Kategorier
Riksidrottsmuseum

Pärkboll

Pärkboll. 1970-tal.

Har du spelat pärk någon gång? Hur tror du att bollen känns i handen? Får du lust att testa att slå iväg den?

Pärk är ett bollspel som går ut på att med flat hand eller spark, förflytta bollen. Pärk är ett genuint gotländskt spel. Det är svårt att lära sig pärkspelets regler men de som en gång slagit till en pärkboll är fast i spelet.

Vad är egentligen skillnaden på en lek och en idrott? Många lekar är tävlingar med tydliga regler, precis som idrotter. En idrott är helt enkelt en lek som utövas av vuxna och som har en viss status.

På de första moderna olympiaderna var det uppenbart att idrott i stor utsträckning var sådant som överklassen ägnade sig åt. Ridsport och skytte hade hög status och utövades av prinsar och grevar. Med tiden har mer folkliga sporter fått ta plats i OS-programmet, men det finns fortfarande en övervikt för sporter som utövas av européer.

Ordet sport kommer från det fornfranska ordet de[s]port med den ungefärliga betydelsen ’nöje’ och ’tidsfördriv’. På engelska heter det sports där det ursprungligen betydde något i stil med ”nöje”. Ordet idrott har fornnordiskt ursprung där «id» betyder verksamhet eller aktivitet, och «drott» betyder kraft, styrka eller uthållighet. Det betydde ursprungligen alla former av högt ansedda sysselsättningar och färdigheter, inklusive musik, diktning, kunskap om runskrift, och andlig verksamhet (”vittra idrotter”).

För att en sport skall få vara med i OS krävs för det första att det finns nationella förbund i minst 50 länder. Det är den internationella olympiska kommittén som beslutar vilka sporter som får vara med. Vid OS i Stockholm 1912 tävlade man bland annat i stående längdhopp, en gren som nu utgått, men som ofta utövas av friidrottare under träningar. Skateboard, som på 1970-talet var en lek, gjorde 2021 premiär som OS-sport.

För att en idrott skall få vara med i Riksidrottsförbundet (RF) krävs att den innebär fysisk aktivitet, vilket innebär att det Svenska e-sportsförbundet fått sin ansökan avslagen. En sport som nyligen kommit med i RF är Svenska Cricketförbundet. Cricket är stort internationellt, framför allt i forna brittiska kolonier, och har vuxit i Sverige på senare år, tack vare invandringen från länder som Afghanistan, Pakistan och Indien. Det finns nu en nationell liga och en nationalarena i Botkyrka. Allteftersom antalet utövare växer ökar våra chanser att bli en framträdande cricketnation.

Finns det några lekar du tycker borde uppgraderas till idrotter? Skulle man kunna tävla i kull eller kurragömma? Och vilken sport tycker du borde få vara med i OS som inte är det nu?

Kategorier
Riksidrottsmuseum

Foto damfotbollslag i Kisa

Kisa BK:s damlag (ljusa tröjor) 1928, efter seger med 6-0 mot Linköpingslaget BK Derby (randiga tröjor). Foto ur ”Fram och tillbaka. Fotbollens första femtio år i Kisa” (2015)

Vad känner kvinnorna på bilden? Tjejerna i ljusa tröjor har just utklassat de i randiga, men alla ställer sportsligt upp på bilden.

Kisa är en tätort i Östergötland vars historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. I närheten finns några stenåldersgravar och kyrkan har medeltida anor. Som på många andra små orter i Sverige växte idrottsintresset kring sekelskiftet 1900. Eldsjälen i Kisa var nykteristen och affärsmannen Ernst Anderson. År 1906 bildade han föreningen IK Fram. Enligt stadgarna skulle klubben ”genom övandet av gymnastik och olika idrotter höja intresset för dessa och verka i god kamratanda.”

Från början utövades idrotten på marknadsplatsen under enkla förhållanden. 1916 stod den första anlagda idrottsplatsen klar. Den fick namnet Olympia. Att anlägga idrottsplatser och arrangera tävlingar krävde ett brett ideellt engagemang från många fler än bara de som utövade sport. Det var under denna tid som grunden för den svenska idrottsrörelsen lades.

När Sverige industrialiserades bildades olika folkrörelser. Grupper organiserades i arbetar-, nykterhets-, frikyrko- och idrottsrörelser. 1903 bildades Svenska gymnastik och idrottsföreningars riksförbund för ”all menige mans idrott”. Organisationen bytte 1947 namn till Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Under mellankrigstiden (1918-1939) demokratiserades samhället. Allmän och lika rösträtt infördes och med åtta timmars arbetsdag fick arbetstagare mer fritid. Folkrörelserna fyllde då en viktig funktion. Antalet idrottsföreningar och medlemmar inom RF ökade. På 1930-talet räknades idrotten som den största folkrörelsen.

År 1969 kom den statliga idrottsutredningen ”Idrott åt alla”. RF:s roll skulle breddas och innefatta även motionsidrott och rörligt friluftsliv. Vid mitten av 1970-talet var tre miljoner människor kopplade till idrottsrörelsen.

(Text Riksidrottsmuseum)

Hur idrotten är organiserad säger en hel del om ett lands politiska system och politiska och sociala historia. I Sverige bygger allt på ideella och medlemsstyrda föreningar som gått samman i förbund. I många diktaturer eller före detta diktaturer ligger idrotten istället direkt under regeringen och i USA är en stor del av idrotten organiserad kring högskolorna. Hur tycker du att idrottsrörelsen bör vara organiserad?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Rösträttskampen

Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901. I utställningen om folkrörelserna.

Vad ser du på bilden, vad sticker ut för dig? Vad är det för människor som engagerar sig i frågan, tror du det är representativt?

Idag betyder allmän rösträtt att alla medborgare över 18 år har en röst oberoende av inkomst, etnisk bakgrund och kön men så har det inte alltid varit. När kampen för allmän rösträtt inleddes på 1880-talet var målet för rösträttsaktivisterna allmän rösträtt för alla män, även om det fanns progressiva som vill gå längre t.ex. Fredrik Theodor Borg som motionerade om kvinnlig rösträtt 1884.

Frågan om allmän och lika rösträtt var stor vid förra sekelskiftet. I de flesta västliga länder pågick liknande debatter och på en ganska kort tid så klubbades lika rösträtt i land efter land. Det fanns dock länder i där processen inte gick lika fort. Sverige var sist i Skandinavien när vi införde kvinnlig rösträtt 1919-1921. I upplysningslandet framför andra Frankrike fick kvinnor inte rösträtt förrän 1942. I demokratins vagga Grekland fick kvinnor rösträtt 1952 och i Schweiz som kanske har några av de ovanligaste röstningsförfarandena i världen så fick kvinnor rösta 1971. Ett annat intressant fall är i USA där man visserligen införde allmän rösträtt för män efter inbördeskriget 1870 och kvinnlig rösträtt fullt ut 1920, men där det i praktiken gällde vita amerikaner. Man hade möjligheten att utesluta väljare från röstlängderna på flera olika sätt, och det drabbade i första hand afroamerikaner, ända fram till 1965.

Gå in på digitala stadsmuseet eller Stockholmskällan och temat rösträtt. Vilka argument för och emot allmän rösträtt hittar du?

Kategorier
Armémuseum

En man, en röst, ett gevär

Uniform M/1910 som gällde för samtliga truppslag

Vad tänker du på när du ser en uniform? Stil, ordning, underkastelse, utbytbarhet, effektivitet?

Under 1800-talet växer värnpliktsarméer fram i många europeiska länder. Förebilden är Napoleons Frankrike som reformerat sin armé från en yrkesmilitär till en slags folkarmé. Våldsmonopolet stannar hos staten men det upplevda delägarskapet från medborgarna ökar. Förändringarna ökar mängden tillgängliga soldater men förändringen innebär att folket börjar ställa krav. Ska man riskera sitt liv bör man få vara med och påverka.

Våren 1902 rycker de 80 000 första värnpliktiga männen in i den svenska krigsmakten. 1909 får män allmän rösträtt till riksdagen i Sverige, och ett av slagorden på väg mot rösträtten har varit ”En man, en röst, ett gevär”. Just en röst är viktigt då man i Sverige i kommunala val sedan länge hade olika många röster beroende på sin förmögenhet, en rik man kunde i kommunala val ha lika många röster som resten av byn. Exakt hur många röster man kunde ha förändrades ofta t.ex. efter år 1900 var det ett tak på 40 röster. Systemet med olika röstetal fortsatte gälla fram till 1918 i kommunala val, men aldrig i riksdagsval. Alla som hade rösträtt hade en röst.

Har man en plikt att försvara sitt land bara för att man har en rätt att rösta?