Kategorier
Vadstena

Kungasalen i Bjälboättens palats

Kungasalen i Bjällboättens palats fungerar idag som frukostmatsal på Klosterhotellet. I bildens övre högra hörn ser du vapensköldarna från ätterna som varit verksamma i palatset på tolv- och trettonhundratalen.

”Vårt dagliga bröd giv oss idag” är något som genomsyrat lokalen under hela dess existens. Bröd och andra spannmålsprodukter som gröt och välling presenterades här för kungligheter för nästan 800 år sedan, sedan för nunnor och numera för hotellgäster. Vad på dagens frukostbord tror du hade överraskat Birger Jarl mest?

Gustav Vasa är det moderna Sveriges första kung, men konceptet av ett svenskt kungarike går längre tillbaka än så. En symbol för den längre traditionen går fortfarande att se i det stora riksvapnet. På skölden finns ett lejon på tre snedgående linjer – det är Birger Jarls vapensköld. Birger Jarl byggde i mitten av 1200-talet detta ståtliga palats åt sin son, Kung Valdemar.

Valdemar störtades 1275 av sin bror Magnus Ladulås. Magnus sonson kung Magnus Eriksson gav sedermera 1346 palatset till Brigitta av Ulvåsa som lät konvertera palatset till ett kloster. Hon är idag känd som heliga Birgitta och är den person man allra mest förknippar med Vadstena, trots att hon levde för nästan sjuhundra år sedan.

Under kung Magnus Erikssons och drottning Blankas tid vid tronen fungerade Kungasalen som audienshall för mottagningar och domslut. För Magnus Eriksson var just domslut viktiga. Han skrev den första riksomfattande landslagen som trädde i kraft 1350. Lagen innebar bland annat avskaffandet av träldomen och stipulerar att kungen ska väljas med ett kungaval. Magnus men också andra författare av landskapslagar följde idén om att ”land skal mæþ laghum byggias”, alltså ”Land skall med lag byggas”. Idén om förutsägbarhet och likhet inför lagen är ett frö till rättsstatstanken, som är viktig i alla nu fungerande demokratier.

Vi förknippar ofta mänskliga rättigheter med ett modernt och upplyst tänkande. Hur kommer det sig att en medeltida kung avskaffar träldomen?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Kopparmatte

Kopparmatte. I utställningen om 1600-talet

Tycker du att Kopparmatte ser skrämmande ut? Hur tror du det känns att få smaka på hans ris?

Kopparmatte var en koppargestalt som från 1603 till 1776 stod ovanpå skampålen (kåken) på Stortorget i Stockholm. Skulpturen skulle fungera som varning mot att begå brott. Byggnadskollegium beslöt 1647 att ”Justitien” (kåken och dithörande anordningar) skulle byggas om och att ”herr Gert styckgjutare skulle gjuta och förfärdiga Justitiæbelätet af fin mässingsmalm”. Från Stortorget i Gamla stan flyttades Kopparmatte 1776 till Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg, och därefter 1810 till Träsktorget, nuvarande Karl Staaffs Torg. Här stod han fram till maj 1833 då han störtades omkull av en stormvind och föll ned. Statyn på stadsmuseet är ingen kopia utan orginalstatyn.

År 1608 kompletterades den gällande Kristoffer landslag med gammaltestamentlig rätt. Det innebar stränga straff för allt från snatteri till otrohet, inte helt olikt de sharialagar som det pratas så mycket om idag och som tillämpas i till exempel Saudiarabien och Iran. I första instans dömdes många till hårda kroppsstraff och till döden. Ofta mildrades straffet när den dömde överklagade. Domarna i hovrätterna ansåg tydligen inte att lagen var riktigt rimlig och hittade olika sätt att gå runt den. Landslagen avskaffades 1734 då den ersattes av ”1734 år lag”. Det är 1734 års lag som som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland.

Idag står en helt annan skulptur framför många domstolar i världen, den romerska gudinnan Justitia. Hon har ingen piska i handen utan en våg som symboliserar att argument och omständigheter ska vägas mot varandra. Hon har också ett svärd som ska symbolisera makt, och ibland en ögonbindel som symboliserar att hon inte ser dig, att det inte ska spela någon roll vem du är för alla är lika inför lagen (nionde paragrafen första kapitlet i regeringsformen). Det visar på en förändrad syn på förhållandet mellan stat och medborgare. Även om straff fortfarande har en avskräckande funktion så lägger man nu mer vikt vid allas likhet inför lagen och att straffen handlar om rättvisa, inte om hämnd för oförrätter.

Tycker du att vi ska ha hårdare eller mildare straff? Eller är det bra ungefär som det är?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Romersk rätt och fel

Porträtt av Julia Domna, Marmor, romerska riket, ca 200 e.kr. Studiegalleriet

Romerska porträtt var, till skillnad från de tidigare grekiska, alltid väldigt lika den de skulle föreställa, så vi kan vara ganska säkra på att Julia Domna såg ut ungefär så här. Ser du att hon har peruk? På romartiden var statyer och statuetter målade, vad tror du att hon var målad i för färger?

Julia Domna (160-217 e.kr) var romarriket mäktigaste kvinna i början av 200-talet. Hon var född i romerska Syrien i staden Homs (som då hette Emesa) och gift med kejsar Septimus Severus. Den romerska överklassen hade sådana här små porträtt av härskarna hemma för att visa att man var en lojal undersåte. Kanske var hennes kläder röda – rött tyg var det dyraste och lyxigaste, färgen framställdes av snäckskal.

Kvinnor hade en svag ställning i det romerska samhället, så hur kunde en kvinna överhuvudtaget vara mäktig? Julia Domna var mycket aktiv politiskt redan då hennes man var kejsare, hon följde med i fälttåg och bidrog till den politiska debatten. Så när hennes man dog 211 och sönerna tog över fick hon en mycket stark ställning som regerande kejsarmoder. I historien finns det flera exempel på detta, att kvinnor fått mycket makt som formellt företrädare för en man eller en ätt.

Rom var centrum i ett vida större imperium än det Aten någonsin styrde över och det var aldrig någon demokrati. Men i de omröstningar som hölls i den romerska folkförsamlingen Comitia började man år 139 före Kristus att tillämpa valhemlighet i vissa fall – lex gabinia tabellaria – och valhemligheten är en viktig princip i våra demokratiska system idag.

Den romerska rätten, som nådde sin höjdpunkt under de tre första århundradena efter Kristi födelse och på 500-talet i östromerska rikets huvudstad, Konstantinopel, anses vara en viktig del av vårt kulturarv. Till skillnad från tidigare rättssystem som ofta byggde på rigida regler och dogmer om att ett visst brott ska leda till en viss påföljd, så var den romerska rätten uppbyggd kring logiska principer och utvecklades ständigt. Den romerska rättens påverkan är stor inom avtalsrätt, där den fastslagit ett antal grundprinciper om när ett avtal uppstår och vilka följder det har för parterna.

När slöt du ett avtal senast?

Kategorier
Sigtuna Museum

Sankta Gertrud 3

Utsikt mot stadshotellet från museets entré.

Klättra upp på en bänk. Titta ner över tomten och tänk dig att vattnet var kanske 5 meter högre, strandkanten låg strax här utanför. Här byggdes vid 1000-talets slut mälarområdets första stenkyrka. Gå runt lite i ruinen och försök föreställa dig var kyrkan låg och hur stor den var. Inne i museibutiken kan du hitta böcker med teckningar av hur arkeologerna tror att kyrkan såg ut.

Du står just nu på Sveriges äldsta tomt. Gränserna på kvarter S:t Gertrud 3 har sett ut så här sedan 1080. För nästan tusen år sedan stegade någon ut en tomt och den indelningen håller vi oss till än idag. I Riksarkivets nya tjänst Tora kan du följa den här tomten genom historien.

Under kungarna i Svealand under tidig medeltid rådde inte demokrati. Men det fanns redan vad man kan kalla för en fungerande stat och en uppfattning om till exempel äganderätt till mark. Äganderätten är en av de rättigheter som gör människors vardag mer förutsägbar. Idag kallar vi det en medborgerlig rättighet (Regeringsformen kapitel 2 artikel 15) men på den tiden fanns naturligtvis inte samma uppfattning om medborgarskap och jämlikhet som idag. I vilket fall som helst så vilar vårt rättssystem idag delvis på rättsuppfattningar som grundlades redan på medeltiden.

Vilka andra begrepp om rättigheter och friheter hade vi redan på medeltiden i en eller annan form?

Kategorier
Sigtuna Museum

Sigtuna gamla rådhus

Sigtuna gamla rådhus uppfört 1744, Stora torget 4D.

Titta på huset, hur ser det ut? Man kan tycka att det ser ut som en kyrka, varför det?

Rådhuset i Sigtuna byggdes 1744 på samma plats som den gamla rådsstugan. Rådhuset innehöll bland annat stadens tingsrätt, administration och en arrest. I samma hus utövade alltså både verkställande och dömande makt. Numer används huset bara ceremoniellt; domstolsväsendet är statligt och stadens administration och fullmäktige finns i det nya kommunhuset. Maktdelning är en central princip i demokratier för att hindra maktmissbruk. Syftet är att olika maktpoler ska kontrollera varandra. Den som stiftar lagar ska inte döma och den som dömer ska inte besluta om statens budget. Det finns också horisontell maktdelning. I Sverige beslutas vissa saker på nationell nivå, vissa på kommunal nivå och vissa på regional nivå.

På medeltiden fattades många viktiga beslut på tinget, där de fria männen samlades. Tinget var en mötesplats där lagar antogs, tvister avgjordes och straff utdömdes. Allting fanns både för nationella angelägenheter och för lokala. Sigtunas ting hölls förmodligen på Tingsberget strax bakom Rådhuset. Det mest kända alltinget i världen är det isländska parlamentet som varit aktivt sedan år 930.

Finns det något du tycker borde beslutas om på en annan nivå än idag?