Etikett: Statsskick

Kategorier
Nationalmuseum

Hattar vs mössor

Carl Gustaf Tessin, porträtt målat i Paris 1741 av Louis Tocqué. Finns i salen för perioden 1720-1770.

Vad har han på sig? Ser det inte ut som en riddarrustning? Men tavlan är målad på 1700-talet långt efter riddartiden…. hur kommer det sig tror du?

Tavlan föreställer den framträdande hattpartisten Carl Gustav Tessin (1695-1770), son och sonson till arkitekterna som byggde Stockholms slott. Han var greve, diplomat och politiker, och en stor konstälskare. Det är hans konstsamling som lade grunden för nationalmuseum. Och varför han har riddarrustning? Kanske för att han var riddare av den preussiska Svarta örns orden och senare även Serafimerordern. Än i dag kan man ju bli utnämnd till riddare, och om man är lite fåfäng så kanske man låter sig porträtteras i rustning.

På 1700-talet händer det mycket i hur Sverige styrs. Kungen har på olika sätt även tidigare behövt stämma av stora projekt med andra makthavare i samhället, att starta krig helt utan stöd skulle inte funka även om kungen var enväldig. Under den så kallade Frihetstiden 1719-1772 har riksdagen stort inflytande och kungen har mindre makt. I ståndsriksdagen väljs ledamöterna som representanter för sitt stånd, sin klass – för adeln adeln, för prästerna, för borgarna eller för bönderna. Men när de väl är invalda bildas andra grupperingar i riksdagen. Det är nu man för första gången egentligen talar om partier i svensk politik, och kampen i riksdagen stod mellan Hattarna och Mössorna. Den största skillnaden mellan partierna låg i synen på utrikespolitik. Hattarna ville att Sverige skulle återta den mäktiga och geografiskt omfattande roll man haft på 1600-talet (under 1600-talet hade två tredjedelar av statsbudgeten gått till krigsmakten) och Mösspartiet ansåg att det skulle tjäna landet bättre att ha fred med grannländerna och använda statsbudgeten till annat än krig. På 1700- och 1800-talet växer en på sätt och vis ny roll fram – politikern. Carl Gustaf Tessin är ett exempel på det, ett annat exempel är hans ärkefiende, mösspartisten Arvid Horn, en annan adelsman och militär. Men det är först på 1800-talet som vi en politikerroll som är mer lik den vi har idag.

Idag finns det ca 36 000 politiker i Sverige, personer som blivit invalda i fullmäktige och nämnder i kommuner, regioner och riksdagen. Det innebär att av 277 personer är det en som är politiker. Nästan alla ca 95% av dem är fritidspolitiker dvs. de har ett annat jobb också som betalar deras lön. Av de folkvalda representanterna är 43% kvinnor, 10% är 18-26 år gamla, 10% är födda i ett annat land och 10% är småbarnsföräldrar.

Skulle du kunna tänka dig att bli politiker? Vilket parti skulle du då vara med i och vilka frågor skulle du driva?

Kategorier
Armémuseum

Kupp!

Artillerigården framför Armémuseum.

Du står på artillerigården framför Armémuseum. Hur stor är den? Varför är den så stor och vad tror du man gjorde här?

Här red Gustav III in den 19 augusti 1772, följd av jublande stockholmare och ett par hundra officerare. Han hade precis genomfört en oblodig statskupp och därmed satt stopp för den period i Sveriges historia som kallas för frihetsfriden (1719 – 1772). Själv sa han inte att han genomfört en statskupp, utan han kallade det för en revolution.

Namnet ”frihetstiden” användes redan i samtiden. Det syftade på att man hade avskaffat det kungliga enväldet. Sverige styrdes istället av riksdagen som dominerades av de två partierna Hattarna och Mössorna. Men det var bara någon procent av landets medborgare som faktiskt fick rösta, så det var långt ifrån demokrati. Ändå genomfördes en rad viktiga reformer på det rättsliga området, som tog Sverige några myrsteg närmare än rättsstat. Det var under denna tid man grundlagsfäste yttrandefriheten i Sverige, genom Tryckfrihetsförordningen 1766.

Men Gustav III ansåg att det kungliga enväldet skulle återinföras. Utrikespolitiskt var Sverige starkt försvagat, och två misslyckade krig – Hattarnas ryska krig och pommerska kriget visade att Sverige nu var långt ifrån den militära stormakt det varit under förra århundradet. Mössorna hade tagit över makten i riksdagen och de förde en mindre krigisk utrikespolitik än Hattarna.

Kungen och många högt uppsatta militärer var missnöjda med mösspartiets utrikespolitik och tyckte att Sverige måste rusta upp sin militär inför hotet från Ryssland (där kungens kusin, Katarina den Stora, var regent).

Skulle man kunna genomföra en statskupp i dagens Sverige? Vad skulle du göra om du fick reda på att en enda person eller parti tagit över allt makt och bestämt sig för att ställa in alla allmänna val?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Undantaget Aten

Grekisk hjälm av korintisk modell. Ca 560 f.kr. Studiegalleriet

Känner du igen formen på hjälmen? Den är avskalat cool men är den praktisk för strid? Öronen är helt täckta och synen mycket begränsad. Modellen dog ut rent praktiskt men formen lever kvar, både Boba Fett i Stjärnornas krig och Magneto hos Marvel använder varianter av den korintiska hjälmen.

Hjälmen användes bl.a. av Atens soldater hopliterna som var ett tungt utrustat infanteri. Under den nästan 200 år långa period då Aten var en demokrati (508-338 f.kr) var soldat ett yrke man kunde ha och man finansierade själv sin utrustning. Framgång på slagfältet kunde ge dig goda förutsättningar för politiska positioner.

Aten var en av de grekiska stadsstaterna och den där idén om demokrati uppstod och en av de få där den infördes. Demokratin infördes ganska snabbt efter en revolution 508 f.kr. Tillräckligt många tyckte då att man behövde något annat än en ny tyrann och började ta fram former för storskaligt medborgarinflytande eller direktdemokrati. Det uppstod snabbt en invecklad väv av institutioner och roller som utfördes av alla fria män över 18 år (ca 20% av befolkningen). Aten vid den här tiden var givetvis betydligt mindre än Sverige men samtidigt mycket större än en genomsnittlig svensk kommun.

Man upprättade nya valkretsar som blandade grupper från innerstan, kusten och jordbrukslandet. Indelning var ett sätt att bryta de gamla eliternas makt. Valkretsarna utsåg 500 representanter till medborgarrådet som valdes på ettårsmandat, tanken var att alla ska sitta nån gång. Lagar som föreslogs av medborgarrådet antogs av medborgarförsamlingen som träffades ett par gånger per år. Det fanns också en obligatorisk tjänst som jurymedlem i domstolarna.

Styrelseskicket gav bred legitimitet till både stora byggprojekt och krig och upprätthölls av stora teaterfestivaler med nyskrivna tragedier finansierade av de rikaste. Trots rikets framgång och regionalt ledande roll var många kritiska.

Sokrates var en av kritikerna av den atenska demokratin. Istället för demokrati vill Sokrates att en meritokrati; samhället skulle styras av ett församling av filosofkungar och rörelsefrihet och yttrandefrihet skulle begränsas för att upprätthålla allmän dygdighet. I Aten fanns ingen polis, det ville Sokrates styra upp genom att en stark soldatklass skulle inneha våldsmonopolet.

Atens demokrati fungerade i två hundra år, dubbelt så länge som vår hitills. Sedan föll styrelseformen och konceptet var i dvala fram tills att det åter uppmärksammades närmare 2000 år senare i samband med upplysningstiden.

Skulle du vilja att din kommun styrdes på samma sätt som Aten?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Gud, härskare, ledare

Votivoffer. En bronsstatuett som föreställer guden Osiris, funnen i Faraon Nectanebo II grav. 300-talet f.kr. Egyptiska samlingen, nedre plan, bankvalvet.

Försök att se vad det är för kläder och accessoarer bronsstatuetten har. Kan du se vad som avslöjar att det är en gud och inte bara ett porträtt av en människa?

Osiris ser ut som en människa, precis som gudar oftast gör när de avbildas av människor. Han är klädd som en farao. På huvudet bär han den egyptiska kungakronan.

Faraonerna regerade från omkring 3000 f.Kr. fram till 30-talet f.kr. Farao uppfattades som gudarnas företrädare på jorden. Faraon var mer eller mindre en halvgud, eftersom han var son till guden Horus. Att makthavare uppfattas som gudarnas företrädare på jorden, eller till och med som gudar, är troligen något som uppstod först när vi människor började leva i större civilisationer, med tusentals individer.

Den kung som anses ha grundat den moderna svenska staten, Gustav Vasa, hade som valsprål att ”All makt är av gud”. Men idag i vår regeringsforms första paragraf står det att all offentlig makt utgår från folket. Det är två motsatta principer om var ledaren får sin makt ifrån; direkt från gud eller från folket.

Totalitära ideologier bygger på att makten inte kommer från folket. Folket ska styras av en person eller liten grupp av personer som har kontakt med gud eller en djupare förståelse för någon slags ”överidé”.

Vi kan tycka det är lustigt att folk trodde att Faraon var son till guden Horus, men det är egentligen inte konstigare än den blinda dyrkan av Stalin, Hitler, Kim il Sung eller Al Bagdadi som vi kan se i modern tid. Även idag lockas människor av tanken att ledaren eller ledarna är övermänskliga. Då behöver man ju inte tänka själv, man kan bara lyda.

Vad skulle kunna få dig att dyrka en ledare som en gud?

Kategorier
Sigtuna Museum

Sigtuna gamla rådhus

Sigtuna gamla rådhus uppfört 1744, Stora torget 4D.

Titta på huset, hur ser det ut? Man kan tycka att det ser ut som en kyrka, varför det?

Rådhuset i Sigtuna byggdes 1744 på samma plats som den gamla rådsstugan. Rådhuset innehöll bland annat stadens tingsrätt, administration och en arrest. I samma hus utövade alltså både verkställande och dömande makt. Numer används huset bara ceremoniellt; domstolsväsendet är statligt och stadens administration och fullmäktige finns i det nya kommunhuset. Maktdelning är en central princip i demokratier för att hindra maktmissbruk. Syftet är att olika maktpoler ska kontrollera varandra. Den som stiftar lagar ska inte döma och den som dömer ska inte besluta om statens budget. Det finns också horisontell maktdelning. I Sverige beslutas vissa saker på nationell nivå, vissa på kommunal nivå och vissa på regional nivå.

På medeltiden fattades många viktiga beslut på tinget, där de fria männen samlades. Tinget var en mötesplats där lagar antogs, tvister avgjordes och straff utdömdes. Allting fanns både för nationella angelägenheter och för lokala. Sigtunas ting hölls förmodligen på Tingsberget strax bakom Rådhuset. Det mest kända alltinget i världen är det isländska parlamentet som varit aktivt sedan år 930.

Finns det något du tycker borde beslutas om på en annan nivå än idag?