Kategorier
Vadstena

Birgittastatyett i Vadstena klosterkyrka

Den porträttlika birgittaskulpturen i Vadstena klosterkyrka.

När du ser dig omkring i kyrkorummet, vad väcker det för tankar och associationer? När den Heliga Birgitta fick uppenbarelsen och instruktionen om att bygga kyrkan var nyckelbegreppet ödmjukhet. Man kan också tänka att kyrkan är ganska storslagen. Vad betyder ödmjukhet för dig?

Heliga Birgitta (1303 – 1373) är ett viktigt helgon inom den katolska kyrkan, hon är ett av Europas sex skyddshelgon. Under sitt liv hann hon vara med om mycket. Hon kom från adelsfamilj, från Bjälboättens lagmansgren, med andra ord var hon snudd på kunglig. Hon var intresserad av politik, blev åttabarnsmor, vandrade genom hela Europa flera gånger och grundade en klosterorden, Birgittinorden.

Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser, en bok som beskriver över 600 av de uppenbarelser hon hade under sin livstid, sammanställdes av tre av hennes fyra biktfäder, prior Petrus av Alvastra, magister Petrus Olavi från Skänninge, och spanske exbiskopen Alfonso av Jaén. De gavs ut som bok 1492, och räknas som Sveriges första bidrag till Världslitteraturen. P3 historia har gjort en dokumentär om hennes liv och gärning som är värd en genomlyssning. Heliga Birgitta blev kanoniserad redan 1391.

Birgittas handlingskraft och eftermäle har gjort henne till en inspiratör för centrala personer i kampen för kvinnlig rösträtt vid förra sekelskiftet. Ellen Key som förekommer i flera av Demokratimuseums artiklar är en av de som beskriver Birgitta som en förebild. Det kan verka lite motsägelsefullt att en centralgestalt i katolska kyrkan lyfts som en symbol för progressivitet i Sverige på slutet av 1800-talet. Den katolska kyrkan och dess företrädare ses ju ofta som patriarkala och reaktionära och den katolska kyrkan motarbetades aktivt i Sverige ända sedan reformationen. Kanske var det just på grund av att katolska kyrkan motarbetades, som gjorde att Ellen Key och andra med henne såg den som en motkraft. Även om kvinnor fick rösträtt 1921 så dröjde till 1951 innan katoliker fick sitta i regeringen samt studera till lärare och sjuksköterskor. I riksdagen fick katoliker däremot sitta från 1870.

Vi kan hitta förebilder i olika tider. Vad för historiska förebilder har du för det samhälle du vill se ska växa fram?

Kategorier
Vadstena

Pilgrimscentrum

Pilgrimsmärken gjutna i tenn.

Känner du igen någon symbol på märkena? Var ifrån tror du de kommer? Hur tror du man använde dem?

Personer som verkligen gått in i identiteten backpackers smyckar ofta sina ryggsäckar med flaggor från länder de besökt och stadsvapen från städer där de sovit. När man lär sig simma allt bättre kan man ta simmärken. I Slovenien finns en spämpel på varje bergstopp, så att man kan stämpla i sin loggbok att man varit där. Alla exemplen är kvitton, bevis på att vi som människor klarat något speciellt. Pilgrimsmärket fyller samma funktion, ett bevis på att du tagit dig till en viktig plats och de var mycket populära på medeltiden.

I alla tider har det funnits människor som vill stanna hemma och människor som vill ge sig ut på långa resor. Vi vill upptäcka det nya och okända, men vi vill också ha ett ställe som vi kallar vårt hem. Kanske hittar vi ett nytt hem på våra resor. Det var inte bara handel utan även religionen som gav människor anledning att resa under medeltiden. Platser för helgons födsel, död eller viktiga handlingar var kraftcentra för gudomlig närvaro. Pilgrimsmärket anses laddat med den heliga platsens kraft. Ofta kan man hitta pilgrimsmärken fastgjutna på kyrkklockor. Kanske donerade resenären märket till den lokala församlingen. Den viktigaste platsen var givetvis Jerusalem, men även Santiago de Compostela i Spanien var populärt. I Norden var länge Nidaros – det nutida Trondheim – en stor vallfärdsort. Under senare medeltid växte även successivt Vadstenas roll som vallfärdsort.

Att gå på en längre pilgrimsfärd för att få en mirakulös kur, fördjupa tron eller minska avståndet till gud var en folkrörelse på medeltiden. Forskare har uppskattat att en tredjedel av befolkningen genomförde en längre resa i livet. Som bevis att man inte bara var en lösdrivare var man tvungen att få ett pilgrimspass av sin präst. Passet underlättade möjligheterna att erhålla både husrum och mat.

Pilgrimsvandringarna band samman Europa och är än idag, 1500 år senare, ett populärt sätt att upptäcka både sig själv och sin omvärld. På Pilgrimscentrum invid klosterkyrkan kan du ta en kopp kaffe, äta nybakade bullar och träffa pilgrimer från Europas alla hörn. Här får man bo för en billig penning, även utan pilgrimspass från sin präst.

Rörelsefriheten är en mänsklig rättighet §13 i deklarationen om mänskliga rättigheter. Huvudregeln är att man får resa vart man vill i landet där man är medborgare och man får lämna landet. Även nu under coronapandemin är man fri att lämna sitt land, men eftersom möjligheten att bli insläppt i andra länder är begränsad är det ofta inte möjligt. Bara diktaturer låser in sina medborgare.

Det centrala i pilgrimsfärden är resan, både rent praktiskt såklart, men också resan som symbol för förändring och utveckling. Vilken resa behöver du ge dig ut på och varför?

Kategorier
Stockholms city

Frihetens källa

33 ton sten från Kalmar formgivet av Björn Selder, invigt 1993.

Tre granitobelisker står mitt på torget. Till skillnad från de andra statyerna i promenaden är det inte helt tydligt vad de föreställer. Vad tycker du det ser ut som?

I mars 1990 startade Måndagsrörelsen, en solidaritetsrörelse för de tre baltiska ländernas självständighet från Sovjetunionen. Startpunkten för rörelsen som spred sig till många svenska städer var här på Norrmalmstorg. Kärnan i rörelsen utgjordes av Moderater och Folkpartister men samlade ett brett stöd.

I augusti 1991 erkände Ryssland de baltiska staternas suveränitet och Sverige fick plötsligt tre nya demokratiskt styrda grannländer Estland, Lettland och Litauen. Sedan 1993 står skulpturen Frihetens källa på Norrmalms torg för att påminna om banden mellan Östersjöländerna.

Tillskillnad från de flesta post-sovjetiska länder har den demokratiska utvecklingen i de baltiska staterna har varit god sedan 1991. För att ta två ytterligheter, Estland hamnar på plats 27 i Economists demokratiindex medan Turkmenistan hamnar på plats 162 av 167. De starka banden till Sverige och de andra nordiska länderna har spelat mycket stor roll men även traditioner och målbilder. En uttalad strategi som genomsyrade samtliga de baltiska läderna var att snabbt bli en del av Europa genom att skriva på Europakonventionen och att ansöka för medlemsskap i EU.

Om du har lite extra tid och vädret är bra så ta en avstickare ner till Nybroplan och Raul Wallenbergmonumentet

Är det viktigt för Sverige att demokratin utvecklas och förstärks i andra länder?

Kategorier
Stockholms city

Ellen Key

Bronsskulpturen föreställande Ellen Key är gjord av Sigrid Fridman, den invigdes 1953.

Ellen Keys park är en dold pärla i Stockholm, passa på att titta lite extra på den kreativa lekplatsen. Parken, som är din start eller slutpunkt under promenaden, är gjord för att passa både unga och gamla besökare.

De flesta statyer på namngivna personer föreställer män. I Göteborg finns det till och med fler skulpturer av Evert Taube än namngivna kvinnor. Stockholm är inte mycket bättre. År 2017 var det 10 av 50 statyer på namngivna personer som föreställde kvinnor. Men det ska jämföras med endast 5 av 39 sju år tidigare, så det går åtminstone åt rätt håll.

Ellen Keys största bidrag till eftervärlden är hennes arbete för att förbättra barns levnadsvillkor och lärande. Gå gärna till Nationalmuseum om du vill utforska henne mer.

Kategorier
Nationalmuseum

Barnens århundrade

Barnkammarens bok, den första bilderboken för barn i Sverige utkom i första upplaga 1882. Rim och ramsor är illustrerade av Jenny Nyström (1854-1946). Salen för 1870-1910.

Vad ser du på bilden? Illustrationerna i Barnkammarens bok är 138 år gamla nu. Vad är likt och olikt i hur vi illustrerar för barn då och nu?

Sekelskiften manar alltid till extra eftertanke. Samhällsdebattören och feministen Ellen Key gav år 1900 ut boken ”Barnets århundrade”, en stridsskrift mot de villkor många barn levde under, både i Sverige och utomlands. Idéerna fick spridning och boken har översatts till 26 språk. Under 1900-talet har synen på barn och barns rättigheter förändrats. Man ser inte längre barn som små ofullständiga vuxna som ska formas och tuktas. Man ser dem som fullständiga personer som ska ges förutsättningar för att utvecklas. Samhällets ansvar för varje enskilt barn och uppväxtvillkor står i centrum, på ett helt annat sätt än på slutet av 1800-talet. På 1950-talet förbjöds lärare slå eleverna och lagen mot barnaga i hemmet kom 1979. Sedan dess har Barnombudsmannen instiftats vilket ytterligare förstärkt barns rättigheter i samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. De mänskliga rättigheterna och friheterna gäller ju även barn, men barn har andra behov och förutsättningar än vuxna. Konventionen beskriver hur de mänskliga rättigheterna ska förverkligas för barn.

Om rättigheter för barn var en av de stora striderna för demokratin under 1900-talet, vilka rättigheter och för vem tror du debatten kommer handla om de kommande 80 åren?

Kategorier
Nationalmuseum

Design för alla

Från vänster: Tvättställsblandare med greppvänliga rattar formgivna av Jan Landqvist för Gustavsberg sent 80-tal, greppvänlig sked och universalvredet ”Uni” RFSU Rehab 1984 formgivna av Maria Benktzon, Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon.

Vad sticker ut när du tittar på objekten? Vad tror du formgivaren har tänkt på när hen designade?

Synen på funktionshinder har förändrats mycket bara under de senaste 50 åren. Istället för att fokusera på individen och individens funktionsnedsättning, börjar man alltmer prata om det omgivande samhället och de hinder som finns. Tillgänglighetsanpassningar underlättar ofta för många grupper, en ramp gör det enklare både för den som skjuter på en barnvagn, den som använder en rulator och den som åker i en rullstol och den som ska leverera lådor.

Sverige började tidigt jämfört med stora delar av världen att lägga fokus på fysisk tillgänglighet med ambitionen att ge fler personer möjlighet att delta i offentligheten och tillgodogöra sig de gemensamma resurserna.

En kanske oväntad konsekvens är att det nu finns många världsledande företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster inom tillgänglighetsområdet.

När har du upplevt att något i ditt liv underlättats tackvare tillgänglighetsanpassning?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Kopparmatte

Kopparmatte. I utställningen om 1600-talet

Tycker du att Kopparmatte ser skrämmande ut? Hur tror du det känns att få smaka på hans ris?

Kopparmatte var en koppargestalt som från 1603 till 1776 stod ovanpå skampålen (kåken) på Stortorget i Stockholm. Skulpturen skulle fungera som varning mot att begå brott. Byggnadskollegium beslöt 1647 att ”Justitien” (kåken och dithörande anordningar) skulle byggas om och att ”herr Gert styckgjutare skulle gjuta och förfärdiga Justitiæbelätet af fin mässingsmalm”. Från Stortorget i Gamla stan flyttades Kopparmatte 1776 till Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg, och därefter 1810 till Träsktorget, nuvarande Karl Staaffs Torg. Här stod han fram till maj 1833 då han störtades omkull av en stormvind och föll ned. Statyn på stadsmuseet är ingen kopia utan orginalstatyn.

År 1608 kompletterades den gällande Kristoffer landslag med gammaltestamentlig rätt. Det innebar stränga straff för allt från snatteri till otrohet, inte helt olikt de sharialagar som det pratas så mycket om idag och som tillämpas i till exempel Saudiarabien och Iran. I första instans dömdes många till hårda kroppsstraff och till döden. Ofta mildrades straffet när den dömde överklagade. Domarna i hovrätterna ansåg tydligen inte att lagen var riktigt rimlig och hittade olika sätt att gå runt den. Landslagen avskaffades 1734 då den ersattes av ”1734 år lag”. Det är 1734 års lag som som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland.

Idag står en helt annan skulptur framför många domstolar i världen, den romerska gudinnan Justitia. Hon har ingen piska i handen utan en våg som symboliserar att argument och omständigheter ska vägas mot varandra. Hon har också ett svärd som ska symbolisera makt, och ibland en ögonbindel som symboliserar att hon inte ser dig, att det inte ska spela någon roll vem du är för alla är lika inför lagen (nionde paragrafen första kapitlet i regeringsformen). Det visar på en förändrad syn på förhållandet mellan stat och medborgare. Även om straff fortfarande har en avskräckande funktion så lägger man nu mer vikt vid allas likhet inför lagen och att straffen handlar om rättvisa, inte om hämnd för oförrätter.

Tycker du att vi ska ha hårdare eller mildare straff? Eller är det bra ungefär som det är?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Samiska persedlar

Samiskt hantverk funnet vid utgrävningar i Stockholm, troligen 1600-tal. Den avlånga mojängen är ena delen av ett handtag till en nätkasse. Samer var underleverantörer till den svenska krigsmakten som var stor uppköpare av bland annat nätkassar.

Vad är det för ornament? Kan man direkt se att det är samiskt tycker du?

Handel med folk i norra Skandinavien har säkert pågått väldigt länge. Det finns skriftliga källor från 1300-talet och framåt som t.ex. reglerar pälshandel, dyrbara varor som mård, björn och vargskinn. Men det skulle dröja till 1500-talet innan Sverige hade en mer uttalad politik om att införliva Norrland i nationen Sverige. Innan dess bestod Sveriged av södra Finland och Sverige söder om Gävle. Gustav Vasa inledde en kolonialisering av Sapmi och samerna trängdes långsamt undan av svenska bönder. När andra länder kolonialiserade andra världsdelar så kolonialiserade Sverige Norrland. Man talade om det i samma termer.

Under 1600-talet beslutade kungen Karl IX att samerna skulle ha representation i ståndsriksdagen tillsammans med bondeståndet. Hur verklig representationen blev till ståndsriksdagen är lite oklart. Samerna var själva tvungna att finansiera sin riksdagsman och det verkar inte som om de prioriterade detta. Norrland låg ganska långt bort då. Landvägen tog det 16 dagar från Torneå till Stockholm. Med båt tog bara ett dygn skrev Västerbottens landshövding Gabriel Gyllengrip 1755, men det måste ha varit en väldigt snabb båt.

När rösträttsreformerna börjar komma på andra halvan av 1800-talet hamnar samerna ofta i märkliga lagliga situationer. Exempelvis var rösträtten kopplad till hur mycket skatt du betalade, men samerna var skattebefriade. Konsekvensen var att man inte hade individuell rösträtt, däremot betalade samebyn (en slags ekonomisk förening) skatt och juridiska personer kunde på slutet av 1800-talet ha rösträtt. Därmed hade samerna kollektiv rösträtt via samebyn. Vill du veta detaljerna kring den märkliga historien om samerna och rösträtten har Demokrati 100 benat ut detaljerna.

Även om samerna på pappret var medborgare och hade samma rättigheter som andra så blev de i praktiken alltid diskriminerade. De blev berövade på mark och tvångskristnade. Under 1900-talet påverkade idéer om rasbiologi Sveriges politik jäntemot samerna, vilket ledde till många olika former av övergrepp. Forum för Levande Historia har skapat en översikt över denna mörka period.

Sedan 1993 finns Sametinget, en myndighet med en folkvald församling. Myndigheten ansvarar bland annat för språkfrågor, näringsliv och samisk kultur.

Ska majoriteten alltid få bestämma eller ska man se till att minoriteter får särskilda skydd? När har du upplevt att du tillhört en minoritet?

Kategorier
Armémuseum

Den stora daldansen

Vapen från dalupproret 1743. Utställningen om Krig och fred 1500-1800-talet, tredje plan

Vad är det för vapen du ser på bilden? Vad tror du dalmasarna tänkte när de satt hemma och tillverkade dem? Är det gamla redskap som är omgjorda till vapen?

Det hade länge funnits ett missnöje hos allmogen mot frihetstidens ”herrevälde”, där böndernas inflytande var minimalt och där de upplevde att tidigare enväldiga monarker åtminstone lyssnat på deras krav. Detta missnöje var ännu starkare i Dalarna än i andra delar av landet, bland annat till följd av att hattpartiet infört inskränkningar i dalkarlarnas fria handel med Norge. Svåra år, ett utbrott av dysenteri och missväxt 1742 som ledde till svält bidrog till att ytterligare öka missnöjet.

Bönder och soldater som beväpnat sig marscherade mot Stockholm i juni 1743. Till Stockholm anlände de den 20 juni. De 4500 bönderna från Dalarna krävde att de som var ansvariga för nederlaget i kriget mot Ryssland 1741-1743 skulle ställas inför rätta. Många soldater från Dalarna hade dött i kriget. De motsatte sig också att regeringen tänkte låta den ryska kejsarinnan Elisabet avgöra vem som skulle bli tronföljare i Sverige.

Regeringen verkade först villig att förhandla med dalkarlarna, men det hela slutade blodigt. Armen öppnade eld mot upprorsmakarna, 150 skjöts ihjäl och 3000 togs till fånga. De fyra ledarna för upproret dömdes till döden.

När nyheten spred sig i landet om dalkarlarnas nederlag så gav även bönderna i andra landsändar upp.

Dalkarlarna krävde inte demokrati, de ville tvärtom att kungamakten skulle stärkas och att riksdagen, som dominerades av aristokratin, skulle få mindre inflytande. Även om regeringen slog ner upproret så var de i viss utsträckning tvungna att ta hänsyn till det folkliga missnöjet. Till exempel så blev de befälhavare som var ansvariga för förlusterna i kriget mot Ryssland senare ställda inför rätta och dömda till döden.

Krig och utrikespolitik, i kombination med ekonomiska problem blir ofta utlösande faktorer för protester och revolutioner. Ibland leder det till att makthavarna ändrar sin politik, ibland att de förlorar makten helt och ibland leder det istället till att diktaturen hårdnar och förtrycket ökar.

Vad krävs för att ett folkligt uppror som detta ska lyckas påverka en regering eller till och med avsätta den? Vad krävs för att någon ska kunna säga att den representerar ”folket” i en sådan här situation?

Kategorier
Armémuseum

Diplomat i frihetens tjänst

Raoul Wallenbergs fickkalender från 1944. Raoul Wallenbergs rum, plan 2

Har du haft en sådan här fickkalender i papper någon gång? Kan du läsa Raoul Wallenbergs handstil?

Nazisterna kom till makten i Tyskland genom demokratiska val 1933 men avskaffade strax därefter demokratin och startade det blodigaste kriget hittills i mänsklighetens historia. Nazisterna invaderade Ungern i mars 1944 och Raoul Wallenberg kom dit i juli 1944 för att arbeta som svensk diplomat. Han satte genast igång med att organisera hjälpaktioner. Han förhandlade med SS (ni ser i kalendern att han hade möte med SS på onsdagen i den vecka i juli som ligger uppslagen) och kunde skriva ut svenska skyddspass åt de som riskerade att deporteras. På så sätt räddade han tiotusentals människor från nazisternas dödsläger.

När Raoul Wallenberg blev tillfrågad om varför han och de andra på ambassaden riskerade livet för människor de inte kände svarade han: ”Jag har inget annat val”.

Vi tycker om att höra historier om hjältar, men det är också sant att en enda person kan ha en avgörande påverkan på historien. Inte bara kungar och presidenter utan även du eller jag eller en vanlig tjänsteman på en diplomatisk beskickning. Världen hade varit lite annorlunda idag om Raoul inte hade varit så modig.

Det var dock inte nazisterna utan kommunisterna som blev Raoul Wallenbergs död. När Sovjet drivit bort nazisterna och intog Budapest blev han gripen. Han dog troligtvis i den sovjetiska säkerhetstjänstens fängelse i Moskva.

Vad är det modigaste du har gjort för att hjälpa en annan människa? Har du någonsin ångrat att du inte vågat säga ifrån?