Kategorier
Nationalmuseum

Bechdeltestet

Jeanna Bauck Painting a Portrait målat 1880 eller 1881. Porträttet är utfört av Bertha Wegmann. Finns i salen för perioden 1870-1910.

Vad ser du i porträttet när du undersöker det, vad sticker ut för dig? Är det den avmålades blick, hennes kläder, miljön hon sitter i, sakerna runt omkring? Vad tror du konstnären vill förmedla med den här tavlan?

Jeanna Bauck föddes i Stockholm 1840 och spenderade stora delar av sitt liv i München där hon bland annat startade och drev en skola för kvinnliga konstnärer. Hon hade en framgångsrik karriär och ställde bland annat ut på Parissalongen och på världsutställningen i Chicago 1893. Bauck målade mest landskap och tränade sig i Barbizon-skolan som strävar efter realism, inspirerade av naturen.

Nationalmuseum skriver i sin beskrivning av verket. Jeanna Bauck möter betraktarens blick och är skildrad med stor integritet och närvaro. Här kombinerar Wegmann tidens fria självständiga kvinnotyp med den borgerliga kvinnlighetens elegans. Bauck har sina yrkesattribut vid sin sida: penslar och palett. I en rad epokgörande porträtt av varandra lyckades Bertha Wegmann och Jeanna Bauck bidra till att förändra synen på den kvinnliga konstnären.

Mot 1800-talets slut börjar kvinnor ta mer plats i det offentliga rummet. Man kan säga att detta rum på Nationalmuseum med konst från 1800-talet klarar Bechdeltestet. Det finns en tavla målad av kvinna som har ett namn, föreställande kvinna som har ett namn som ägnar sig åt något annat än en man. Tyvärr har Nationalmuseum på skylten vid konstverket blandat ihop vem som är vem. Det är Wegmann som målat av Bauck, inte tvärtom.

Kvinnors rösträtt väckte stor debatt vid samma tid som porträttet ovan är målat. År 1884 skrev riksdagsledamoten Fredrik Theodor Borg från Lantmannapartiet den första motionen om kvinnlig rösträtt, motionen röstades ner 53 mot 44. Med andra ord var 45% av riksdagen 1884 för kvinnans rösträtt. Men det skulle ändå ta 37 år till innan det blev verklighet.

Vad är viktigt för dig att visa när du ska lägga ut en bild av dig själv på sociala media?

Kategorier
Nationalmuseum

Hattar vs mössor

Carl Gustaf Tessin, porträtt målat i Paris 1741 av Louis Tocqué. Finns i salen för perioden 1720-1770.

Vad har han på sig? Ser det inte ut som en riddarrustning? Men tavlan är målad på 1700-talet långt efter riddartiden…. hur kommer det sig tror du?

Tavlan föreställer den framträdande hattpartisten Carl Gustav Tessin (1695-1770), son och sonson till arkitekterna som byggde Stockholms slott. Han var greve, diplomat och politiker, och en stor konstälskare. Det är hans konstsamling som lade grunden för nationalmuseum. Och varför han har riddarrustning? Kanske för att han var riddare av den preussiska Svarta örns orden och senare även Serafimerordern. Än i dag kan man ju bli utnämnd till riddare, och om man är lite fåfäng så kanske man låter sig porträtteras i rustning.

På 1700-talet händer det mycket i hur Sverige styrs. Kungen har på olika sätt även tidigare behövt stämma av stora projekt med andra makthavare i samhället, att starta krig helt utan stöd skulle inte funka även om kungen var enväldig. Under den så kallade Frihetstiden 1719-1772 har riksdagen stort inflytande och kungen har mindre makt. I ståndsriksdagen väljs ledamöterna som representanter för sitt stånd, sin klass – för adeln adeln, för prästerna, för borgarna eller för bönderna. Men när de väl är invalda bildas andra grupperingar i riksdagen. Det är nu man för första gången egentligen talar om partier i svensk politik, och kampen i riksdagen stod mellan Hattarna och Mössorna. Den största skillnaden mellan partierna låg i synen på utrikespolitik. Hattarna ville att Sverige skulle återta den mäktiga och geografiskt omfattande roll man haft på 1600-talet (under 1600-talet hade två tredjedelar av statsbudgeten gått till krigsmakten) och Mösspartiet ansåg att det skulle tjäna landet bättre att ha fred med grannländerna och använda statsbudgeten till annat än krig. På 1700- och 1800-talet växer en på sätt och vis ny roll fram – politikern. Carl Gustaf Tessin är ett exempel på det, ett annat exempel är hans ärkefiende, mösspartisten Arvid Horn, en annan adelsman och militär. Men det är först på 1800-talet som vi en politikerroll som är mer lik den vi har idag.

Idag finns det ca 36 000 politiker i Sverige, personer som blivit invalda i fullmäktige och nämnder i kommuner, regioner och riksdagen. Det innebär att av 277 personer är det en som är politiker. Nästan alla ca 95% av dem är fritidspolitiker dvs. de har ett annat jobb också som betalar deras lön. Av de folkvalda representanterna är 43% kvinnor, 10% är 18-26 år gamla, 10% är födda i ett annat land och 10% är småbarnsföräldrar.

Skulle du kunna tänka dig att bli politiker? Vilket parti skulle du då vara med i och vilka frågor skulle du driva?

Kategorier
Nationalmuseum

Två kamrar, flera fronter

Marmorbyster av kända svenskar, av olika konstnärer från slutet av 1800-talet. Finns i Skulpturgården.

Känner du igen någon av personerna utan att läsa namnen? Vad associerar du till när du ser vita skulpturer?

På den nedre raden näst längst till höger i bild syns bysten av Louis de Geer (1818-1896), Sveriges första statsminister. Louis de Geer var ståndsriksdagens sista justitieminister och en av nyckelpersonerna bakom ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.

I mitten av 1800-talet hade ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – var representerade, blivit föråldrad. Den återspeglade inte längre maktförhållandena i samhället. Sverige var naturligtvis ingen demokrati, men syftet med riksdagen var ändå att den skulle återspegla någon slags folkvilja, det vill säga ta hänsyn till de intressen som de som hade egendom och betalade skatt hade. Industrialismen hade förändrat samhället radikalt – nya ekonomiskt starka grupper växte fram som var inte representerade.

Efter brittisk modell infördes en tvåkammarriksdag. Ett beslut måste godkännas av både första och andra kammaren för att bli lag.

I valen till andra kammaren, som hade 190 ledamöter, hade varje vuxen man med tillräcklig inkomst eller tillräcklig fast egendom en röst. Gränserna sattes så att arbetare i allmänhet utestängdes, men självägande bönder i allmänhet hade rösträtt.

Till första kammaren, som hade 125 ledamöter, utsågs ledamöterna av landstingen, valen var alltså indirekta. Det gav det högre borgerskapet och adeln ett starkt inflytande där. I landstingsvalen fick i princip alla vuxna män rösta, men de som hade stora egendomar och/eller stora inkomster fick fler röster. En välbärgad man kunde ha uppåt 40 röster. Även kvinnor (änkor och ogifta arvtagerskor) kunde ha rösträtt i kommun- och landstingsval, om de var tillräckligt förmögna. Man kan se det lite grann som om landstingen var som ekonomiska föreningar eller aktiebolag där man har olika mycket inflytande beroende på hur mycket man äger eller betalar. Det var hur mycket du betalade i skatt som avgjorde hur många röster du hade.

Två kammarriksdagen fanns formellt kvar fram till 1971, även om första kammaren då sedan länge hade spelat ut sin roll. Sedan 1971 har vi enkammarriksdag med 349 ledamöter.

Läs även: ”En man, en röst, ett gevär”.

Ståndsriksdagen fungerade i flera hundra år i lite olika former. Tvåkammarriksdagen existerade på pappret i över 100 år. Hur länge tror du det dröjer innan vi reformerar den riksdag vi har idag? Här kan du läsa mer om Sveriges riksdags historia, från 1400-talet fram till idag.

Kategorier
Nationalmuseum

Barnens århundrade

Barnkammarens bok, den första bilderboken för barn i Sverige utkom i första upplaga 1882. Rim och ramsor är illustrerade av Jenny Nyström (1854-1946). Salen för 1870-1910.

Vad ser du på bilden? Illustrationerna i Barnkammarens bok är 138 år gamla nu. Vad är likt och olikt i hur vi illustrerar för barn då och nu?

Sekelskiften manar alltid till extra eftertanke. Samhällsdebattören och feministen Ellen Key gav år 1900 ut boken ”Barnets århundrade”, en stridsskrift mot de villkor många barn levde under, både i Sverige och utomlands. Idéerna fick spridning och boken har översatts till 26 språk. Under 1900-talet har synen på barn och barns rättigheter förändrats. Man ser inte längre barn som små ofullständiga vuxna som ska formas och tuktas. Man ser dem som fullständiga personer som ska ges förutsättningar för att utvecklas. Samhällets ansvar för varje enskilt barn och uppväxtvillkor står i centrum, på ett helt annat sätt än på slutet av 1800-talet. På 1950-talet förbjöds lärare slå eleverna och lagen mot barnaga i hemmet kom 1979. Sedan dess har Barnombudsmannen instiftats vilket ytterligare förstärkt barns rättigheter i samhället. Sedan 2020 är FN:s barnkonvention lag i Sverige. De mänskliga rättigheterna och friheterna gäller ju även barn, men barn har andra behov och förutsättningar än vuxna. Konventionen beskriver hur de mänskliga rättigheterna ska förverkligas för barn.

Om rättigheter för barn var en av de stora striderna för demokratin under 1900-talet, vilka rättigheter och för vem tror du debatten kommer handla om de kommande 80 åren?

Kategorier
Nationalmuseum

Design för alla

Från vänster: Tvättställsblandare med greppvänliga rattar formgivna av Jan Landqvist för Gustavsberg sent 80-tal, greppvänlig sked och universalvredet ”Uni” RFSU Rehab 1984 formgivna av Maria Benktzon, Sven-Eric Juhlin och Maria Benktzon.

Vad sticker ut när du tittar på objekten? Vad tror du formgivaren har tänkt på när hen designade?

Synen på funktionshinder har förändrats mycket bara under de senaste 50 åren. Istället för att fokusera på individen och individens funktionsnedsättning, börjar man alltmer prata om det omgivande samhället och de hinder som finns. Tillgänglighetsanpassningar underlättar ofta för många grupper, en ramp gör det enklare både för den som skjuter på en barnvagn, den som använder en rulator och den som åker i en rullstol och den som ska leverera lådor.

Sverige började tidigt jämfört med stora delar av världen att lägga fokus på fysisk tillgänglighet med ambitionen att ge fler personer möjlighet att delta i offentligheten och tillgodogöra sig de gemensamma resurserna.

En kanske oväntad konsekvens är att det nu finns många världsledande företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster inom tillgänglighetsområdet.

När har du upplevt att något i ditt liv underlättats tackvare tillgänglighetsanpassning?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Kopparmatte

Kopparmatte. I utställningen om 1600-talet

Tycker du att Kopparmatte ser skrämmande ut? Hur tror du det känns att få smaka på hans ris?

Kopparmatte var en koppargestalt som från 1603 till 1776 stod ovanpå skampålen (kåken) på Stortorget i Stockholm. Skulpturen skulle fungera som varning mot att begå brott. Byggnadskollegium beslöt 1647 att ”Justitien” (kåken och dithörande anordningar) skulle byggas om och att ”herr Gert styckgjutare skulle gjuta och förfärdiga Justitiæbelätet af fin mässingsmalm”. Från Stortorget i Gamla stan flyttades Kopparmatte 1776 till Packartorget, nuvarande Norrmalmstorg, och därefter 1810 till Träsktorget, nuvarande Karl Staaffs Torg. Här stod han fram till maj 1833 då han störtades omkull av en stormvind och föll ned. Statyn på stadsmuseet är ingen kopia utan orginalstatyn.

År 1608 kompletterades den gällande Kristoffer landslag med gammaltestamentlig rätt. Det innebar stränga straff för allt från snatteri till otrohet, inte helt olikt de sharialagar som det pratas så mycket om idag och som tillämpas i till exempel Saudiarabien och Iran. I första instans dömdes många till hårda kroppsstraff och till döden. Ofta mildrades straffet när den dömde överklagade. Domarna i hovrätterna ansåg tydligen inte att lagen var riktigt rimlig och hittade olika sätt att gå runt den. Landslagen avskaffades 1734 då den ersattes av ”1734 år lag”. Det är 1734 års lag som som är grunden för den nu gällande lagstiftningen i Sverige och Finland.

Idag står en helt annan skulptur framför många domstolar i världen, den romerska gudinnan Justitia. Hon har ingen piska i handen utan en våg som symboliserar att argument och omständigheter ska vägas mot varandra. Hon har också ett svärd som ska symbolisera makt, och ibland en ögonbindel som symboliserar att hon inte ser dig, att det inte ska spela någon roll vem du är för alla är lika inför lagen (nionde paragrafen första kapitlet i regeringsformen). Det visar på en förändrad syn på förhållandet mellan stat och medborgare. Även om straff fortfarande har en avskräckande funktion så lägger man nu mer vikt vid allas likhet inför lagen och att straffen handlar om rättvisa, inte om hämnd för oförrätter.

Tycker du att vi ska ha hårdare eller mildare straff? Eller är det bra ungefär som det är?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Samiska persedlar

Samiskt hantverk funnet vid utgrävningar i Stockholm, troligen 1600-tal. Den avlånga mojängen är ena delen av ett handtag till en nätkasse. Samer var underleverantörer till den svenska krigsmakten som var stor uppköpare av bland annat nätkassar.

Vad är det för ornament? Kan man direkt se att det är samiskt tycker du?

Handel med folk i norra Skandinavien har säkert pågått väldigt länge. Det finns skriftliga källor från 1300-talet och framåt som t.ex. reglerar pälshandel, dyrbara varor som mård, björn och vargskinn. Men det skulle dröja till 1500-talet innan Sverige hade en mer uttalad politik om att införliva Norrland i nationen Sverige. Innan dess bestod Sveriged av södra Finland och Sverige söder om Gävle. Gustav Vasa inledde en kolonialisering av Sapmi och samerna trängdes långsamt undan av svenska bönder. När andra länder kolonialiserade andra världsdelar så kolonialiserade Sverige Norrland. Man talade om det i samma termer.

Under 1600-talet beslutade kungen Karl IX att samerna skulle ha representation i ståndsriksdagen tillsammans med bondeståndet. Hur verklig representationen blev till ståndsriksdagen är lite oklart. Samerna var själva tvungna att finansiera sin riksdagsman och det verkar inte som om de prioriterade detta. Norrland låg ganska långt bort då. Landvägen tog det 16 dagar från Torneå till Stockholm. Med båt tog bara ett dygn skrev Västerbottens landshövding Gabriel Gyllengrip 1755, men det måste ha varit en väldigt snabb båt.

När rösträttsreformerna börjar komma på andra halvan av 1800-talet hamnar samerna ofta i märkliga lagliga situationer. Exempelvis var rösträtten kopplad till hur mycket skatt du betalade, men samerna var skattebefriade. Konsekvensen var att man inte hade individuell rösträtt, däremot betalade samebyn (en slags ekonomisk förening) skatt och juridiska personer kunde på slutet av 1800-talet ha rösträtt. Därmed hade samerna kollektiv rösträtt via samebyn. Vill du veta detaljerna kring den märkliga historien om samerna och rösträtten har Demokrati 100 benat ut detaljerna.

Även om samerna på pappret var medborgare och hade samma rättigheter som andra så blev de i praktiken alltid diskriminerade. De blev berövade på mark och tvångskristnade. Under 1900-talet påverkade idéer om rasbiologi Sveriges politik jäntemot samerna, vilket ledde till många olika former av övergrepp. Forum för Levande Historia har skapat en översikt över denna mörka period.

Sedan 1993 finns Sametinget, en myndighet med en folkvald församling. Myndigheten ansvarar bland annat för språkfrågor, näringsliv och samisk kultur.

Ska majoriteten alltid få bestämma eller ska man se till att minoriteter får särskilda skydd? När har du upplevt att du tillhört en minoritet?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Det ofantliga offentliga samtalet

Rekonstruktion av stadshuskällaren, krogen inrymt i Södra Stadshuset mellan 1660 och 1849. Södra stadshuset ritades av Nicodemus Tessin d.ä tillika farfar till den framträdande Hattpolitiker Carl Gustav Tessin som hänger på Armémuseum

Sätt dig vid ett av borden. Var det här Carl Michael Bellmans favoritplats eller känns det mer som att stortjuven Lasse-Maja satt här?

Du befinner dig i Södra stadshuskällaren, även kallad Malmens källare. Denna plats var central i Stockholms politiska liv under drygt ett och ett halvt sekel (1680-1849). Det är alltså just precis den här platsen, det är själva rummet som är museiföremålet. Det är inrett för att likna hur det såg ut i mitten av 1700-talet. I slutet 1600-talet fick en vinskänk Johan Jöransson utskänkningstillstånd här i lokalen. Södra stadshuskällaren hade gott renommé och där ordnades många fester med prominenta gäster, bland dem Carl Michael Bellman, Gustav III och Ulla Winblad. En annan känd eller snarare beryktad gäst var stortjuven Lasse-Maja. Han fantiserade i en dikt om att beställa en måltid ”uppå Södra stadsens hus”.

Under frihetstiden, när de första tidningarna började komma ut träffades politiker och skribenter över en bägare öl här. Dryckesinrättningar erbjöd en lagom informell miljö för samtal om högt och lågt. Det offentliga samtalet, spridande av kunskap och idéer är en förutsättning för att politik skall fungera. Sociala normer och teknik avgör vilka som kan delta i det samtalet. I Sverige utkom den första dagstidningen, Ordinari Post Tijdender 1645. Under 1700-talet ökade antalet dagstidningar och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. Dagens Nyheter grundades 1864 och var den första att vända sig till en bred publik till ett lågt pris.

Några årtionden efter att baren här i källaren hade stängt började en av de viktiga folkrörelserna i demokratiseringen av Sverige växa fram – nykterhetsrörelsen. De politiska frågorna om att minska alkoholmissbruket, att ha religionsfrihet och arbetares rättigheter samlade många under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Tillsammans skapade nykterhetsrörelsen, frikyrkorörelsen och arbetarrörelsen ett starkt politiskt tryck på samhället. Fler människor kunde läsa och skriva och det fanns dagstidningar som nådde ut i hela landet. Telegrafen kom under 1800-talet och gjorde det möjligt att skicka meddelanden om vad som hände i olika landsändar. Det politiska samtalet blev större och fler kunde delta.

Kraven som formulerades folkrörelserna vid förra sekelskiftet kom att lägga grunden för de stora dragen som består i partipolitiken än idag.

Vilken plats känner du dig mest bekväm för politiska samtal?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Rösträttskampen

Demonstration för allmän rösträtt på Ladugårdsgärdet första maj 1901. I utställningen om folkrörelserna.

Vad ser du på bilden, vad sticker ut för dig? Vad är det för människor som engagerar sig i frågan, tror du det är representativt?

Idag betyder allmän rösträtt att alla medborgare över 18 år har en röst oberoende av inkomst, etnisk bakgrund och kön men så har det inte alltid varit. När kampen för allmän rösträtt inleddes på 1880-talet var målet för rösträttsaktivisterna allmän rösträtt för alla män, även om det fanns progressiva som vill gå längre t.ex. Fredrik Theodor Borg som motionerade om kvinnlig rösträtt 1884.

Frågan om allmän och lika rösträtt var stor vid förra sekelskiftet. I de flesta västliga länder pågick liknande debatter och på en ganska kort tid så klubbades lika rösträtt i land efter land. Det fanns dock länder i där processen inte gick lika fort. Sverige var sist i Skandinavien när vi införde kvinnlig rösträtt 1919-1921. I upplysningslandet framför andra Frankrike fick kvinnor inte rösträtt förrän 1942. I demokratins vagga Grekland fick kvinnor rösträtt 1952 och i Schweiz som kanske har några av de ovanligaste röstningsförfarandena i världen så fick kvinnor rösta 1971. Ett annat intressant fall är i USA där man visserligen införde allmän rösträtt för män efter inbördeskriget 1870 och kvinnlig rösträtt fullt ut 1920, men där det i praktiken gällde vita amerikaner. Man hade möjligheten att utesluta väljare från röstlängderna på flera olika sätt, och det drabbade i första hand afroamerikaner, ända fram till 1965.

Gå in på digitala stadsmuseet eller Stockholmskällan och temat rösträtt. Vilka argument för och emot allmän rösträtt hittar du?

Kategorier
Stockholms Stadsmuseum

Teatermonopolet

Affisch för Herr Caramatis gymnastiska sällskap som passerade Stockholm på sin turné hösten 1821. Sällskapet visade sina konster på Kongl. Mindre Theatern som förmodligen låg i palatset Makalös vid Kungsträdgården. Finns i digitala stadsmuseet.

Försök läsa texten är det lätt eller svårt? Finns det ord du inte förstår? Typsnittet är det tyska Fraktur, det folkliga sättet att trycka svenska på under flera hundra år. Det var med det här typsnittet de flesta biblar och pamfletter skrevs långt in på 1800-talet.

Under frihetstiden (1719-1772) växte ett partiväsendet fram i Sverige och med det nya politiska landskapet kom ett allt större behov av politisk debatt. 1766 drev mösspartiet igenom världens första tryckfrihetsförordning i Sverige och Finland, lagen förbjöd kunglig censur. Trots att Gustav III försökte inskränka lagen hade anden släppts ur flaskan. Flera tidningar växte fram. Tidningen var oftast ett ark med tryck, det är därför tidningar fortfarande ibland heter blad; som Aftonbladet eller Svenska Dagbladet.

En av de framstående publicisterna i Stockholm på början av 1800-talet var Anders Lindeberg. Lindeberg var en stridbar karaktär inte bara chefredaktör utan även poet, författare och teaterman – en kulturprofil. Det är dock hans kungliga yttrandefrihetsbråk som gått till historien.

Lindeberg ville starta en teater, något vi kan läsa om i Aftonbladet i mars 1832. Problemet var att kungen hade monopol på att driva teater vilket Lindeberg öppet kritiserade i en pamflett. Kung Karl XIV Johan stämde Lindeman för majestätsbrott och vann målet som gick ända till Högsta Domstolen. Lindeman dömdes till halshuggning.

Kungen hamnade dock snabbt i ett dilemma, Lindeman var folkets favorit. Kungen försökte benåda Lindeman men Lindeman vägrade be om nåd.

Om rättegången afgöres till mitt fall, så skall mitt hufvud falla, ty nåd skall jag hvarken begära eller mottaga. Jag har visserligen hos E. M. begärt tillåtelse att anlägga en teater för att på den uppföra skådespel, men med min person och min heder skall intet skådespel drivas, och lag och domarmakt ej genom mig förvandlas till en fars.

För att komma ur sitt dilemma och slippa bli folkets fiende blev konsekvensen att kungen benådade alla politiska fångar. Lindeberg blev utkastad från Vaxholmsfästning och åtta år senare 1842 startade han ”Nya teatern”

Demokrati bygger på att fritt få uttrycka sin åsikt men lika mycket på förmågan att lyssna även till sånt som du inte gillar. Hur gör man för att bli bättre på att samtala med människor vars åsikter man verkligen inte delar?