick reda på att en enda person eller parti tagit över allt makt och bestämt sig för att ställa in alla allmänna val?

Kategorier
Armémuseum

Den stora daldansen

Vapen från dalupproret 1743. Utställningen om Krig och fred 1500-1800-talet, tredje plan

Vad är det för vapen du ser på bilden? Vad tror du dalmasarna tänkte när de satt hemma och tillverkade dem? Är det gamla redskap som är omgjorda till vapen?

Det hade länge funnits ett missnöje hos allmogen mot frihetstidens ”herrevälde”, där böndernas inflytande var minimalt och där de upplevde att tidigare enväldiga monarker åtminstone lyssnat på deras krav. Detta missnöje var ännu starkare i Dalarna än i andra delar av landet, bland annat till följd av att hattpartiet infört inskränkningar i dalkarlarnas fria handel med Norge. Svåra år, ett utbrott av dysenteri och missväxt 1742 som ledde till svält bidrog till att ytterligare öka missnöjet.

Bönder och soldater som beväpnat sig marscherade mot Stockholm i juni 1743. Till Stockholm anlände de den 20 juni. De 4500 bönderna från Dalarna krävde att de som var ansvariga för nederlaget i kriget mot Ryssland 1741-1743 skulle ställas inför rätta. Många soldater från Dalarna hade dött i kriget. De motsatte sig också att regeringen tänkte låta den ryska kejsarinnan Elisabet avgöra vem som skulle bli tronföljare i Sverige.

Regeringen verkade först villig att förhandla med dalkarlarna, men det hela slutade blodigt. Armen öppnade eld mot upprorsmakarna, 150 skjöts ihjäl och 3000 togs till fånga. De fyra ledarna för upproret dömdes till döden.

När nyheten spred sig i landet om dalkarlarnas nederlag så gav även bönderna i andra landsändar upp.

Dalkarlarna krävde inte demokrati, de ville tvärtom att kungamakten skulle stärkas och att riksdagen, som dominerades av aristokratin, skulle få mindre inflytande. Även om regeringen slog ner upproret så var de i viss utsträckning tvungna att ta hänsyn till det folkliga missnöjet. Till exempel så blev de befälhavare som var ansvariga för förlusterna i kriget mot Ryssland senare ställda inför rätta och dömda till döden.

Krig och utrikespolitik, i kombination med ekonomiska problem blir ofta utlösande faktorer för protester och revolutioner. Ibland leder det till att makthavarna ändrar sin politik, ibland att de förlorar makten helt och ibland leder det istället till att diktaturen hårdnar och förtrycket ökar.

Vad krävs för att ett folkligt uppror som detta ska lyckas påverka en regering eller till och med avsätta den? Vad krävs för att någon ska kunna säga att den representerar ”folket” i en sådan här situation?

Kategorier
Armémuseum

En man, en röst, ett gevär

Uniform M/1910 som gällde för samtliga truppslag

Vad tänker du på när du ser en uniform? Stil, ordning, underkastelse, utbytbarhet, effektivitet?

Under 1800-talet växer värnpliktsarméer fram i många europeiska länder. Förebilden är Napoleons Frankrike som reformerat sin armé från en yrkesmilitär till en slags folkarmé. Våldsmonopolet stannar hos staten men det upplevda delägarskapet från medborgarna ökar. Förändringarna ökar mängden tillgängliga soldater men förändringen innebär att folket börjar ställa krav. Ska man riskera sitt liv bör man få vara med och påverka.

Våren 1902 rycker de 80 000 första värnpliktiga männen in i den svenska krigsmakten. 1909 får män allmän rösträtt till riksdagen i Sverige, och ett av slagorden på väg mot rösträtten har varit ”En man, en röst, ett gevär”. Just en röst är viktigt då man i Sverige i kommunala val sedan länge hade olika många röster beroende på sin förmögenhet, en rik man kunde i kommunala val ha lika många röster som resten av byn. Exakt hur många röster man kunde ha förändrades ofta t.ex. efter år 1900 var det ett tak på 40 röster. Systemet med olika röstetal fortsatte gälla fram till 1918 i kommunala val, men aldrig i riksdagsval. Alla som hade rösträtt hade en röst.

Har man en plikt att försvara sitt land bara för att man har en rätt att rösta?

Kategorier
Armémuseum

Diplomat i frihetens tjänst

Raoul Wallenbergs fickkalender från 1944. Raoul Wallenbergs rum, plan 2

Har du haft en sådan här fickkalender i papper någon gång? Kan du läsa Raoul Wallenbergs handstil?

Nazisterna kom till makten i Tyskland genom demokratiska val 1933 men avskaffade strax därefter demokratin och startade det blodigaste kriget hittills i mänsklighetens historia. Nazisterna invaderade Ungern i mars 1944 och Raoul Wallenberg kom dit i juli 1944 för att arbeta som svensk diplomat. Han satte genast igång med att organisera hjälpaktioner. Han förhandlade med SS (ni ser i kalendern att han hade möte med SS på onsdagen i den vecka i juli som ligger uppslagen) och kunde skriva ut svenska skyddspass åt de som riskerade att deporteras. På så sätt räddade han tiotusentals människor från nazisternas dödsläger.

När Raoul Wallenberg blev tillfrågad om varför han och de andra på ambassaden riskerade livet för människor de inte kände svarade han: ”Jag har inget annat val”.

Vi tycker om att höra historier om hjältar, men det är också sant att en enda person kan ha en avgörande påverkan på historien. Inte bara kungar och presidenter utan även du eller jag eller en vanlig tjänsteman på en diplomatisk beskickning. Världen hade varit lite annorlunda idag om Raoul inte hade varit så modig.

Det var dock inte nazisterna utan kommunisterna som blev Raoul Wallenbergs död. När Sovjet drivit bort nazisterna och intog Budapest blev han gripen. Han dog troligtvis i den sovjetiska säkerhetstjänstens fängelse i Moskva.

Vad är det modigaste du har gjort för att hjälpa en annan människa? Har du någonsin ångrat att du inte vågat säga ifrån?

Kategorier
Armémuseum

Informationskriget

Brevduvan Joy (nr 6684). Utställningen om 1900-talet, plan 2.

Ser brevduvan ut som vilken stadsduva som helst?

Brevduvor användes i det svenska försvaret mellan 1886 och 1948. Brevduvan Joy flög en gång 75 mil mellan Tønder i Danmark och Stockholm. Hon dog 1933. Brevduvor heter ”homing pigeons” på engelska, de flyger alltid hem, så de måste först transporteras till den ort de skall flyga från.

Under kalla kriget utbröt aldrig några direkta krigshandlingar mellan Sovjetunionen och västmakterna. Men informationskriget pågick ständigt. Det handlade både om att nå ut med propaganda till den andra sidans medborgare, men också om att lyckas spionera sig till den andra sidans militära hemligheter. Sverige hade ett strategiskt läge mellan Nato och Sovjet och det skedde flera spionskandaler här. Allmänheten uppmanades att vara vaksam och inte berätta några hemligheter för främlingar. Även sådant som inte verkade så hemligt kunde vara värdefull information för den som ville slåt ut viktiga funktioner i det svenska samhället, till exempel en karta där elskåp och ställverk är tydligt utmärkta.

Yttrandefriheten är viktig i en demokrati, men yttrandefriheten får begränsas om det behövs för att försvara rikets säkerhet eller den allmänna ordningen. Under krig och krigsfara blir yttrandefriheten ofta hotad, då det höjs röster för att inskränka den ytterligare. Regler om sekretess, uppvigling och hets mot folkgrupp är exempel på inskränkningar i yttrandefriheten. De kallas tryckfrihetsbrott och yttrandebrott och står i 7 kap i tryckfrihetsförordningen. Om spioneri står det i 14 paragrafen.

Är det någonsin försvarbart att lämna ut hemligheter om den stat man är medborgare i till en främmande makt?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Undantaget Aten

Grekisk hjälm av korintisk modell. Ca 560 f.kr. Studiegalleriet

Känner du igen formen på hjälmen? Den är avskalat cool men är den praktisk för strid? Öronen är helt täckta och synen mycket begränsad. Modellen dog ut rent praktiskt men formen lever kvar, både Boba Fett i Stjärnornas krig och Magneto hos Marvel använder varianter av den korintiska hjälmen.

Hjälmen användes bl.a. av Atens soldater hopliterna som var ett tungt utrustat infanteri. Under den nästan 200 år långa period då Aten var en demokrati (508-338 f.kr) var soldat ett yrke man kunde ha och man finansierade själv sin utrustning. Framgång på slagfältet kunde ge dig goda förutsättningar för politiska positioner.

Aten var en av de grekiska stadsstaterna och den där idén om demokrati uppstod och en av de få där den infördes. Demokratin infördes ganska snabbt efter en revolution 508 f.kr. Tillräckligt många tyckte då att man behövde något annat än en ny tyrann och började ta fram former för storskaligt medborgarinflytande eller direktdemokrati. Det uppstod snabbt en invecklad väv av institutioner och roller som utfördes av alla fria män över 18 år (ca 20% av befolkningen). Aten vid den här tiden var givetvis betydligt mindre än Sverige men samtidigt mycket större än en genomsnittlig svensk kommun.

Man upprättade nya valkretsar som blandade grupper från innerstan, kusten och jordbrukslandet. Indelning var ett sätt att bryta de gamla eliternas makt. Valkretsarna utsåg 500 representanter till medborgarrådet som valdes på ettårsmandat, tanken var att alla ska sitta nån gång. Lagar som föreslogs av medborgarrådet antogs av medborgarförsamlingen som träffades ett par gånger per år. Det fanns också en obligatorisk tjänst som jurymedlem i domstolarna.

Styrelseskicket gav bred legitimitet till både stora byggprojekt och krig och upprätthölls av stora teaterfestivaler med nyskrivna tragedier finansierade av de rikaste. Trots rikets framgång och regionalt ledande roll var många kritiska.

Sokrates var en av kritikerna av den atenska demokratin. Istället för demokrati vill Sokrates att en meritokrati; samhället skulle styras av ett församling av filosofkungar och rörelsefrihet och yttrandefrihet skulle begränsas för att upprätthålla allmän dygdighet. I Aten fanns ingen polis, det ville Sokrates styra upp genom att en stark soldatklass skulle inneha våldsmonopolet.

Atens demokrati fungerade i två hundra år, dubbelt så länge som vår hitills. Sedan föll styrelseformen och konceptet var i dvala fram tills att det åter uppmärksammades närmare 2000 år senare i samband med upplysningstiden.

Skulle du vilja att din kommun styrdes på samma sätt som Aten?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Amazonerna

Herakles i strid med amazoner. Aten, ca. 500 f.kr. Utställningen om Aten, nedre plan

Vad ser du? Den svarta figuren är Herakles, en av de framträdande grekiska hjältarna, i strid med en Amazon nere till höger.

Amazonerna nämns redan 800 f.kr av grekiska historiker. De kraftfulla kvinnokrigarna verkar ha setts som ett skräckexempel. Amazonerna fanns i det skytiska området i dagens Ukraina som gränsande till grekiska kolonier vid Svarta havet. Det finns få skriftliga bevis om hur deras samhälle fungerade men i gravar som grävts ut finns både manliga och kvinnliga krigare och härskare.

Kanske på grund av den svaga ställning kvinnor hade i Aten så gjorde de skytiska kvinnliga krigarna ett djupt intryck på de grekiska männen. Man tycks ha sett det som onaturligt och övermäskligt och därmed var det tacksamt för mytbildning. I Aten var den politiska och militära makten helt och hållet männens och så är det ju på många ställen i världen än idag.

I slutet av 1800- och början av 1900-talen pågick en aktiv debatt i Sverige om kvinnor skulle få rösta. Ensamutredaren Carl-Axel Reuterskiöld kom fram till att det inte var lämpligt, många konservativa tidningar höll med. Det fanns många argument om varför det var onaturligt och olämpligt, men 1919 tog riksdagen beslut om kvinnlig rösträtt. Tjugo år senare var kvinnorna fortfarande kraftigt underrepresenterade på politiska poster. År 1942, då det var 5% kvinnor i stadsfullmäktige och landsting, gjordes en opinionsundersökning, den största någonsin med 5000 tillfrågade. På frågan om det borde vara fler kvinnor i stadsfullmäktige och landsting så sa 42 procent att det var bra som det var, 8 procent tyckte att det borde vara färre kvinnor och 27 procent tycket att det borde vara fler kvinnor.

Tycker du det är viktigt att det är lika mycket män och kvinnor i politiken? Varför/varför inte?