Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Det ofantliga offentliga samtalet

Rekonstruktion av stadshuskällaren, krogen inrymt i Södra Stadshuset mellan 1660 och 1849. Södra stadshuset ritades av Nicodemus Tessin d.ä tillika farfar till den framträdande Hattpolitiker Carl Gustav Tessin som hänger på Armémuseum

Sätt dig vid ett av borden. Var det här Carl Michael Bellmans favoritplats eller känns det mer som att stortjuven Lasse-Maja satt här?

Du befinner dig i Södra stadshuskällaren, även kallad Malmens källare. Denna plats var central i Stockholms politiska liv under drygt ett och ett halvt sekel (1680-1849). Det är alltså just precis den här platsen, det är själva rummet som är museiföremålet. Det är inrett för att likna hur det såg ut i mitten av 1700-talet. I slutet 1600-talet fick en vinskänk Johan Jöransson utskänkningstillstånd här i lokalen. Södra stadshuskällaren hade gott renommé och där ordnades många fester med prominenta gäster, bland dem Carl Michael Bellman, Gustav III och Ulla Winblad. En annan känd eller snarare beryktad gäst var stortjuven Lasse-Maja. Han fantiserade i en dikt om att beställa en måltid ”uppå Södra stadsens hus”.

Under frihetstiden, när de första tidningarna började komma ut träffades politiker och skribenter över en bägare öl här. Dryckesinrättningar erbjöd en lagom informell miljö för samtal om högt och lågt. Det offentliga samtalet, spridande av kunskap och idéer är en förutsättning för att politik skall fungera. Sociala normer och teknik avgör vilka som kan delta i det samtalet. I Sverige utkom den första dagstidningen, Ordinari Post Tijdender 1645. Under 1700-talet ökade antalet dagstidningar och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. Dagens Nyheter grundades 1864 och var den första att vända sig till en bred publik till ett lågt pris.

Några årtionden efter att baren här i källaren hade stängt började en av de viktiga folkrörelserna i demokratiseringen av Sverige växa fram – nykterhetsrörelsen. De politiska frågorna om att minska alkoholmissbruket, att ha religionsfrihet och arbetares rättigheter samlade många under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Tillsammans skapade nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen ett starkt politiskt tryck på samhället. Fler människor kunde läsa och skriva och det fanns dagstidningar som nådde ut i hela landet. Telegrafen kom under 1800-talet och gjorde det möjligt att skicka meddelanden om vad som hände i olika landsändar. Det politiska samtalet blev större och fler kunde delta.

Kraven som formulerades folkrörelserna vid förra sekelskiftet kom att lägga grunden för de stora dragen som består i partipolitiken än idag.

Vilken plats känner du dig mest bekväm för politiska samtal?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Teatermonopolet

Affisch för Herr Caramatis gymnastiska sällskap som passerade Stockholm på sin turné hösten 1821. Sällskapet visade sina konster på Kongl. Mindre Theatern som förmodligen låg i palatset Makalös vid Kungsträdgården. Finns i digitala stadsmuseet.

Försök läsa texten är det lätt eller svårt? Finns det ord du inte förstår? Typsnittet är det tyska Fraktur, det folkliga sättet att trycka svenska på under flera hundra år. Det var med det här typsnittet de flesta biblar och pamfletter skrevs långt in på 1800-talet.

Under frihetstiden (1719-1772) växte ett partiväsendet fram i Sverige och med det nya politiska landskapet kom ett allt större behov av politisk debatt. 1766 drev mösspartiet igenom världens första tryckfrihetsförordning i Sverige och Finland, lagen förbjöd kunglig censur. Trots att Gustav III försökte inskränka lagen hade anden släppts ur flaskan. Flera tidningar växte fram. Tidningen var oftast ett ark med tryck, det är därför tidningar fortfarande ibland heter blad; som Aftonbladet eller Svenska Dagbladet.

En av de framstående publicisterna i Stockholm på början av 1800-talet var Anders Lindeberg. Lindeberg var en stridbar karaktär inte bara chefredaktör utan även poet, författare och teaterman – en kulturprofil. Det är dock hans kungliga yttrandefrihetsbråk som gått till historien.

Lindeberg ville starta en teater, något vi kan läsa om i Aftonbladet i mars 1832. Problemet var att kungen hade monopol på att driva teater vilket Lindeberg öppet kritiserade i en pamflett. Kung Karl XIV Johan stämde Lindeman för majestätsbrott och vann målet som gick ända till Högsta Domstolen. Lindeman dömdes till halshuggning.

Kungen hamnade dock snabbt i ett dilemma, Lindeman var folkets favorit. Kungen försökte benåda Lindeman men Lindeman vägrade be om nåd.

Om rättegången afgöres till mitt fall, så skall mitt hufvud falla, ty nåd skall jag hvarken begära eller mottaga. Jag har visserligen hos E. M. begärt tillåtelse att anlägga en teater för att på den uppföra skådespel, men med min person och min heder skall intet skådespel drivas, och lag och domarmakt ej genom mig förvandlas till en fars.

För att komma ur sitt dilemma och slippa bli folkets fiende blev konsekvensen att kungen benådade alla politiska fångar. Lindeberg blev utkastad från Vaxholmsfästning och åtta år senare 1842 startade han ”Nya teatern”

Demokrati bygger på att fritt få uttrycka sin åsikt men lika mycket på förmågan att lyssna även till sånt som du inte gillar. Hur gör man för att bli bättre på att samtala med människor vars åsikter man verkligen inte delar?