Kategorier
Vadstena

Pilgrimscentrum

Pilgrimsmärken gjutna i tenn.

Känner du igen någon symbol på märkena? Var ifrån tror du de kommer? Hur tror du man använde dem?

Personer som verkligen gått in i identiteten backpackers smyckar ofta sina ryggsäckar med flaggor från länder de besökt och stadsvapen från städer där de sovit. När man lär sig simma allt bättre kan man ta simmärken. I Slovenien finns en spämpel på varje bergstopp, så att man kan stämpla i sin loggbok att man varit där. Alla exemplen är kvitton, bevis på att vi som människor klarat något speciellt. Pilgrimsmärket fyller samma funktion, ett bevis på att du tagit dig till en viktig plats och de var mycket populära på medeltiden.

I alla tider har det funnits människor som vill stanna hemma och människor som vill ge sig ut på långa resor. Vi vill upptäcka det nya och okända, men vi vill också ha ett ställe som vi kallar vårt hem. Kanske hittar vi ett nytt hem på våra resor. Det var inte bara handel utan även religionen som gav människor anledning att resa under medeltiden. Platser för helgons födsel, död eller viktiga handlingar var kraftcentra för gudomlig närvaro. Pilgrimsmärket anses laddat med den heliga platsens kraft. Ofta kan man hitta pilgrimsmärken fastgjutna på kyrkklockor. Kanske donerade resenären märket till den lokala församlingen. Den viktigaste platsen var givetvis Jerusalem, men även Santiago de Compostela i Spanien var populärt. I Norden var länge Nidaros – det nutida Trondheim – en stor vallfärdsort. Under senare medeltid växte även successivt Vadstenas roll som vallfärdsort.

Att gå på en längre pilgrimsfärd för att få en mirakulös kur, fördjupa tron eller minska avståndet till gud var en folkrörelse på medeltiden. Forskare har uppskattat att en tredjedel av befolkningen genomförde en längre resa i livet. Som bevis att man inte bara var en lösdrivare var man tvungen att få ett pilgrimspass av sin präst. Passet underlättade möjligheterna att erhålla både husrum och mat.

Pilgrimsvandringarna band samman Europa och är än idag, 1500 år senare, ett populärt sätt att upptäcka både sig själv och sin omvärld. På Pilgrimscentrum invid klosterkyrkan kan du ta en kopp kaffe, äta nybakade bullar och träffa pilgrimer från Europas alla hörn. Här får man bo för en billig penning, även utan pilgrimspass från sin präst.

Rörelsefriheten är en mänsklig rättighet §13 i deklarationen om mänskliga rättigheter. Huvudregeln är att man får resa vart man vill i landet där man är medborgare och man får lämna landet. Även nu under coronapandemin är man fri att lämna sitt land, men eftersom möjligheten att bli insläppt i andra länder är begränsad är det ofta inte möjligt. Bara diktaturer låser in sina medborgare.

Det centrala i pilgrimsfärden är resan, både rent praktiskt såklart, men också resan som symbol för förändring och utveckling. Vilken resa behöver du ge dig ut på och varför?

Kategorier
Armémuseum

Informationskriget

Brevduvan Joy (nr 6684). Utställningen om 1900-talet, plan 2.

Ser brevduvan ut som vilken stadsduva som helst?

Brevduvor användes i det svenska försvaret mellan 1886 och 1948. Brevduvan Joy flög en gång 75 mil mellan Tønder i Danmark och Stockholm. Hon dog 1933. Brevduvor heter ”homing pigeons” på engelska, de flyger alltid hem, så de måste först transporteras till den ort de skall flyga från.

Under kalla kriget utbröt aldrig några direkta krigshandlingar mellan Sovjetunionen och västmakterna. Men informationskriget pågick ständigt. Det handlade både om att nå ut med propaganda till den andra sidans medborgare, men också om att lyckas spionera sig till den andra sidans militära hemligheter. Sverige hade ett strategiskt läge mellan Nato och Sovjet och det skedde flera spionskandaler här. Allmänheten uppmanades att vara vaksam och inte berätta några hemligheter för främlingar. Även sådant som inte verkade så hemligt kunde vara värdefull information för den som ville slåt ut viktiga funktioner i det svenska samhället, till exempel en karta där elskåp och ställverk är tydligt utmärkta.

Yttrandefriheten är viktig i en demokrati, men yttrandefriheten får begränsas om det behövs för att försvara rikets säkerhet eller den allmänna ordningen. Under krig och krigsfara blir yttrandefriheten ofta hotad, då det höjs röster för att inskränka den ytterligare. Regler om sekretess, uppvigling och hets mot folkgrupp är exempel på inskränkningar i yttrandefriheten. De kallas tryckfrihetsbrott och yttrandebrott och står i 7 kap i tryckfrihetsförordningen. Om spioneri står det i 14 paragrafen.

Är det någonsin försvarbart att lämna ut hemligheter om den stat man är medborgare i till en främmande makt?

Kategorier
Sigtuna Museum

Syllabarium

Syllabarium, på Stenhusets övre plan.

Detta är en runornas ABC-bok. Ett syllabarium, en trissa med runalfabetets konsonanter ihopparade med vokalerna i ett rytmiskt mönster som i en ramsa. Om du tittar närmare så ser du att runorna är lite lika det latinska alfabetet, alltså de bokstäver vi använder idag, och det är ingen slump. Sannolikt är runorna inspirerade av något eller några av de klassiska alfabeten, såsom det grekiska, det latinska eller det etruskiska. De olika runtecknen stämmer i många fall överens med bokstäver i klassiska alfabet. Hur många runor känner du igen? Kan du skriva ditt namn med runor?

Man vet inte hur hög läskunnigheten var på medeltiden. Men fynd från till exempel Novgorod, där man skrev på näver, visar att läskunnigheten var utbredd bland både män och kvinnor, i alla fall i de högre samhällsklasserna. I medeltidens Sigtuna fanns många kyrkor och kloster, och det var de som var den tidens viktigaste center för bildning. I klostren kunde man förkovra sig inte bara i teologi, utan även i botanik och lantbruk. Kyrkan lärde också församlingsmedlemmar att läsa, även om det i första hand var för att folk skulle kunna läsa Guds ord och lyda, och inte för att folk skulle vidga sina vyer och tänka själva. Den funktionen bevarade kyrkorna långt in i modern tid, ni kanske minns berättelserna om husförhör i Astrid Lindgrens böcker om Emil i Lönneberga?

Allmän folkskola fick vi i Sverige 1842, och när de demokratiska reformerna inleddes i början av 1900-talet var läskunnigheten i Sverige hög. Till skillnad från många andra länder lärde sig flickor att läsa i i stort sätt samma utsträckning som pojkar även om högre utbildningar var stängda för kvinnor.

Demokrati bygger på att många människor deltar i en ganska komplicerad process för att komma fram till beslut. För att de besluten ska bli bra måste man förstå både hur själva processen fungerar och varandras förslag till beslut. Man måste kunna lyssna på varandra och ha gemensamt språk och begrepp. Det är därför bildning är så viktigt för demokratins bevarande och utveckling.

Vad av allt det du har lärt dig i skolan har du haft störst nytta av för att förstå politik och samhälle? Är det kanske att du lärt dig räkna så att du kan förstå och jämföra partiernas skattepolitik? Eller är det att du fick läsa Dickens och Zola, så att du kan leva dig in i hur det är att vara fattig och diskriminerad?