Kategorier
Riksidrottsmuseum

Tina Thörners hjälm

Hjälm från den trefaldiga världsmästaren i rally Tina Thörner. Hjälmen är godkänd för motorsporttävlingar av FIA, Fédération Internationale de l’Automobile.

Detta är en rallyhjälm. Hur skiljer den sig från din cykelhjälm, kan du hitta tre skillnader? Ser den skön ut?

Att det skulle vara jämställt inom toppidrotten i världen har verkligen inte varit en självklarhet.

Parallellt med kampen för lika rösträtt under början av 1900-talet fördes kampen för kvinnors rätt att tävla i de stora internationella tävlingarna. På det första moderna OS 1896 i Aten fick inga kvinnor vara med och i olympiaderna som följde fick kvinnor tävla i golf och tennis. Som en reaktion mot ojämlikheten startades många könseparatistiska arrangemang där ibland Damolympiaderna som genomfördes 1922, 1926, 1930 och 1934.

Under den fösta olympiaden med bredare kvinnligt deltagande Amsterdam 1928 så rapporterades det bland annat i New York Times att 800-meter var en gren som inte var lämplig för kvinnans späda fysik. Enligt tidningen svimmade flera deltagare och fick bäras av banan. I en film från arrangemanget kan vi se hur överdriven den beskrivningen var.

År 1991 tog den internationella olympiska kommittén ett principbeslut om att nya idrotter på OS måste ha både dam- och herrklasser. Det skulle dock dröja till OS i London 2012 innan den sista sporten, boxning, även den skulle ha en damklass. Det första guldet för damers boxning gick till Nicola Adams från Storbritannien i flugvikt.

Könsseparatistiska initiativ får ofta medial uppmärksamhet. Detta oberoende om det är könsseparatistiska röstlistor som i valet 1921 som fick Elisabeth Tamm in i andra kammaren eller en könsseparatistisk musikfesitival som Statement Festival vilken genomfördes 2019 .

Vilken separatistisk verksamhet tror du skulle vara bra för jämställdheten idag?

Kategorier
Vadstena

Birgittastatyett i Vadstena klosterkyrka

Den porträttlika birgittaskulpturen i Vadstena klosterkyrka.

När du ser dig omkring i kyrkorummet, vad väcker det för tankar och associationer? När den Heliga Birgitta fick uppenbarelsen och instruktionen om att bygga kyrkan var nyckelbegreppet ödmjukhet. Man kan också tänka att kyrkan är ganska storslagen. Vad betyder ödmjukhet för dig?

Heliga Birgitta (1303 – 1373) är ett viktigt helgon inom den katolska kyrkan, hon är ett av Europas sex skyddshelgon. Under sitt liv hann hon vara med om mycket. Hon kom från adelsfamilj, från Bjälboättens lagmansgren, med andra ord var hon snudd på kunglig. Hon var intresserad av politik, blev åttabarnsmor, vandrade genom hela Europa flera gånger och grundade en klosterorden, Birgittinorden.

Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser, en bok som beskriver över 600 av de uppenbarelser hon hade under sin livstid, sammanställdes av tre av hennes fyra biktfäder, prior Petrus av Alvastra, magister Petrus Olavi från Skänninge, och spanske exbiskopen Alfonso av Jaén. De gavs ut som bok 1492, och räknas som Sveriges första bidrag till Världslitteraturen. P3 historia har gjort en dokumentär om hennes liv och gärning som är värd en genomlyssning. Heliga Birgitta blev kanoniserad redan 1391.

Birgittas handlingskraft och eftermäle har gjort henne till en inspiratör för centrala personer i kampen för kvinnlig rösträtt vid förra sekelskiftet. Ellen Key som förekommer i flera av Demokratimuseums artiklar är en av de som beskriver Birgitta som en förebild. Det kan verka lite motsägelsefullt att en centralgestalt i katolska kyrkan lyfts som en symbol för progressivitet i Sverige på slutet av 1800-talet. Den katolska kyrkan och dess företrädare ses ju ofta som patriarkala och reaktionära och den katolska kyrkan motarbetades aktivt i Sverige ända sedan reformationen. Kanske var det just på grund av att katolska kyrkan motarbetades, som gjorde att Ellen Key och andra med henne såg den som en motkraft. Även om kvinnor fick rösträtt 1921 så dröjde till 1951 innan katoliker fick sitta i regeringen samt studera till lärare och sjuksköterskor. I riksdagen fick katoliker däremot sitta från 1870.

Vi kan hitta förebilder i olika tider. Vad för historiska förebilder har du för det samhälle du vill se ska växa fram?

Kategorier
Vadstena

Sveriges första tennisplan?

Renässanskungen Erik XIV huserade ofta på det kungliga slottet i Vadstena.

Känn på underlaget, spring lite fram och tillbaka. Hur känns det? Skulle det funka bra som en tennisplan eller en fotbollsplan? Här spelades förmodligen Sveriges första tennismatch.

Gustav Vasas son Erik XIV var en uppkomling bland hoven i Europa. Familjen Vasa hade ingen lång tradition att luta sig emot men det hejdade inte Erik från att ha höga ambitioner. Han skickade sin lillebror Johan, som sedermera skulle bli Johan III, till England för att å Eriks vägnar fria till den blivande drottning Elisabeth.

Johan satte på sig spenderbyxorna och reste till England där han under ett år inte bara lärde sig engelska utan också att spela både fotboll och tennis. Idag heter den sport Johan lärde sig real tennis till skillnad från den idag mer vanliga lawn tennis.

Både Johan och Erik var väldigt influerade av renässansen och dess ideal vilket innebar språkstudier och bred bildning, men även idrott. Förmodligen spelades därför Sveriges första tennismatch här på Vadstena slott mellan Erik och Johan, när Johan kom tillbaka från England med tennisbollar i bagaget sommaren 1560.

VM-final i Real tennis 2016, Riviere (usa) vs Fahey (aus)

Idrott och motion är viktiga för folkhälsan och erhåller ofta offentliga stöd – både i demokratiska och odemokratiska stater. Men om det i demokratiska stater handlar om satsningar på ett demokratiskt föreningsliv, som bygger på frivillighet och att alla skall få vara med, så handlar det i diktaturer ofta om något helt annat. Stenhård disciplin och ett sätt för staten att kontrollera vad medborgarna gör på sin fritid. Alla blir vi stolta när det går bra för vårt landslag, men vissa länder är beredda att gå längre än andra för att genom idrotten höja sin status på världsarenan.

Är du med i någon idrottsförening? Vilka frågor tycker du att det är viktigt att man diskuterar på årsmötet?

Kategorier
Nationalmuseum

Två kamrar, flera fronter

Marmorbyster av kända svenskar, av olika konstnärer från slutet av 1800-talet. Finns i Skulpturgården.

Känner du igen någon av personerna utan att läsa namnen? Vad associerar du till när du ser vita skulpturer?

På den nedre raden näst längst till höger i bild syns bysten av Louis de Geer (1818-1896), Sveriges första statsminister. Louis de Geer var ståndsriksdagens sista justitieminister och en av nyckelpersonerna bakom ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.

I mitten av 1800-talet hade ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – var representerade, blivit föråldrad. Den återspeglade inte längre maktförhållandena i samhället. Sverige var naturligtvis ingen demokrati, men syftet med riksdagen var ändå att den skulle återspegla någon slags folkvilja, det vill säga ta hänsyn till de intressen som de som hade egendom och betalade skatt hade. Industrialismen hade förändrat samhället radikalt – nya ekonomiskt starka grupper växte fram som var inte representerade.

Efter brittisk modell infördes en tvåkammarriksdag. Ett beslut måste godkännas av både första och andra kammaren för att bli lag.

I valen till andra kammaren, som hade 190 ledamöter, hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt.

Till första kammaren, som hade 125 ledamöter, utsågs ledamöterna av landstingen, valen var alltså indirekta. Det gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. I landstingsvalen fick i princip alla vuxna män rösta, men de som hade stora egendomar och/eller stora inkomster fick fler röster. En välbärgad man kunde ha uppåt 40 röster. Även kvinnor (änkor och ogifta arvtagerskor) kunde ha rösträtt i kommun- och landstingsval, om de var tillräckligt förmögna. Man kan se det lite grann som om landstingen var som ekonomiska föreningar eller aktiebolag där man har olika mycket inflytande beroende på hur mycket man äger eller betalar. Det var hur mycket du betalade i skatt som avgjorde hur många röster du hade.

Två kammarriksdagen fanns formellt kvar fram till 1971, även om första kammaren då sedan länge hade spelat ut sin roll. Sedan 1971 har vi enkammarriksdag med 349 ledamöter.

Läs även: ”En man, en röst, ett gevär”.

Ståndsriksdagen fungerade i flera hundra år i lite olika former. Tvåkammarriksdagen existerade på pappret i över 100 år. Hur länge tror du det dröjer innan vi reformerar den riksdag vi har idag? Här kan du läsa mer om Sveriges riksdags historia, från 1400-talet fram till idag.

Kategorier
Nationalmuseum

Barnens århundrade

Barnkammarens bok, den första bilderboken för barn i Sverige utkom i första upplaga 1882. Rim och ramsor är illustrerade av Jenny Nyström (1854-1946). Salen för 1870-1910.

Vad ser du på bilden? Illustrationerna i Barnkammarens bok är 138 år gamla nu. Vad är likt och olikt i hur vi illustrerar för barn då och nu?

Sekelskiften manar alltid till extra eftertanke. Samhällsdebattören och feministen Ellen Key gav år 1900 ut boken ”Barnets århundrade”, en stridsskrift mot de villkor många barn levde under, både i Sverige och utomlands. Idéerna fick spridning och boken har översatts till 26 språk. Under 1900-talet har synen på barn och barns rättigheter förändrats. Man ser inte längre barn som små ofullständiga vuxna som ska formas och tuktas. Man ser dem som fullständiga personer som ska ges förutsättningar för att utvecklas. Samhällets ansvar för varje enskilt barn och uppväxtvillkor står i centrum, på ett helt annat sätt än på slutet av 1800-talet. På 1950-talet förbjöds lärare slå eleverna och lagen mot barnaga i hemmet kom 1979. Sedan dess har Barnombudsmannen instiftats vilket ytterligare förstärkt barns rättigheter i samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. De mänskliga rättigheterna och friheterna gäller ju även barn, men barn har andra behov och förutsättningar än vuxna. Konventionen beskriver hur de mänskliga rättigheterna ska förverkligas för barn.

Om rättigheter för barn var en av de stora striderna för demokratin under 1900-talet, vilka rättigheter och för vem tror du debatten kommer handla om de kommande 80 åren?

Kategorier
Nationalmuseum

Design för alla

Från vänster: Tvättställsblandare med greppvänliga rattar formgivna av Jan Landqvist för Gustavsberg sent 80-tal, greppvänlig sked och universalvredet ”Uni” RFSU Rehab 1984 formgivna av Maria Benktzon, Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon.

Vad sticker ut när du tittar på objekten? Vad tror du formgivaren har tänkt på när hen designade?

Synen på funktionshinder har förändrats mycket bara under de senaste 50 åren. Istället för att fokusera på individen och individens funktionsnedsättning, börjar man alltmer prata om det omgivande samhället och de hinder som finns. Tillgänglighetsanpassningar underlättar ofta för många grupper, en ramp gör det enklare både för den som skjuter på en barnvagn, den som använder en rulator och den som åker i en rullstol och den som ska leverera lådor.

Sverige började tidigt jämfört med stora delar av världen att lägga fokus på fysisk tillgänglighet med ambitionen att ge fler personer möjlighet att delta i offentligheten och tillgodogöra sig de gemensamma resurserna.

En kanske oväntad konsekvens är att det nu finns många världsledande företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster inom tillgänglighetsområdet.

När har du upplevt att något i ditt liv underlättats tackvare tillgänglighetsanpassning?

Kategorier
Armémuseum

Diplomat i frihetens tjänst

Raoul Wallenbergs fickkalender från 1944. Raoul Wallenbergs rum, plan 2

Har du haft en sådan här fickkalender i papper någon gång? Kan du läsa Raoul Wallenbergs handstil?

Nazisterna kom till makten i Tyskland genom demokratiska val 1933 men avskaffade strax därefter demokratin och startade det blodigaste kriget hittills i mänsklighetens historia. Nazisterna invaderade Ungern i mars 1944 och Raoul Wallenberg kom dit i juli 1944 för att arbeta som svensk diplomat. Han satte genast igång med att organisera hjälpaktioner. Han förhandlade med SS (ni ser i kalendern att han hade möte med SS på onsdagen i den vecka i juli som ligger uppslagen) och kunde skriva ut svenska skyddspass åt de som riskerade att deporteras. På så sätt räddade han tiotusentals människor från nazisternas dödsläger.

När Raoul Wallenberg blev tillfrågad om varför han och de andra på ambassaden riskerade livet för människor de inte kände svarade han: ”Jag har inget annat val”.

Vi tycker om att höra historier om hjältar, men det är också sant att en enda person kan ha en avgörande påverkan på historien. Inte bara kungar och presidenter utan även du eller jag eller en vanlig tjänsteman på en diplomatisk beskickning. Världen hade varit lite annorlunda idag om Raoul inte hade varit så modig.

Det var dock inte nazisterna utan kommunisterna som blev Raoul Wallenbergs död. När Sovjet drivit bort nazisterna och intog Budapest blev han gripen. Han dog troligtvis i den sovjetiska säkerhetstjänstens fängelse i Moskva.

Vad är det modigaste du har gjort för att hjälpa en annan människa? Har du någonsin ångrat att du inte vågat säga ifrån?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Amazonerna

Herakles i strid med amazoner. Aten, ca. 500 f.kr. Utställningen om Aten, nedre plan

Vad ser du? Den svarta figuren är Herakles, en av de framträdande grekiska hjältarna, i strid med en Amazon nere till höger.

Amazonerna nämns redan 800 f.kr av grekiska historiker. De kraftfulla kvinnokrigarna verkar ha setts som ett skräckexempel. Amazonerna fanns i det skytiska området i dagens Ukraina som gränsande till grekiska kolonier vid Svarta havet. Det finns få skriftliga bevis om hur deras samhälle fungerade men i gravar som grävts ut finns både manliga och kvinnliga krigare och härskare.

Kanske på grund av den svaga ställning kvinnor hade i Aten så gjorde de skytiska kvinnliga krigarna ett djupt intryck på de grekiska männen. Man tycks ha sett det som onaturligt och övermäskligt och därmed var det tacksamt för mytbildning. I Aten var den politiska och militära makten helt och hållet männens och så är det ju på många ställen i världen än idag.

I slutet av 1800- och början av 1900-talen pågick en aktiv debatt i Sverige om kvinnor skulle få rösta. Ensamutredaren Carl-Axel Reuterskiöld kom fram till att det inte var lämpligt, många konservativa tidningar höll med. Det fanns många argument om varför det var onaturligt och olämpligt, men 1919 tog riksdagen beslut om kvinnlig rösträtt. Tjugo år senare var kvinnorna fortfarande kraftigt underrepresenterade på politiska poster. År 1942, då det var 5% kvinnor i stadsfullmäktige och landsting, gjordes en opinionsundersökning, den största någonsin med 5000 tillfrågade. På frågan om det borde vara fler kvinnor i stadsfullmäktige och landsting så sa 42 procent att det var bra som det var, 8 procent tyckte att det borde vara färre kvinnor och 27 procent tycket att det borde vara fler kvinnor.

Tycker du det är viktigt att det är lika mycket män och kvinnor i politiken? Varför/varför inte?

Kategorier
Sigtuna Museum

Syllabarium

Syllabarium, på Stenhusets övre plan.

Detta är en runornas ABC-bok. Ett syllabarium, en trissa med runalfabetets konsonanter ihopparade med vokalerna i ett rytmiskt mönster som i en ramsa. Om du tittar närmare så ser du att runorna är lite lika det latinska alfabetet, alltså de bokstäver vi använder idag, och det är ingen slump. Sannolikt är runorna inspirerade av något eller några av de klassiska alfabeten, såsom det grekiska, det latinska eller det etruskiska. De olika runtecknen stämmer i många fall överens med bokstäver i klassiska alfabet. Hur många runor känner du igen? Kan du skriva ditt namn med runor?

Man vet inte hur hög läskunnigheten var på medeltiden. Men fynd från till exempel Novgorod, där man skrev på näver, visar att läskunnigheten var utbredd bland både män och kvinnor, i alla fall i de högre samhällsklasserna. I medeltidens Sigtuna fanns många kyrkor och kloster, och det var de som var den tidens viktigaste center för bildning. I klostren kunde man förkovra sig inte bara i teologi, utan även i botanik och lantbruk. Kyrkan lärde också församlingsmedlemmar att läsa, även om det i första hand var för att folk skulle kunna läsa Guds ord och lyda, och inte för att folk skulle vidga sina vyer och tänka själva. Den funktionen bevarade kyrkorna långt in i modern tid, ni kanske minns berättelserna om husförhör i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga?

Allmän folkskola fick vi i Sverige 1842, och när de demokratiska reformerna inleddes i början av 1900-talet var läskunnigheten i Sverige hög. Till skillnad från många andra länder lärde sig flickor att läsa i i stort sätt samma utsträckning som pojkar även om högre utbildningar var stängda för kvinnor.

Demokrati bygger på att många människor deltar i en ganska komplicerad process för att komma fram till beslut. För att de besluten ska bli bra måste man förstå både hur själva processen fungerar och varandras förslag till beslut. Man måste kunna lyssna på varandra och ha gemensamt språk och begrepp. Det är därför bildning är så viktigt för demokratins bevarande och utveckling.

Vad av allt det du har lärt dig i skolan har du haft störst nytta av för att förstå politik och samhälle? Är det kanske att du lärt dig räkna så att du kan förstå och jämföra partiernas skattepolitik? Eller är det att du fick läsa Dickens och Zola, så att du kan leva dig in i hur det är att vara fattig och diskriminerad?