Kategorier
Nationalmuseum

Två kamrar, flera fronter

Marmorbyster av kända svenskar, av olika konstnärer från slutet av 1800-talet. Finns i Skulpturgården.

Känner du igen någon av personerna utan att läsa namnen? Vad associerar du till när du ser vita skulpturer?

På den nedre raden näst längst till höger i bild syns bysten av Louis de Geer (1818-1896), Sveriges första statsminister. Louis de Geer var ståndsriksdagens sista justitieminister och en av nyckelpersonerna bakom ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.

I mitten av 1800-talet hade ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – var representerade, blivit föråldrad. Den återspeglade inte längre maktförhållandena i samhället. Sverige var naturligtvis ingen demokrati, men syftet med riksdagen var ändå att den skulle återspegla någon slags folkvilja, det vill säga ta hänsyn till de intressen som de som hade egendom och betalade skatt hade. Industrialismen hade förändrat samhället radikalt – nya ekonomiskt starka grupper växte fram som var inte representerade.

Efter brittisk modell infördes en tvåkammarriksdag. Ett beslut måste godkännas av både första och andra kammaren för att bli lag.

I valen till andra kammaren, som hade 190 ledamöter, hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt.

Till första kammaren, som hade 125 ledamöter, utsågs ledamöterna av landstingen, valen var alltså indirekta. Det gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. I landstingsvalen fick i princip alla vuxna män rösta, men de som hade stora egendomar och/eller stora inkomster fick fler röster. En välbärgad man kunde ha uppåt 40 röster. Även kvinnor (änkor och ogifta arvtagerskor) kunde ha rösträtt i kommun- och landstingsval, om de var tillräckligt förmögna. Man kan se det lite grann som om landstingen var som ekonomiska föreningar eller aktiebolag där man har olika mycket inflytande beroende på hur mycket man äger eller betalar. Det var hur mycket du betalade i skatt som avgjorde hur många röster du hade.

Två kammarriksdagen fanns formellt kvar fram till 1971, även om första kammaren då sedan länge hade spelat ut sin roll. Sedan 1971 har vi enkammarriksdag med 349 ledamöter.

Läs även: ”En man, en röst, ett gevär”.

Ståndsriksdagen fungerade i flera hundra år i lite olika former. Tvåkammarriksdagen existerade på pappret i över 100 år. Hur länge tror du det dröjer innan vi reformerar den riksdag vi har idag? Här kan du läsa mer om Sveriges riksdags historia, från 1400-talet fram till idag.

Kategorier
Nationalmuseum

Barnens århundrade

Barnkammarens bok, den första bilderboken för barn i Sverige utkom i första upplaga 1882. Rim och ramsor är illustrerade av Jenny Nyström (1854-1946). Salen för 1870-1910.

Vad ser du på bilden? Illustrationerna i Barnkammarens bok är 138 år gamla nu. Vad är likt och olikt i hur vi illustrerar för barn då och nu?

Sekelskiften manar alltid till extra eftertanke. Samhällsdebattören och feministen Ellen Key gav år 1900 ut boken ”Barnets århundrade”, en stridsskrift mot de villkor många barn levde under, både i Sverige och utomlands. Idéerna fick spridning och boken har översatts till 26 språk. Under 1900-talet har synen på barn och barns rättigheter förändrats. Man ser inte längre barn som små ofullständiga vuxna som ska formas och tuktas. Man ser dem som fullständiga personer som ska ges förutsättningar för att utvecklas. Samhällets ansvar för varje enskilt barn och uppväxtvillkor står i centrum, på ett helt annat sätt än på slutet av 1800-talet. På 1950-talet förbjöds lärare slå eleverna och lagen mot barnaga i hemmet kom 1979. Sedan dess har Barnombudsmannen instiftats vilket ytterligare förstärkt barns rättigheter i samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. De mänskliga rättigheterna och friheterna gäller ju även barn, men barn har andra behov och förutsättningar än vuxna. Konventionen beskriver hur de mänskliga rättigheterna ska förverkligas för barn.

Om rättigheter för barn var en av de stora striderna för demokratin under 1900-talet, vilka rättigheter och för vem tror du debatten kommer handla om de kommande 80 åren?

Kategorier
Nationalmuseum

Design för alla

Från vänster: Tvättställsblandare med greppvänliga rattar formgivna av Jan Landqvist för Gustavsberg sent 80-tal, greppvänlig sked och universalvredet ”Uni” RFSU Rehab 1984 formgivna av Maria Benktzon, Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon.

Vad sticker ut när du tittar på objekten? Vad tror du formgivaren har tänkt på när hen designade?

Synen på funktionshinder har förändrats mycket bara under de senaste 50 åren. Istället för att fokusera på individen och individens funktionsnedsättning, börjar man alltmer prata om det omgivande samhället och de hinder som finns. Tillgänglighetsanpassningar underlättar ofta för många grupper, en ramp gör det enklare både för den som skjuter på en barnvagn, den som använder en rulator och den som åker i en rullstol och den som ska leverera lådor.

Sverige började tidigt jämfört med stora delar av världen att lägga fokus på fysisk tillgänglighet med ambitionen att ge fler personer möjlighet att delta i offentligheten och tillgodogöra sig de gemensamma resurserna.

En kanske oväntad konsekvens är att det nu finns många världsledande företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster inom tillgänglighetsområdet.

När har du upplevt att något i ditt liv underlättats tackvare tillgänglighetsanpassning?

Kategorier
Armémuseum

Diplomat i frihetens tjänst

Raoul Wallenbergs fickkalender från 1944. Raoul Wallenbergs rum, plan 2

Har du haft en sådan här fickkalender i papper någon gång? Kan du läsa Raoul Wallenbergs handstil?

Nazisterna kom till makten i Tyskland genom demokratiska val 1933 men avskaffade strax därefter demokratin och startade det blodigaste kriget hittills i mänsklighetens historia. Nazisterna invaderade Ungern i mars 1944 och Raoul Wallenberg kom dit i juli 1944 för att arbeta som svensk diplomat. Han satte genast igång med att organisera hjälpaktioner. Han förhandlade med SS (ni ser i kalendern att han hade möte med SS på onsdagen i den vecka i juli som ligger uppslagen) och kunde skriva ut svenska skyddspass åt de som riskerade att deporteras. På så sätt räddade han tiotusentals människor från nazisternas dödsläger.

När Raoul Wallenberg blev tillfrågad om varför han och de andra på ambassaden riskerade livet för människor de inte kände svarade han: ”Jag har inget annat val”.

Vi tycker om att höra historier om hjältar, men det är också sant att en enda person kan ha en avgörande påverkan på historien. Inte bara kungar och presidenter utan även du eller jag eller en vanlig tjänsteman på en diplomatisk beskickning. Världen hade varit lite annorlunda idag om Raoul inte hade varit så modig.

Det var dock inte nazisterna utan kommunisterna som blev Raoul Wallenbergs död. När Sovjet drivit bort nazisterna och intog Budapest blev han gripen. Han dog troligtvis i den sovjetiska säkerhetstjänstens fängelse i Moskva.

Vad är det modigaste du har gjort för att hjälpa en annan människa? Har du någonsin ångrat att du inte vågat säga ifrån?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Amazonerna

Herakles i strid med amazoner. Aten, ca. 500 f.kr. Utställningen om Aten, nedre plan

Vad ser du? Den svarta figuren är Herakles, en av de framträdande grekiska hjältarna, i strid med en Amazon nere till höger.

Amazonerna nämns redan 800 f.kr av grekiska historiker. De kraftfulla kvinnokrigarna verkar ha setts som ett skräckexempel. Amazonerna fanns i det skytiska området i dagens Ukraina som gränsande till grekiska kolonier vid Svarta havet. Det finns få skriftliga bevis om hur deras samhälle fungerade men i gravar som grävts ut finns både manliga och kvinnliga krigare och härskare.

Kanske på grund av den svaga ställning kvinnor hade i Aten så gjorde de skytiska kvinnliga krigarna ett djupt intryck på de grekiska männen. Man tycks ha sett det som onaturligt och övermäskligt och därmed var det tacksamt för mytbildning. I Aten var den politiska och militära makten helt och hållet männens och så är det ju på många ställen i världen än idag.

I slutet av 1800- och början av 1900-talen pågick en aktiv debatt i Sverige om kvinnor skulle få rösta. Ensamutredaren Carl-Axel Reuterskiöld kom fram till att det inte var lämpligt, många konservativa tidningar höll med. Det fanns många argument om varför det var onaturligt och olämpligt, men 1919 tog riksdagen beslut om kvinnlig rösträtt. Tjugo år senare var kvinnorna fortfarande kraftigt underrepresenterade på politiska poster. År 1942, då det var 5% kvinnor i stadsfullmäktige och landsting, gjordes en opinionsundersökning, den största någonsin med 5000 tillfrågade. På frågan om det borde vara fler kvinnor i stadsfullmäktige och landsting så sa 42 procent att det var bra som det var, 8 procent tyckte att det borde vara färre kvinnor och 27 procent tycket att det borde vara fler kvinnor.

Tycker du det är viktigt att det är lika mycket män och kvinnor i politiken? Varför/varför inte?

Kategorier
Sigtuna Museum

Syllabarium

Syllabarium, på Stenhusets övre plan.

Detta är en runornas ABC-bok. Ett syllabarium, en trissa med runalfabetets konsonanter ihopparade med vokalerna i ett rytmiskt mönster som i en ramsa. Om du tittar närmare så ser du att runorna är lite lika det latinska alfabetet, alltså de bokstäver vi använder idag, och det är ingen slump. Sannolikt är runorna inspirerade av något eller några av de klassiska alfabeten, såsom det grekiska, det latinska eller det etruskiska. De olika runtecknen stämmer i många fall överens med bokstäver i klassiska alfabet. Hur många runor känner du igen? Kan du skriva ditt namn med runor?

Man vet inte hur hög läskunnigheten var på medeltiden. Men fynd från till exempel Novgorod, där man skrev på näver, visar att läskunnigheten var utbredd bland både män och kvinnor, i alla fall i de högre samhällsklasserna. I medeltidens Sigtuna fanns många kyrkor och kloster, och det var de som var den tidens viktigaste center för bildning. I klostren kunde man förkovra sig inte bara i teologi, utan även i botanik och lantbruk. Kyrkan lärde också församlingsmedlemmar att läsa, även om det i första hand var för att folk skulle kunna läsa Guds ord och lyda, och inte för att folk skulle vidga sina vyer och tänka själva. Den funktionen bevarade kyrkorna långt in i modern tid, ni kanske minns berättelserna om husförhör i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga?

Allmän folkskola fick vi i Sverige 1842, och när de demokratiska reformerna inleddes i början av 1900-talet var läskunnigheten i Sverige hög. Till skillnad från många andra länder lärde sig flickor att läsa i i stort sätt samma utsträckning som pojkar även om högre utbildningar var stängda för kvinnor.

Demokrati bygger på att många människor deltar i en ganska komplicerad process för att komma fram till beslut. För att de besluten ska bli bra måste man förstå både hur själva processen fungerar och varandras förslag till beslut. Man måste kunna lyssna på varandra och ha gemensamt språk och begrepp. Det är därför bildning är så viktigt för demokratins bevarande och utveckling.

Vad av allt det du har lärt dig i skolan har du haft störst nytta av för att förstå politik och samhälle? Är det kanske att du lärt dig räkna så att du kan förstå och jämföra partiernas skattepolitik? Eller är det att du fick läsa Dickens och Zola, så att du kan leva dig in i hur det är att vara fattig och diskriminerad?