Kategorier
Armémuseum

Den stora daldansen

Vapen från dalupproret 1743. Utställningen om Krig och fred 1500-1800-talet, tredje plan

Vad är det för vapen du ser på bilden? Vad tror du dalmasarna tänkte när de satt hemma och tillverkade dem? Är det gamla redskap som är omgjorda till vapen?

Det hade länge funnits ett missnöje hos allmogen mot frihetstidens ”herrevälde”, där böndernas inflytande var minimalt och där de upplevde att tidigare enväldiga monarker åtminstone lyssnat på deras krav. Detta missnöje var ännu starkare i Dalarna än i andra delar av landet, bland annat till följd av att hattpartiet infört inskränkningar i dalkarlarnas fria handel med Norge. Svåra år, ett utbrott av dysenteri och missväxt 1742 som ledde till svält bidrog till att ytterligare öka missnöjet.

Bönder och soldater som beväpnat sig marscherade mot Stockholm i juni 1743. Till Stockholm anlände de den 20 juni. De 4500 bönderna från Dalarna krävde att de som var ansvariga för nederlaget i kriget mot Ryssland 1741-1743 skulle ställas inför rätta. Många soldater från Dalarna hade dött i kriget. De motsatte sig också att regeringen tänkte låta den ryska kejsarinnan Elisabet avgöra vem som skulle bli tronföljare i Sverige.

Regeringen verkade först villig att förhandla med dalkarlarna, men det hela slutade blodigt. Armen öppnade eld mot upprorsmakarna, 150 skjöts ihjäl och 3000 togs till fånga. De fyra ledarna för upproret dömdes till döden.

När nyheten spred sig i landet om dalkarlarnas nederlag så gav även bönderna i andra landsändar upp.

Dalkarlarna krävde inte demokrati, de ville tvärtom att kungamakten skulle stärkas och att riksdagen, som dominerades av aristokratin, skulle få mindre inflytande. Även om regeringen slog ner upproret så var de i viss utsträckning tvungna att ta hänsyn till det folkliga missnöjet. Till exempel så blev de befälhavare som var ansvariga för förlusterna i kriget mot Ryssland senare ställda inför rätta och dömda till döden.

Krig och utrikespolitik, i kombination med ekonomiska problem blir ofta utlösande faktorer för protester och revolutioner. Ibland leder det till att makthavarna ändrar sin politik, ibland att de förlorar makten helt och ibland leder det istället till att diktaturen hårdnar och förtrycket ökar.

Vad krävs för att ett folkligt uppror som detta ska lyckas påverka en regering eller till och med avsätta den? Vad krävs för att någon ska kunna säga att den representerar ”folket” i en sådan här situation?

Kategorier
Armémuseum

En man, en röst, ett gevär

Uniform M/1910 som gällde för samtliga truppslag

Vad tänker du på när du ser en uniform? Stil, ordning, underkastelse, utbytbarhet, effektivitet?

Under 1800-talet växer värnpliktsarméer fram i många europeiska länder. Förebilden är Napoleons Frankrike som reformerat sin armé från en yrkesmilitär till en slags folkarmé. Våldsmonopolet stannar hos staten men det upplevda delägarskapet från medborgarna ökar. Förändringarna ökar mängden tillgängliga soldater men förändringen innebär att folket börjar ställa krav. Ska man riskera sitt liv bör man få vara med och påverka.

Våren 1902 rycker de 80 000 första värnpliktiga männen in i den svenska krigsmakten. 1909 får män allmän rösträtt till riksdagen i Sverige, och ett av slagorden på väg mot rösträtten har varit ”En man, en röst, ett gevär”. Just en röst är viktigt då man i Sverige i kommunala val sedan länge hade olika många röster beroende på sin förmögenhet, en rik man kunde i kommunala val ha lika många röster som resten av byn. Exakt hur många röster man kunde ha förändrades ofta t.ex. efter år 1900 var det ett tak på 40 röster. Systemet med olika röstetal fortsatte gälla fram till 1918 i kommunala val, men aldrig i riksdagsval. Alla som hade rösträtt hade en röst.

Har man en plikt att försvara sitt land bara för att man har en rätt att rösta?

Kategorier
Armémuseum

Diplomat i frihetens tjänst

Raoul Wallenbergs fickkalender från 1944. Raoul Wallenbergs rum, plan 2

Har du haft en sådan här fickkalender i papper någon gång? Kan du läsa Raoul Wallenbergs handstil?

Nazisterna kom till makten i Tyskland genom demokratiska val 1933 men avskaffade strax därefter demokratin och startade det blodigaste kriget hittills i mänsklighetens historia. Nazisterna invaderade Ungern i mars 1944 och Raoul Wallenberg kom dit i juli 1944 för att arbeta som svensk diplomat. Han satte genast igång med att organisera hjälpaktioner. Han förhandlade med SS (ni ser i kalendern att han hade möte med SS på onsdagen i den vecka i juli som ligger uppslagen) och kunde skriva ut svenska skyddspass åt de som riskerade att deporteras. På så sätt räddade han tiotusentals människor från nazisternas dödsläger.

När Raoul Wallenberg blev tillfrågad om varför han och de andra på ambassaden riskerade livet för människor de inte kände svarade han: ”Jag har inget annat val”.

Vi tycker om att höra historier om hjältar, men det är också sant att en enda person kan ha en avgörande påverkan på historien. Inte bara kungar och presidenter utan även du eller jag eller en vanlig tjänsteman på en diplomatisk beskickning. Världen hade varit lite annorlunda idag om Raoul inte hade varit så modig.

Det var dock inte nazisterna utan kommunisterna som blev Raoul Wallenbergs död. När Sovjet drivit bort nazisterna och intog Budapest blev han gripen. Han dog troligtvis i den sovjetiska säkerhetstjänstens fängelse i Moskva.

Vad är det modigaste du har gjort för att hjälpa en annan människa? Har du någonsin ångrat att du inte vågat säga ifrån?

Kategorier
Armémuseum

Informationskriget

Brevduvan Joy (nr 6684). Utställningen om 1900-talet, plan 2.

Ser brevduvan ut som vilken stadsduva som helst?

Brevduvor användes i det svenska försvaret mellan 1886 och 1948. Brevduvan Joy flög en gång 75 mil mellan Tønder i Danmark och Stockholm. Hon dog 1933. Brevduvor heter ”homing pigeons” på engelska, de flyger alltid hem, så de måste först transporteras till den ort de skall flyga från.

Under kalla kriget utbröt aldrig några direkta krigshandlingar mellan Sovjetunionen och västmakterna. Men informationskriget pågick ständigt. Det handlade både om att nå ut med propaganda till den andra sidans medborgare, men också om att lyckas spionera sig till den andra sidans militära hemligheter. Sverige hade ett strategiskt läge mellan Nato och Sovjet och det skedde flera spionskandaler här. Allmänheten uppmanades att vara vaksam och inte berätta några hemligheter för främlingar. Även sådant som inte verkade så hemligt kunde vara värdefull information för den som ville slåt ut viktiga funktioner i det svenska samhället, till exempel en karta där elskåp och ställverk är tydligt utmärkta.

Yttrandefriheten är viktig i en demokrati, men yttrandefriheten får begränsas om det behövs för att försvara rikets säkerhet eller den allmänna ordningen. Under krig och krigsfara blir yttrandefriheten ofta hotad, då det höjs röster för att inskränka den ytterligare. Regler om sekretess, uppvigling och hets mot folkgrupp är exempel på inskränkningar i yttrandefriheten. De kallas tryckfrihetsbrott och yttrandebrott och står i 7 kap i tryckfrihetsförordningen. Om spioneri står det i 14 paragrafen.

Är det någonsin försvarbart att lämna ut hemligheter om den stat man är medborgare i till en främmande makt?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Undantaget Aten

Grekisk hjälm av korintisk modell. Ca 560 f.kr. Studiegalleriet

Känner du igen formen på hjälmen? Den är avskalat cool men är den praktisk för strid? Öronen är helt täckta och synen mycket begränsad. Modellen dog ut rent praktiskt men formen lever kvar, både Boba Fett i Stjärnornas krig och Magneto hos Marvel använder varianter av den korintiska hjälmen.

Hjälmen användes bl.a. av Atens soldater hopliterna som var ett tungt utrustat infanteri. Under den nästan 200 år långa period då Aten var en demokrati (508-338 f.kr) var soldat ett yrke man kunde ha och man finansierade själv sin utrustning. Framgång på slagfältet kunde ge dig goda förutsättningar för politiska positioner.

Aten var en av de grekiska stadsstaterna och den där idén om demokrati uppstod och en av de få där den infördes. Demokratin infördes ganska snabbt efter en revolution 508 f.kr. Tillräckligt många tyckte då att man behövde något annat än en ny tyrann och började ta fram former för storskaligt medborgarinflytande eller direktdemokrati. Det uppstod snabbt en invecklad väv av institutioner och roller som utfördes av alla fria män över 18 år (ca 20% av befolkningen). Aten vid den här tiden var givetvis betydligt mindre än Sverige men samtidigt mycket större än en genomsnittlig svensk kommun.

Man upprättade nya valkretsar som blandade grupper från innerstan, kusten och jordbrukslandet. Indelning var ett sätt att bryta de gamla eliternas makt. Valkretsarna utsåg 500 representanter till medborgarrådet som valdes på ettårsmandat, tanken var att alla ska sitta nån gång. Lagar som föreslogs av medborgarrådet antogs av medborgarförsamlingen som träffades ett par gånger per år. Det fanns också en obligatorisk tjänst som jurymedlem i domstolarna.

Styrelseskicket gav bred legitimitet till både stora byggprojekt och krig och upprätthölls av stora teaterfestivaler med nyskrivna tragedier finansierade av de rikaste. Trots rikets framgång och regionalt ledande roll var många kritiska.

Sokrates var en av kritikerna av den atenska demokratin. Istället för demokrati vill Sokrates att en meritokrati; samhället skulle styras av ett församling av filosofkungar och rörelsefrihet och yttrandefrihet skulle begränsas för att upprätthålla allmän dygdighet. I Aten fanns ingen polis, det ville Sokrates styra upp genom att en stark soldatklass skulle inneha våldsmonopolet.

Atens demokrati fungerade i två hundra år, dubbelt så länge som vår hitills. Sedan föll styrelseformen och konceptet var i dvala fram tills att det åter uppmärksammades närmare 2000 år senare i samband med upplysningstiden.

Skulle du vilja att din kommun styrdes på samma sätt som Aten?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Amazonerna

Herakles i strid med amazoner. Aten, ca. 500 f.kr. Utställningen om Aten, nedre plan

Vad ser du? Den svarta figuren är Herakles, en av de framträdande grekiska hjältarna, i strid med en Amazon nere till höger.

Amazonerna nämns redan 800 f.kr av grekiska historiker. De kraftfulla kvinnokrigarna verkar ha setts som ett skräckexempel. Amazonerna fanns i det skytiska området i dagens Ukraina som gränsande till grekiska kolonier vid Svarta havet. Det finns få skriftliga bevis om hur deras samhälle fungerade men i gravar som grävts ut finns både manliga och kvinnliga krigare och härskare.

Kanske på grund av den svaga ställning kvinnor hade i Aten så gjorde de skytiska kvinnliga krigarna ett djupt intryck på de grekiska männen. Man tycks ha sett det som onaturligt och övermäskligt och därmed var det tacksamt för mytbildning. I Aten var den politiska och militära makten helt och hållet männens och så är det ju på många ställen i världen än idag.

I slutet av 1800- och början av 1900-talen pågick en aktiv debatt i Sverige om kvinnor skulle få rösta. Ensamutredaren Carl-Axel Reuterskiöld kom fram till att det inte var lämpligt, många konservativa tidningar höll med. Det fanns många argument om varför det var onaturligt och olämpligt, men 1919 tog riksdagen beslut om kvinnlig rösträtt. Tjugo år senare var kvinnorna fortfarande kraftigt underrepresenterade på politiska poster. År 1942, då det var 5% kvinnor i stadsfullmäktige och landsting, gjordes en opinionsundersökning, den största någonsin med 5000 tillfrågade. På frågan om det borde vara fler kvinnor i stadsfullmäktige och landsting så sa 42 procent att det var bra som det var, 8 procent tyckte att det borde vara färre kvinnor och 27 procent tycket att det borde vara fler kvinnor.

Tycker du det är viktigt att det är lika mycket män och kvinnor i politiken? Varför/varför inte?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Gud, härskare, ledare

Votivoffer. En bronsstatuett som föreställer guden Osiris, funnen i Faraon Nectanebo II grav. 300-talet f.kr. Egyptiska samlingen, nedre plan, bankvalvet.

Försök att se vad det är för kläder och accessoarer bronsstatuetten har. Kan du se vad som avslöjar att det är en gud och inte bara ett porträtt av en människa?

Osiris ser ut som en människa, precis som gudar oftast gör när de avbildas av människor. Han är klädd som en farao. På huvudet bär han den egyptiska kungakronan.

Faraonerna regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till 30-talet f.kr. Farao uppfattades som gudarnas företrädare på jorden. Faraon var mer eller mindre en halvgud, eftersom han var son till guden Horus. Att makthavare uppfattas som gudarnas företrädare på jorden, eller till och med som gudar, är troligen något som uppstod först när vi människor började leva i större civilisationer, med tusentals individer.

Den kung som anses ha grundat den moderna svenska staten, Gustav Vasa, hade som valsprål att ”All makt är av gud”. Men idag i vår regeringsforms första paragraf står det att all offentlig makt utgår från folket. Det är två motsatta principer om var ledaren får sin makt ifrån; direkt från gud eller från folket.

Totalitära ideologier bygger på att makten inte kommer från folket. Folket ska styras av en person eller liten grupp av personer som har kontakt med gud eller en djupare förståelse för någon slags ”överidé”.

Vi kan tycka det är lustigt att folk trodde att Faraon var son till guden Horus, men det är egentligen inte konstigare än den blinda dyrkan av Stalin, Hitler, Kim il Sung eller Al Bagdadi som vi kan se i modern tid. Även idag lockas människor av tanken att ledaren eller ledarna är övermänskliga. Då behöver man ju inte tänka själv, man kan bara lyda.

Vad skulle kunna få dig att dyrka en ledare som en gud?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Kyzikosbeslutet

Marmorplatta, Kyzikos, grekisk stadsstat i mindre Asien, 100-talet f.kr. Studiegalleriet

Du måste sitta på huk för att se stenen. Ser du vilket alfabet det är? Är det någon bokstav du känner igen?

Inskriptionen är dokumentation av ett gemensamt beslut. Medborgarna i den grekiska stadsstaten Kyzikos i dagens Turkiet har löst en tvist och bestämt att mannen Theognotos ska få ett landområden och en summa pengar. Det måste varit viktigt efter som man ristat det i sten.

En av fördelarna med demokrati är att vi har lättare att acceptera beslut om vi har varit delaktiga i debatten. Det är lättare att acceptera beslut om man vet att man även i framtiden får vara med och bestämma och när det finns principer som gör att det blir någorlunda förutsägbart. Men ibland kan det råda delade meningar om vad det egentligen var man bestämde. Det är därför föreningar skriver protokoll och stater har författningssamlingar. Beslutet på den här stenen är av den typen som idag skulle finnas i ett tingsrättsarkiv.

Vad är viktigt nog för dig att skriva i sten?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Romersk rätt och fel

Porträtt av Julia Domna, Marmor, romerska riket, ca 200 e.kr. Studiegalleriet

Romerska porträtt var, till skillnad från de tidigare grekiska, alltid väldigt lika den de skulle föreställa, så vi kan vara ganska säkra på att Julia Domna såg ut ungefär så här. Ser du att hon har peruk? På romartiden var statyer och statuetter målade, vad tror du att hon var målad i för färger?

Julia Domna (160-217 e.kr) var romarriket mäktigaste kvinna i början av 200-talet. Hon var född i romerska Syrien i staden Homs (som då hette Emesa) och gift med kejsar Septimus Severus. Den romerska överklassen hade sådana här små porträtt av härskarna hemma för att visa att man var en lojal undersåte. Kanske var hennes kläder röda – rött tyg var det dyraste och lyxigaste, färgen framställdes av snäckskal.

Kvinnor hade en svag ställning i det romerska samhället, så hur kunde en kvinna överhuvudtaget vara mäktig? Julia Domna var mycket aktiv politiskt redan då hennes man var kejsare, hon följde med i fälttåg och bidrog till den politiska debatten. Så när hennes man dog 211 och sönerna tog över fick hon en mycket stark ställning som regerande kejsarmoder. I historien finns det flera exempel på detta, att kvinnor fått mycket makt som formellt företrädare för en man eller en ätt.

Rom var centrum i ett vida större imperium än det Aten någonsin styrde över och det var aldrig någon demokrati. Men i de omröstningar som hölls i den romerska folkförsamlingen Comitia började man år 139 före Kristus att tillämpa valhemlighet i vissa fall – lex gabinia tabellaria – och valhemligheten är en viktig princip i våra demokratiska system idag.

Den romerska rätten, som nådde sin höjdpunkt under de tre första århundradena efter Kristi födelse och på 500-talet i östromerska rikets huvudstad, Konstantinopel, anses vara en viktig del av vårt kulturarv. Till skillnad från tidigare rättssystem som ofta byggde på rigida regler och dogmer om att ett visst brott ska leda till en viss påföljd, så var den romerska rätten uppbyggd kring logiska principer och utvecklades ständigt. Den romerska rättens påverkan är stor inom avtalsrätt, där den fastslagit ett antal grundprinciper om när ett avtal uppstår och vilka följder det har för parterna.

När slöt du ett avtal senast?

Kategorier
Sigtuna Museum

Sankta Gertrud 3

Utsikt mot stadshotellet från museets entré.

Klättra upp på en bänk. Titta ner över tomten och tänk dig att vattnet var kanske 5 meter högre, strandkanten låg strax här utanför. Här byggdes vid 1000-talets slut mälarområdets första stenkyrka. Gå runt lite i ruinen och försök föreställa dig var kyrkan låg och hur stor den var. Inne i museibutiken kan du hitta böcker med teckningar av hur arkeologerna tror att kyrkan såg ut.

Du står just nu på Sveriges äldsta tomt. Gränserna på kvarter S:t Gertrud 3 har sett ut så här sedan 1080. För nästan tusen år sedan stegade någon ut en tomt och den indelningen håller vi oss till än idag. I Riksarkivets nya tjänst Tora kan du följa den här tomten genom historien.

Under kungarna i Svealand under tidig medeltid rådde inte demokrati. Men det fanns redan vad man kan kalla för en fungerande stat och en uppfattning om till exempel äganderätt till mark. Äganderätten är en av de rättigheter som gör människors vardag mer förutsägbar. Idag kallar vi det en medborgerlig rättighet (Regeringsformen kapitel 2 artikel 15) men på den tiden fanns naturligtvis inte samma uppfattning om medborgarskap och jämlikhet som idag. I vilket fall som helst så vilar vårt rättssystem idag delvis på rättsuppfattningar som grundlades redan på medeltiden.

Vilka andra begrepp om rättigheter och friheter hade vi redan på medeltiden i en eller annan form?