Kategorier
Medelhavsmuseet

Kyzikosbeslutet

Marmorplatta, Kyzikos, grekisk stadsstat i mindre Asien, 100-talet f.kr. Studiegalleriet

Du måste sitta på huk för att se stenen. Ser du vilket alfabet det är? Är det någon bokstav du känner igen?

Inskriptionen är dokumentation av ett gemensamt beslut. Medborgarna i den grekiska stadsstaten Kyzikos i dagens Turkiet har löst en tvist och bestämt att mannen Theognotos ska få ett landområden och en summa pengar. Det måste varit viktigt efter som man ristat det i sten.

En av fördelarna med demokrati är att vi har lättare att acceptera beslut om vi har varit delaktiga i debatten. Det är lättare att acceptera beslut om man vet att man även i framtiden får vara med och bestämma och när det finns principer som gör att det blir någorlunda förutsägbart. Men ibland kan det råda delade meningar om vad det egentligen var man bestämde. Det är därför föreningar skriver protokoll och stater har författningssamlingar. Beslutet på den här stenen är av den typen som idag skulle finnas i ett tingsrättsarkiv.

Vad är viktigt nog för dig att skriva i sten?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Romersk rätt och fel

Porträtt av Julia Domna, Marmor, romerska riket, ca 200 e.kr. Studiegalleriet

Romerska porträtt var, till skillnad från de tidigare grekiska, alltid väldigt lika den de skulle föreställa, så vi kan vara ganska säkra på att Julia Domna såg ut ungefär så här. Ser du att hon har peruk? På romartiden var statyer och statuetter målade, vad tror du att hon var målad i för färger?

Julia Domna (160-217 e.kr) var romarriket mäktigaste kvinna i början av 200-talet. Hon var född i romerska Syrien i staden Homs (som då hette Emesa) och gift med kejsar Septimus Severus. Den romerska överklassen hade sådana här små porträtt av härskarna hemma för att visa att man var en lojal undersåte. Kanske var hennes kläder röda – rött tyg var det dyraste och lyxigaste, färgen framställdes av snäckskal.

Kvinnor hade en svag ställning i det romerska samhället, så hur kunde en kvinna överhuvudtaget vara mäktig? Julia Domna var mycket aktiv politiskt redan då hennes man var kejsare, hon följde med i fälttåg och bidrog till den politiska debatten. Så när hennes man dog 211 och sönerna tog över fick hon en mycket stark ställning som regerande kejsarmoder. I historien finns det flera exempel på detta, att kvinnor fått mycket makt som formellt företrädare för en man eller en ätt.

Rom var centrum i ett vida större imperium än det Aten någonsin styrde över och det var aldrig någon demokrati. Men i de omröstningar som hölls i den romerska folkförsamlingen Comitia började man år 139 före Kristus att tillämpa valhemlighet i vissa fall – lex gabinia tabellaria – och valhemligheten är en viktig princip i våra demokratiska system idag.

Den romerska rätten, som nådde sin höjdpunkt under de tre första århundradena efter Kristi födelse och på 500-talet i östromerska rikets huvudstad, Konstantinopel, anses vara en viktig del av vårt kulturarv. Till skillnad från tidigare rättssystem som ofta byggde på rigida regler och dogmer om att ett visst brott ska leda till en viss påföljd, så var den romerska rätten uppbyggd kring logiska principer och utvecklades ständigt. Den romerska rättens påverkan är stor inom avtalsrätt, där den fastslagit ett antal grundprinciper om när ett avtal uppstår och vilka följder det har för parterna.

När slöt du ett avtal senast?

Kategorier
Sigtuna Museum

Sankta Gertrud 3

Utsikt mot stadshotellet från museets entré.

Klättra upp på en bänk. Titta ner över tomten och tänk dig att vattnet var kanske 5 meter högre, strandkanten låg strax här utanför. Här byggdes vid 1000-talets slut mälarområdets första stenkyrka. Gå runt lite i ruinen och försök föreställa dig var kyrkan låg och hur stor den var. Inne i museibutiken kan du hitta böcker med teckningar av hur arkeologerna tror att kyrkan såg ut.

Du står just nu på Sveriges äldsta tomt. Gränserna på kvarter S:t Gertrud 3 har sett ut så här sedan 1080. För nästan tusen år sedan stegade någon ut en tomt och den indelningen håller vi oss till än idag. I Riksarkivets nya tjänst Tora kan du följa den här tomten genom historien.

Under kungarna i Svealand under tidig medeltid rådde inte demokrati. Men det fanns redan vad man kan kalla för en fungerande stat och en uppfattning om till exempel äganderätt till mark. Äganderätten är en av de rättigheter som gör människors vardag mer förutsägbar. Idag kallar vi det en medborgerlig rättighet (Regeringsformen kapitel 2 artikel 15) men på den tiden fanns naturligtvis inte samma uppfattning om medborgarskap och jämlikhet som idag. I vilket fall som helst så vilar vårt rättssystem idag delvis på rättsuppfattningar som grundlades redan på medeltiden.

Vilka andra begrepp om rättigheter och friheter hade vi redan på medeltiden i en eller annan form?

Kategorier
Sigtuna Museum

Flytt och resa

Utställningsrummet Flytt och resa i museibyggnaden Fornhemmet

Du står i utställningsrummet ”Flytt och resa”. Leta reda på det äldsta myntet och den nyaste invånaren i utställningen! Har de något gemensamt?

Demokrati betyder folkstyre. Befolkningen på en plats är de som någon gång kommit dit för att leva där, för tusen år sedan eller igår. För att få rösta och bli vald i Sverige måste man vara över 18 år ha bott här en viss tid. Då anses man lämpad att vara med att styra. Till kommunfullmäktige och regionfullmäktige får man rösta när man har permanent uppehållstillstånd och till riksdagen får man rösta först när man bott här tillräckligt länge för få svenskt medborgarskap.

Men det har inte alltid varit så, vem som får rösta och bli vald har skiftat. Vid det första demokratiska valet I Sverige 1921 räckte det inte att vara 18 år, man var tvungen att vara 23. Och ända till 1989 kunde vuxna människor omyndigförklaras, till exempel om de hade en psykisk sjukdom, vilket gjorde att de inte fick rösta. Läs mer om hur den allmänna rösträtten har utvecklats här.

Tycker du att åldersgränsen för att rösta ska höjas till 23? Eller kanske sänkas till 16? Om du var tvungen att välja mellan de två, vad skulle du välja?

Kategorier
Sigtuna Museum

Sigtuna gamla rådhus

Sigtuna gamla rådhus uppfört 1744, Stora torget 4D.

Titta på huset, hur ser det ut? Man kan tycka att det ser ut som en kyrka, varför det?

Rådhuset i Sigtuna byggdes 1744 på samma plats som den gamla rådsstugan. Rådhuset innehöll bland annat stadens tingsrätt, administration och en arrest. I samma hus utövade alltså både verkställande och dömande makt. Numer används huset bara ceremoniellt; domstolsväsendet är statligt och stadens administration och fullmäktige finns i det nya kommunhuset. Maktdelning är en central princip i demokratier för att hindra maktmissbruk. Syftet är att olika maktpoler ska kontrollera varandra. Den som stiftar lagar ska inte döma och den som dömer ska inte besluta om statens budget. Det finns också horisontell maktdelning. I Sverige beslutas vissa saker på nationell nivå, vissa på kommunal nivå och vissa på regional nivå.

På medeltiden fattades många viktiga beslut på tinget, där de fria männen samlades. Tinget var en mötesplats där lagar antogs, tvister avgjordes och straff utdömdes. Allting fanns både för nationella angelägenheter och för lokala. Sigtunas ting hölls förmodligen på Tingsberget strax bakom Rådhuset. Det mest kända alltinget i världen är det isländska parlamentet som varit aktivt sedan år 930.

Finns det något du tycker borde beslutas om på en annan nivå än idag?

Kategorier
Sigtuna Museum

Syllabarium

Syllabarium, på Stenhusets övre plan.

Detta är en runornas ABC-bok. Ett syllabarium, en trissa med runalfabetets konsonanter ihopparade med vokalerna i ett rytmiskt mönster som i en ramsa. Om du tittar närmare så ser du att runorna är lite lika det latinska alfabetet, alltså de bokstäver vi använder idag, och det är ingen slump. Sannolikt är runorna inspirerade av något eller några av de klassiska alfabeten, såsom det grekiska, det latinska eller det etruskiska. De olika runtecknen stämmer i många fall överens med bokstäver i klassiska alfabet. Hur många runor känner du igen? Kan du skriva ditt namn med runor?

Man vet inte hur hög läskunnigheten var på medeltiden. Men fynd från till exempel Novgorod, där man skrev på näver, visar att läskunnigheten var utbredd bland både män och kvinnor, i alla fall i de högre samhällsklasserna. I medeltidens Sigtuna fanns många kyrkor och kloster, och det var de som var den tidens viktigaste center för bildning. I klostren kunde man förkovra sig inte bara i teologi, utan även i botanik och lantbruk. Kyrkan lärde också församlingsmedlemmar att läsa, även om det i första hand var för att folk skulle kunna läsa Guds ord och lyda, och inte för att folk skulle vidga sina vyer och tänka själva. Den funktionen bevarade kyrkorna långt in i modern tid, ni kanske minns berättelserna om husförhör i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga?

Allmän folkskola fick vi i Sverige 1842, och när de demokratiska reformerna inleddes i början av 1900-talet var läskunnigheten i Sverige hög. Till skillnad från många andra länder lärde sig flickor att läsa i i stort sätt samma utsträckning som pojkar även om högre utbildningar var stängda för kvinnor.

Demokrati bygger på att många människor deltar i en ganska komplicerad process för att komma fram till beslut. För att de besluten ska bli bra måste man förstå både hur själva processen fungerar och varandras förslag till beslut. Man måste kunna lyssna på varandra och ha gemensamt språk och begrepp. Det är därför bildning är så viktigt för demokratins bevarande och utveckling.

Vad av allt det du har lärt dig i skolan har du haft störst nytta av för att förstå politik och samhälle? Är det kanske att du lärt dig räkna så att du kan förstå och jämföra partiernas skattepolitik? Eller är det att du fick läsa Dickens och Zola, så att du kan leva dig in i hur det är att vara fattig och diskriminerad?

Kategorier
Sigtuna Museum

Vad finns kvar om 1000 år?

Museibesökarnas svar på frågan ”Vad finns kvar om 1000 år?” i Fornhemmet.

Vad tror du finns kvar om tusen år? Hur kommer det se ut ovan jord och vad kommer framtidens arkeologer hitta under jord som berättar för dem om vår tid? Plastburkar, IKEA, höftproteser, Sagan om ringen, datorer och mobiler, hundar och katter… Välj ut din favorit bland förslagen på trädet!

Om det inte skett någon katastrof så kommer säkert böcker och berättelser finnas kvar, om än i något förändrad form. Många av de sagor vi berättar idag har flera tusen år på nacken, men du kanske har tagit del av dem i filmer från Disney. Men det kommer nog ändå vara svårt för framtidens historiker att bilda sig en uppfattning om vilka vi var och hur vi levde. Kanske är vi så bra på att städa efter oss och bränna våra sopor, att det inte kommer finnas något att gräva upp. Mycket av det som sparas digitalt kommer att vara försvunnet eller omöjligt att läsa. Även om man kan gräva upp gamla datorer, så kommer vi förmodligen inte ha den hårdvara som krävs för att läsa vad som finns på deras hårddiskar. Det är inte säkert att det som vi verkligen vill spara till eftervärlden alls finns kvar. Näverbreven från 1000-talets Novgorod var vardagliga anteckningar och meddelanden som kastades på marken efter att de lästs och som bevarades i den sumpiga syrefattiga jorden. De har kallats ”sms från medeltiden”. De som skrev dem hade inte en tanke på att någon skulle läsa dem om 1000 år. Men många av de fina välordnade arkiv och bibliotek som fanns i kyrkor och slott har brunnit upp och är för alltid förlorade.

Vad tror du är bästa sättet att skicka ett meddelande till framtiden? Vad tror du de har för politiskt system om 1000 år?