Kategorier
Vadstena

Birgittastatyett i Vadstena klosterkyrka

Den porträttlika birgittaskulpturen i Vadstena klosterkyrka.

När du ser dig omkring i kyrkorummet, vad väcker det för tankar och associationer? När den Heliga Birgitta fick uppenbarelsen och instruktionen om att bygga kyrkan var nyckelbegreppet ödmjukhet. Man kan också tänka att kyrkan är ganska storslagen. Vad betyder ödmjukhet för dig?

Heliga Birgitta (1303 – 1373) är ett viktigt helgon inom den katolska kyrkan, hon är ett av Europas sex skyddshelgon. Under sitt liv hann hon vara med om mycket. Hon kom från adelsfamilj, från Bjälboättens lagmansgren, med andra ord var hon snudd på kunglig. Hon var intresserad av politik, blev åttabarnsmor, vandrade genom hela Europa flera gånger och grundade en klosterorden, Birgittinorden.

Heliga Birgittas Himmelska uppenbarelser, en bok som beskriver över 600 av de uppenbarelser hon hade under sin livstid, sammanställdes av tre av hennes fyra biktfäder, prior Petrus av Alvastra, magister Petrus Olavi från Skänninge, och spanske exbiskopen Alfonso av Jaén. De gavs ut som bok 1492, och räknas som Sveriges första bidrag till Världslitteraturen. P3 historia har gjort en dokumentär om hennes liv och gärning som är värd en genomlyssning. Heliga Birgitta blev kanoniserad redan 1391.

Birgittas handlingskraft och eftermäle har gjort henne till en inspiratör för centrala personer i kampen för kvinnlig rösträtt vid förra sekelskiftet. Ellen Key som förekommer i flera av Demokratimuseums artiklar är en av de som beskriver Birgitta som en förebild. Det kan verka lite motsägelsefullt att en centralgestalt i katolska kyrkan lyfts som en symbol för progressivitet i Sverige på slutet av 1800-talet. Den katolska kyrkan och dess företrädare ses ju ofta som patriarkala och reaktionära och den katolska kyrkan motarbetades aktivt i Sverige ända sedan reformationen. Kanske var det just på grund av att katolska kyrkan motarbetades, som gjorde att Ellen Key och andra med henne såg den som en motkraft. Även om kvinnor fick rösträtt 1921 så dröjde till 1951 innan katoliker fick sitta i regeringen samt studera till lärare och sjuksköterskor. I riksdagen fick katoliker däremot sitta från 1870.

Vi kan hitta förebilder i olika tider. Vad för historiska förebilder har du för det samhälle du vill se ska växa fram?

Kategorier
Stockholms city

Karl Staaff

Hermen i granit av Karl Staaff är gjord av den populäre skulptören Carl Eldh 1921.

Det du tittar på är en herm av statsminister Karl Staaff. Vad tror du om hans chanser om han hade varit statsminsterkandidat idag? Hade den kraftiga mustaschen hjälpt eller stjälpt?

Tidigare hette Karl Staaffs park Träsktorget och här stod under en tid Stockholms skampåle. Ovanpå skampålen stod Kopparmatte som numer kan ses på Stadsmuseet. Här fanns även en trähäst med vass rygg för djurplågare att straffas på, en sådan häst finns att prova på Armémuseum bredvid montern för den stora Daldansen.

Karl Staaff var verksam i en brytningstid då Sverige gick från ett strikt klassamhälle till en modern demokratisk rättsstat. Han var en av förgrundsgestalterna i rösträttsrörelsen och statsminister två gånger: 1905 – 1906 och 1911 – 1914.

I februari 1914 avgick Karl Staaff i protest mot att kungen Gustav V försökte öka sin makt och sätta regeringen, som var utsedd av den folkvalda riksdagen, ur spel. Den riksdag som valdes 1911 och som hade utsett Staaffs regering, hade valts med allmän och lika rösträtt för män till andra kammaren. Därför hade den högre demokratisk legitimitet än tidigare riksdagar. Karl Staaffs regering verkade, tillsammans med socialdemokraterna, för att rösträtten skulle utökas ytterligare.

Konflikten mellan kungen och Karl Staaffs regering, som brukar kallas borggårdskrisen, var kungens sista försök att motverka demokratiska reformer. Konflikten utlöstes av att kungen höll det så kallade borggårdstalet inför de 30 000 bönder – bondetåget – som hade kommit till Stockholm för att protestera mot den liberala regeringen Staaffs hållning i försvarspolitiken. Planerna på att bygga svenska pansarbåtar hade slopats, och bönderna menade nu att Sverige hotades av en rysk invasion. Kungen hävdade att han skulle ha rätt att fatta avgörande beslut om armén och flottan, som han kallade ”min armé” och ”min flotta”. Demonstranterna krävde att kungen skulle ”leda landet i denna orostid” . Inte helt olikt de politiska krav som bönderna från Dalarna framförde år 1743.

Här kan du se film från bondetåget.

Några dagar efteråt marscherade 50 000 arbetare i ett sorts motdemonstrationståg till stöd för regeringen Staaff under parollen ”Folkets vilja skall ensam bestämma i Sveriges land”.

Kortsiktigt vann kungen, han fick ju regeringen på fall, och en högerregering tillträdde istället, men långsiktigt så var det början på slutet för den politiska kungamakten. Till och med många kungavänliga konservativa ansåg att han hade gått för långt. Detta skulle även kungen inse några år senare, då han slutade att aktivt motsätta sig demokratisering av Sverige. Kanske var det exemplen från andra länder – det Habsburgska rikets sammanbrott och ryska revolutionen – som fick kungen att omvärdera sina politiska mål och inse att han skulle vara glad om han kom undan med livet i behåll. Till skillnad från många andra monarker fick en svenske kungen leva och han levde länge, han dog 92 år gammal 1950 på Drottningholms slott.

Karl Staaff däremot fick tyvärr inte uppleva när allmän och lika rösträtt infördes för både män och kvinnor. Han dog redan 1915, 55 år gammal, i lunginflammation. Här kan du se en film på kistans färd från Engelbrektskyrkan till Norra begravningsplatsen i Stockholm den 10 oktober 1915.

För drygt hundra år sedan var det många som motsatte sig de demokratiska reformerna, det var inte bara kungen. De tyckte inte alls att det var en bra idé med allmän och lika rösträtt. Vad tror du de hade för argument?

Kategorier
Nationalmuseum

Bechdeltestet

Jeanna Bauck Painting a Portrait målat 1880 eller 1881. Porträttet är utfört av Bertha Wegmann. Finns i salen för perioden 1870-1910.

Vad ser du i porträttet när du undersöker det, vad sticker ut för dig? Är det den avmålades blick, hennes kläder, miljön hon sitter i, sakerna runt omkring? Vad tror du konstnären vill förmedla med den här tavlan?

Jeanna Bauck föddes i Stockholm 1840 och spenderade stora delar av sitt liv i München där hon bland annat startade och drev en skola för kvinnliga konstnärer. Hon hade en framgångsrik karriär och ställde bland annat ut på Parissalongen och på världsutställningen i Chicago 1893. Bauck målade mest landskap och tränade sig i Barbizon-skolan som strävar efter realism, inspirerade av naturen.

Nationalmuseum skriver i sin beskrivning av verket. Jeanna Bauck möter betraktarens blick och är skildrad med stor integritet och närvaro. Här kombinerar Wegmann tidens fria självständiga kvinnotyp med den borgerliga kvinnlighetens elegans. Bauck har sina yrkesattribut vid sin sida: penslar och palett. I en rad epokgörande porträtt av varandra lyckades Bertha Wegmann och Jeanna Bauck bidra till att förändra synen på den kvinnliga konstnären.

Mot 1800-talets slut börjar kvinnor ta mer plats i det offentliga rummet. Man kan säga att detta rum på Nationalmuseum med konst från 1800-talet klarar Bechdeltestet. Det finns en tavla målad av kvinna som har ett namn, föreställande kvinna som har ett namn som ägnar sig åt något annat än en man. Tyvärr har Nationalmuseum på skylten vid konstverket blandat ihop vem som är vem. Det är Wegmann som målat av Bauck, inte tvärtom.

Kvinnors rösträtt väckte stor debatt vid samma tid som porträttet ovan är målat. År 1884 skrev riksdagsledamoten Fredrik Theodor Borg från Lantmannapartiet den första motionen om kvinnlig rösträtt, motionen röstades ner 53 mot 44. Med andra ord var 45% av riksdagen 1884 för kvinnans rösträtt. Men det skulle ändå ta 37 år till innan det blev verklighet.

Vad är viktigt för dig att visa när du ska lägga ut en bild av dig själv på sociala media?

Kategorier
Nationalmuseum

Två kamrar, flera fronter

Marmorbyster av kända svenskar, av olika konstnärer från slutet av 1800-talet. Finns i Skulpturgården.

Känner du igen någon av personerna utan att läsa namnen? Vad associerar du till när du ser vita skulpturer?

På den nedre raden näst längst till höger i bild syns bysten av Louis de Geer (1818-1896), Sveriges första statsminister. Louis de Geer var ståndsriksdagens sista justitieminister och en av nyckelpersonerna bakom ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.

I mitten av 1800-talet hade ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – var representerade, blivit föråldrad. Den återspeglade inte längre maktförhållandena i samhället. Sverige var naturligtvis ingen demokrati, men syftet med riksdagen var ändå att den skulle återspegla någon slags folkvilja, det vill säga ta hänsyn till de intressen som de som hade egendom och betalade skatt hade. Industrialismen hade förändrat samhället radikalt – nya ekonomiskt starka grupper växte fram som var inte representerade.

Efter brittisk modell infördes en tvåkammarriksdag. Ett beslut måste godkännas av både första och andra kammaren för att bli lag.

I valen till andra kammaren, som hade 190 ledamöter, hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt.

Till första kammaren, som hade 125 ledamöter, utsågs ledamöterna av landstingen, valen var alltså indirekta. Det gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. I landstingsvalen fick i princip alla vuxna män rösta, men de som hade stora egendomar och/eller stora inkomster fick fler röster. En välbärgad man kunde ha uppåt 40 röster. Även kvinnor (änkor och ogifta arvtagerskor) kunde ha rösträtt i kommun- och landstingsval, om de var tillräckligt förmögna. Man kan se det lite grann som om landstingen var som ekonomiska föreningar eller aktiebolag där man har olika mycket inflytande beroende på hur mycket man äger eller betalar. Det var hur mycket du betalade i skatt som avgjorde hur många röster du hade.

Två kammarriksdagen fanns formellt kvar fram till 1971, även om första kammaren då sedan länge hade spelat ut sin roll. Sedan 1971 har vi enkammarriksdag med 349 ledamöter.

Läs även: ”En man, en röst, ett gevär”.

Ståndsriksdagen fungerade i flera hundra år i lite olika former. Tvåkammarriksdagen existerade på pappret i över 100 år. Hur länge tror du det dröjer innan vi reformerar den riksdag vi har idag? Här kan du läsa mer om Sveriges riksdags historia, från 1400-talet fram till idag.

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Samiska persedlar

Samiskt hantverk funnet vid utgrävningar i Stockholm, troligen 1600-tal. Den avlånga mojängen är ena delen av ett handtag till en nätkasse. Samer var underleverantörer till den svenska krigsmakten som var stor uppköpare av bland annat nätkassar.

Vad är det för ornament? Kan man direkt se att det är samiskt tycker du?

Handel med folk i norra Skandinavien har säkert pågått väldigt länge. Det finns skriftliga källor från 1300-talet och framåt som t.ex. reglerar pälshandel, dyrbara varor som mård, björn och vargskinn. Men det skulle dröja till 1500-talet innan Sverige hade en mer uttalad politik om att införliva Norrland i nationen Sverige. Innan dess bestod Sveriged av södra Finland och Sverige söder om Gävle. Gustav Vasa inledde en kolonialisering av Sapmi och samerna trängdes långsamt undan av svenska bönder. När andra länder kolonialiserade andra världsdelar så kolonialiserade Sverige Norrland. Man talade om det i samma termer.

Under 1600-talet beslutade kungen Karl IX att samerna skulle ha representation i ståndsriksdagen tillsammans med bondeståndet. Hur verklig representationen blev till ståndsriksdagen är lite oklart. Samerna var själva tvungna att finansiera sin riksdagsman och det verkar inte som om de prioriterade detta. Norrland låg ganska långt bort då. Landvägen tog det 16 dagar från Torneå till Stockholm. Med båt tog bara ett dygn skrev Västerbottens landshövding Gabriel Gyllengrip 1755, men det måste ha varit en väldigt snabb båt.

När rösträttsreformerna börjar komma på andra halvan av 1800-talet hamnar samerna ofta i märkliga lagliga situationer. Exempelvis var rösträtten kopplad till hur mycket skatt du betalade, men samerna var skattebefriade. Konsekvensen var att man inte hade individuell rösträtt, däremot betalade samebyn (en slags ekonomisk förening) skatt och juridiska personer kunde på slutet av 1800-talet ha rösträtt. Därmed hade samerna kollektiv rösträtt via samebyn. Vill du veta detaljerna kring den märkliga historien om samerna och rösträtten har Demokrati 100 benat ut detaljerna.

Även om samerna på pappret var medborgare och hade samma rättigheter som andra så blev de i praktiken alltid diskriminerade. De blev berövade på mark och tvångskristnade. Under 1900-talet påverkade idéer om rasbiologi Sveriges politik jäntemot samerna, vilket ledde till många olika former av övergrepp. Forum för Levande Historia har skapat en översikt över denna mörka period.

Sedan 1993 finns Sametinget, en myndighet med en folkvald församling. Myndigheten ansvarar bland annat för språkfrågor, näringsliv och samisk kultur.

Ska majoriteten alltid få bestämma eller ska man se till att minoriteter får särskilda skydd? När har du upplevt att du tillhört en minoritet?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Rösträttskampen

Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901. I utställningen om folkrörelserna.

Vad ser du på bilden, vad sticker ut för dig? Vad är det för människor som engagerar sig i frågan, tror du det är representativt?

Idag betyder allmän rösträtt att alla medborgare över 18 år har en röst oberoende av inkomst, etnisk bakgrund och kön men så har det inte alltid varit. När kampen för allmän rösträtt inleddes på 1880-talet var målet för rösträttsaktivisterna allmän rösträtt för alla män, även om det fanns progressiva som vill gå längre t.ex. Fredrik Theodor Borg som motionerade om kvinnlig rösträtt 1884.

Frågan om allmän och lika rösträtt var stor vid förra sekelskiftet. I de flesta västliga länder pågick liknande debatter och på en ganska kort tid så klubbades lika rösträtt i land efter land. Det fanns dock länder i där processen inte gick lika fort. Sverige var sist i Skandinavien när vi införde kvinnlig rösträtt 1919-1921. I upplysningslandet framför andra Frankrike fick kvinnor inte rösträtt förrän 1942. I demokratins vagga Grekland fick kvinnor rösträtt 1952 och i Schweiz som kanske har några av de ovanligaste röstningsförfarandena i världen så fick kvinnor rösta 1971. Ett annat intressant fall är i USA där man visserligen införde allmän rösträtt för män efter inbördeskriget 1870 och kvinnlig rösträtt fullt ut 1920, men där det i praktiken gällde vita amerikaner. Man hade möjligheten att utesluta väljare från röstlängderna på flera olika sätt, och det drabbade i första hand afroamerikaner, ända fram till 1965.

Gå in på digitala stadsmuseet eller Stockholmskällan och temat rösträtt. Vilka argument för och emot allmän rösträtt hittar du?

Kategorier
Armémuseum

En man, en röst, ett gevär

Uniform M/1910 som gällde för samtliga truppslag

Vad tänker du på när du ser en uniform? Stil, ordning, underkastelse, utbytbarhet, effektivitet?

Under 1800-talet växer värnpliktsarméer fram i många europeiska länder. Förebilden är Napoleons Frankrike som reformerat sin armé från en yrkesmilitär till en slags folkarmé. Våldsmonopolet stannar hos staten men det upplevda delägarskapet från medborgarna ökar. Förändringarna ökar mängden tillgängliga soldater men förändringen innebär att folket börjar ställa krav. Ska man riskera sitt liv bör man få vara med och påverka.

Våren 1902 rycker de 80 000 första värnpliktiga männen in i den svenska krigsmakten. 1909 får män allmän rösträtt till riksdagen i Sverige, och ett av slagorden på väg mot rösträtten har varit ”En man, en röst, ett gevär”. Just en röst är viktigt då man i Sverige i kommunala val sedan länge hade olika många röster beroende på sin förmögenhet, en rik man kunde i kommunala val ha lika många röster som resten av byn. Exakt hur många röster man kunde ha förändrades ofta t.ex. efter år 1900 var det ett tak på 40 röster. Systemet med olika röstetal fortsatte gälla fram till 1918 i kommunala val, men aldrig i riksdagsval. Alla som hade rösträtt hade en röst.

Har man en plikt att försvara sitt land bara för att man har en rätt att rösta?

Kategorier
Medelhavsmuseet

Amazonerna

Herakles i strid med amazoner. Aten, ca. 500 f.kr. Utställningen om Aten, nedre plan

Vad ser du? Den svarta figuren är Herakles, en av de framträdande grekiska hjältarna, i strid med en Amazon nere till höger.

Amazonerna nämns redan 800 f.kr av grekiska historiker. De kraftfulla kvinnokrigarna verkar ha setts som ett skräckexempel. Amazonerna fanns i det skytiska området i dagens Ukraina som gränsande till grekiska kolonier vid Svarta havet. Det finns få skriftliga bevis om hur deras samhälle fungerade men i gravar som grävts ut finns både manliga och kvinnliga krigare och härskare.

Kanske på grund av den svaga ställning kvinnor hade i Aten så gjorde de skytiska kvinnliga krigarna ett djupt intryck på de grekiska männen. Man tycks ha sett det som onaturligt och övermäskligt och därmed var det tacksamt för mytbildning. I Aten var den politiska och militära makten helt och hållet männens och så är det ju på många ställen i världen än idag.

I slutet av 1800- och början av 1900-talen pågick en aktiv debatt i Sverige om kvinnor skulle få rösta. Ensamutredaren Carl-Axel Reuterskiöld kom fram till att det inte var lämpligt, många konservativa tidningar höll med. Det fanns många argument om varför det var onaturligt och olämpligt, men 1919 tog riksdagen beslut om kvinnlig rösträtt. Tjugo år senare var kvinnorna fortfarande kraftigt underrepresenterade på politiska poster. År 1942, då det var 5% kvinnor i stadsfullmäktige och landsting, gjordes en opinionsundersökning, den största någonsin med 5000 tillfrågade. På frågan om det borde vara fler kvinnor i stadsfullmäktige och landsting så sa 42 procent att det var bra som det var, 8 procent tyckte att det borde vara färre kvinnor och 27 procent tycket att det borde vara fler kvinnor.

Tycker du det är viktigt att det är lika mycket män och kvinnor i politiken? Varför/varför inte?

Kategorier
Sigtuna Museum

Flytt och resa

Utställningsrummet Flytt och resa i museibyggnaden Fornhemmet

Du står i utställningsrummet ”Flytt och resa”. Leta reda på det äldsta myntet och den nyaste invånaren i utställningen! Har de något gemensamt?

Demokrati betyder folkstyre. Befolkningen på en plats är de som någon gång kommit dit för att leva där, för tusen år sedan eller igår. För att få rösta och bli vald i Sverige måste man vara över 18 år ha bott här en viss tid. Då anses man lämpad att vara med att styra. Till kommunfullmäktige och regionfullmäktige får man rösta när man har permanent uppehållstillstånd och till riksdagen får man rösta först när man bott här tillräckligt länge för få svenskt medborgarskap.

Men det har inte alltid varit så, vem som får rösta och bli vald har skiftat. Vid det första demokratiska valet I Sverige 1921 räckte det inte att vara 18 år, man var tvungen att vara 23. Och ända till 1989 kunde vuxna människor omyndigförklaras, till exempel om de hade en psykisk sjukdom, vilket gjorde att de inte fick rösta. Läs mer om hur den allmänna rösträtten har utvecklats här.

Tycker du att åldersgränsen för att rösta ska höjas till 23? Eller kanske sänkas till 16? Om du var tvungen att välja mellan de två, vad skulle du välja?