Etikett: Hot mot demokratin

Kategorier
Rigas motormuseum

Karlis Ulmanis bil

Cadillac Fleetwood V8 tillverkad i USA 1930

Ganska pampig eller hur? Stora delar av bilen är bygd för hand.

Karlis Ulmanis var den mest inflytelserika politikern under den Lettiska frihetstiden 1918-1940. Under slutet av första världskriget startade han Bondeförbundet, ett av partierna som utropade landets frihet från det Ryska imperiet. Han var med och skrev den konstitution som gjorde Lettland till en parlamentarisk demokrati 1920 i vilken han också blev landets första premiärminister. Efter att förlorat och åter igen vunnit makten i öppna och rättvisa val under 20-talet gjorde Ulmanis en kupp 1934. Efter kuppen upplöste Ulmanis parlamentet, Seimas och regerade via dekret som en diktator, tills landet ockuperades av Sovjet. Han blev sedermera arresterad av de Sovjetiska ockupationsstyrkorna och avled av dysenteri i ett läger i vad som idag är Turkmenistan.

Arvet från Ulmanis splittrar Lettland idag. Vissa ser hans auktoritära styre som en gyllende period i landets historia då han skapade starka traditioner som t.ex. donationer till skolor och att han förbjöd fascistiska organisationer. Medan andra anser att hans auktoritära regim inte skiljer sig från andra diktatorer även om han använde ett mycket begränsat våld mot sina fiender.

Antikens härskare ville gärna bli avbildade till häst eller i en hästdragen stridsvagn. Den amerikanska presidentens armerade bil kallas ”The Beast”. Sveriges statsminister och också tjänstebil och kungafamlijen åker gärna häst och vagn genom Stockholm vid högtidliga tillfällen. Vad signalerar attribut ? Vad skulle du välja för transportmedel om du var statsminister?

Kategorier
Stockholms city

Olof Palme

Minnesplakett i trottoaren på platsen där Olof Palme sköts till döds.

Vad tänker du när du ser den skylten på marken?

Den 28:e februari 1986 mördades Sveriges stadsminister här i korsningen mellan Sveavägen och Olof Palmesgata/Tunnelgatan. Mord på stadschefer, premiärministrar och motsvarande är inte så vanliga men skapar nationella trauman. Morden på John F Kennedy, Frans Ferdinand och Indira Gandhi liksom Palme blir till ärr i den nationella väven. I fallet med mordet på Olof Palme är dessutom frågan om vem som var gärningsmannen ännu olöst. Fanns det politiska motiv? Var det mer en spontan händelse? Var gärningsmannnen ensam eller del av en komplott? Spekulationerna är många och vi har inte ännu svaret.

På den andra delen av Olof Palmes gata ligger Norra Bantorget, det vanliga målet för Socialdemokratiska demonstrationståg på 1:a maj. På Norra Bantorget finns även en skulptur rest till stadsministerns minne ”Världen i mitt hjärta”. Det kan vara värt en liten avstickare från promenadspåret till denna en av arbetarrörelsens viktigaste platser i landet.

Som tur är sker det få våldsbrott mot politiker i Sverige men hoten och hatet mot politiker har ökat de senaste åren. I Brottsförebyggande rådets årliga undersökning om politikers trygghet visar statistiken att 2012 hade var femte politiker blivit utsatta för hot eller våld, 2018 hade detta ökat till att var tredje politiker blivit utsatt. Utsattheten är större för yngre än äldre politiker. Undersökningen omfattar politiker från alla nivåer kommunal, regional och nationell.

Våra förtroendevalda politiker ska representera folket. Är det mer allvarligt med hot och våld mot förtroende valda än andra i samhället?

Är risken att bli utsatt för hot och hat något som skulle kunna få dig att avstå från att bli politiker?

Kategorier
Armémuseum

Kupp!

Artillerigården framför Armémuseum.

Du står på artillerigården framför Armémuseum. Hur stor är den? Varför är den så stor och vad tror du man gjorde här?

Här red Gustav III in den 19 augusti 1772, följd av jublande stockholmare och ett par hundra officerare. Han hade precis genomfört en oblodig statskupp och därmed satt stopp för den period i Sveriges historia som kallas för frihetsfriden (1719 – 1772). Själv sa han inte att han genomfört en statskupp, utan han kallade det för en revolution.

Namnet ”frihetstiden” användes redan i samtiden. Det syftade på att man hade avskaffat det kungliga enväldet. Sverige styrdes istället av riksdagen som dominerades av de två partierna Hattarna och Mössorna. Men det var bara någon procent av landets medborgare som faktiskt fick rösta, så det var långt ifrån demokrati. Ändå genomfördes en rad viktiga reformer på det rättsliga området, som tog Sverige några myrsteg närmare än rättsstat. Det var under denna tid man grundlagsfäste yttrandefriheten i Sverige, genom Tryckfrihetsförordningen 1766.

Men Gustav III ansåg att det kungliga enväldet skulle återinföras. Utrikespolitiskt var Sverige starkt försvagat, och två misslyckade krig – Hattarnas ryska krig och pommerska kriget visade att Sverige nu var långt ifrån den militära stormakt det varit under förra århundradet. Mössorna hade tagit över makten i riksdagen och de förde en mindre krigisk utrikespolitik än Hattarna.

Kungen och många högt uppsatta militärer var missnöjda med mösspartiets utrikespolitik och tyckte att Sverige måste rusta upp sin militär inför hotet från Ryssland (där kungens kusin, Katarina den Stora, var regent).

Skulle man kunna genomföra en statskupp i dagens Sverige? Vad skulle du göra om du fick reda på att en enda person eller parti tagit över allt makt och bestämt sig för att ställa in alla allmänna val?

Kategorier
Armémuseum

Diplomat i frihetens tjänst

Raoul Wallenbergs fickkalender från 1944. Raoul Wallenbergs rum, plan 2

Har du haft en sådan här fickkalender i papper någon gång? Kan du läsa Raoul Wallenbergs handstil?

Nazisterna kom till makten i Tyskland genom demokratiska val 1933 men avskaffade strax därefter demokratin och startade det blodigaste kriget hittills i mänsklighetens historia. Nazisterna invaderade Ungern i mars 1944 och Raoul Wallenberg kom dit i juli 1944 för att arbeta som svensk diplomat. Han satte genast igång med att organisera hjälpaktioner. Han förhandlade med SS (ni ser i kalendern att han hade möte med SS på onsdagen i den vecka i juli som ligger uppslagen) och kunde skriva ut svenska skyddspass åt de som riskerade att deporteras. På så sätt räddade han tiotusentals människor från nazisternas dödsläger.

När Raoul Wallenberg blev tillfrågad om varför han och de andra på ambassaden riskerade livet för människor de inte kände svarade han: ”Jag har inget annat val”.

Vi tycker om att höra historier om hjältar, men det är också sant att en enda person kan ha en avgörande påverkan på historien. Inte bara kungar och presidenter utan även du eller jag eller en vanlig tjänsteman på en diplomatisk beskickning. Världen hade varit lite annorlunda idag om Raoul inte hade varit så modig.

Det var dock inte nazisterna utan kommunisterna som blev Raoul Wallenbergs död. När Sovjet drivit bort nazisterna och intog Budapest blev han gripen. Han dog troligtvis i den sovjetiska säkerhetstjänstens fängelse i Moskva.

Vad är det modigaste du har gjort för att hjälpa en annan människa? Har du någonsin ångrat att du inte vågat säga ifrån?

Kategorier
Armémuseum

Informationskriget

Brevduvan Joy (nr 6684). Utställningen om 1900-talet, plan 2.

Ser brevduvan ut som vilken stadsduva som helst?

Brevduvor användes i det svenska försvaret mellan 1886 och 1948. Brevduvan Joy flög en gång 75 mil mellan Tønder i Danmark och Stockholm. Hon dog 1933. Brevduvor heter ”homing pigeons” på engelska, de flyger alltid hem, så de måste först transporteras till den ort de skall flyga från.

Under kalla kriget utbröt aldrig några direkta krigshandlingar mellan Sovjetunionen och västmakterna. Men informationskriget pågick ständigt. Det handlade både om att nå ut med propaganda till den andra sidans medborgare, men också om att lyckas spionera sig till den andra sidans militära hemligheter. Sverige hade ett strategiskt läge mellan Nato och Sovjet och det skedde flera spionskandaler här. Allmänheten uppmanades att vara vaksam och inte berätta några hemligheter för främlingar. Även sådant som inte verkade så hemligt kunde vara värdefull information för den som ville slåt ut viktiga funktioner i det svenska samhället, till exempel en karta där elskåp och ställverk är tydligt utmärkta.

Yttrandefriheten är viktig i en demokrati, men yttrandefriheten får begränsas om det behövs för att försvara rikets säkerhet eller den allmänna ordningen. Under krig och krigsfara blir yttrandefriheten ofta hotad, då det höjs röster för att inskränka den ytterligare. Regler om sekretess, uppvigling och hets mot folkgrupp är exempel på inskränkningar i yttrandefriheten. De kallas tryckfrihetsbrott och yttrandebrott och står i 7 kap i tryckfrihetsförordningen. Om spioneri står det i 14 paragrafen.

Är det någonsin försvarbart att lämna ut hemligheter om den stat man är medborgare i till en främmande makt?